#Kulturens Hus

[crankitupswe]

Dark Funeral åker på Sverigeturné!

År 1993 klev Dark Funeral upp på black-metaltronen och där har Lord Ahriman och hans manskap suttit säkert sedan dess. Med fler än en miljon följare på Facebook, hundratusentals sålda skivor, en P3 guld-vinst år 2016 och utsålda turnéer världen över, är Dark Funeral ett av de största banden i sin genre. Senaste plattan ”We Are the Apocalypse” släpptes år 2022 och fick ett fantastiskt bemötande av…

[eliasericson]

Den 21 oktober kommer jag till Bok & Bild på Kulturens hus i Luleå och håller i en serietecknarworkshop på deras Regnbågscafé!

Jag kommer berätta lite om mitt egna tecknande och stötta deltagarna att teckna sina känslor. Testa att rita, skriva och använda dina egna ord för att uttrycka dig! Passar både nybörjare och mer erfarna, och riktar sig till dig som är över 13 år gammal.

Var? Kulturens hus i Luleå

När? Lördag 21 oktober 14.30 - 16.30

Facebookevent

Bok & Bild-program

Kom förbi och rita med mig! <3

[koreaeta]

Med K-ETA kan du minimere ulempene i den koreanske e-visumutstedelsesprosessen.

Med K-ETA kan du minimere ulempene i den koreanske e-visumutstedelsesprosessen.

K-ETA (Korea Electronic Travel Authorization) er en elektronisk reiseautorisasjonstjeneste introdusert av den koreanske regjeringen. Denne tjenesten er et system der utlendinger som besøker Korea fra utlandet må søke online på forhånd og få godkjenning før de reiser inn i Korea. Dette systemet gjør Koreas immigrasjonsprosess mer effektiv.Enkel søknadsprosess - For å søke om K-ETA trenger du bare å legge inn enkel informasjon og betale via Internett. Du trenger ikke gå gjennom tungvinte prosedyrer som å fylle ut et visumsøknadsskjema, besøke ambassaden eller sende inn dokumenter. I tillegg, hvis du søker gjennom mobilappen, kan du søke praktisk når som helst og hvor som helst.

Korea er et land med ulike sjarm som historie, kultur, natur og mat. Hvis du er en utlending som besøker Korea for første gang, vil jeg gjerne introdusere deg for noen gode steder å besøke.Hwaseong festning i Suwon, Gyeonggi-do - Hwaseong festning i Suwon er et av palassene som ble bygget under Joseon-dynastiet og er utpekt som en nasjonal kultureiendom på skattenivå i Korea. Det er et flott sted å besøke fordi naturen er vakker og du kan føle historien og kulturen sammen.Seokguram Grotto, Gyeongju - Seokguram Grotto ligger i Gyeongju, og er et av Koreas representative templer. Inne i Seokguram-grotten er det en sittende stein Buddha laget på 800-tallet, og det er et sted hvor du kan føle historien og kulturen til Korea.Jeonju Hanok Village - Jeonju Hanok Village er et sted hvor du kan oppleve tradisjonelle hanok-bygninger og tradisjonell koreansk kultur. Jeonju er kjent for sin tradisjonelle mat, naturlige farging og tradisjonell koreansk musikk. Føl den tradisjonelle kulturen i Korea i Jeonju Hanok Village.

Koreansk mat er kjent over hele verden, og det er mange matvarer som utlendinger liker å spise. Følgende introduserer koreansk mat og restauranter som utlendinger liker spesielt godt.Representativ soyasaus krabberestaurant - En av de berømte soyasauskrabberestaurantene i Korea er "Chungjeonggak" som ligger i Mapo-gu, Seoul. Her kan du nyte tilbehør og grillet fisk med dyp og fyldig soyasaus krabbesaus. Det er også forskjellige krabberestauranter med soyasaus i sentrum av Seoul, så det er en god idé å besøke dem.Bibimbap - Bibimbap er en av de mest representative risrettene i Korea. Den spises ved å legge forskjellige grønnsaker, kjøtt og egg på toppen av ris og gni den med rød pepperpasta. Den har en vakker farge og er kjent for sine sunne og deilige måltider.Lokal mat Cheongdam-dong Chueotang - Cheongdam-dong Chueotang er en restaurant som spesialiserer seg på Chueotang, en av de tradisjonelle koreanske rettene. Chueotang er en matvare som spises ved å vaske fjellsild fanget i Gangwon-do, Korea, og legge den i en kokt suppe etter å ha krydret den.Den er preget av en sterk smak og aroma. På Cheongdam-dong Chueotang er fersk fjellsild og rik kjøttkraft attraktive, og det er et godt sted å føle den tradisjonelle smaken av Korea.

De fleste av disse kulturelle aktivitetene og attraksjonene er populære blant utlendinger og gir en mulighet til å få en dypere forståelse og opplevelse av Korea.Hanok Village - Et område hvor tradisjonelle koreanske hus ligger, hvor du kan oppleve tradisjonell koreansk kultur og arkitektur.

Det er mange fordeler med K-ETA. Først av alt, siden du kan søke om visum på Internett på forhånd, reduseres unødvendig ventetid i den koreanske immigrasjonsprosessen. I tillegg kan K-ETA forventes å redusere kostnadene fordi det ikke er noen gebyrer eller kostnader forbundet med visumutstedelse. I tillegg vil K-ETA gi mer vennlige tjenester til utlendinger som besøker Korea, og den koreanske regjeringen vil kunne tiltrekke utenlandske turister mer aktivt.

APPLY FOR K-ETA

[opplevkambodsja]

Morsdagsfeiring

En sak i høve morsdagen her i Norge.

Høsten før pandemien satte verden på pause, tok jeg a' mor på en rundreise gjennom Viet Nam og Kambodsja via Kuala Lumpur som 70-årspresang.

Hu storkoste seg i en region som er perfekt for opplevelser, med høy sikkerhet og tilstrekkelig eksotisk for den som er i senior-klassen. Her beundres bas-relieffene med King Suryavarman II og hans seierrike armé i Angkor Wat. En grei fortsettelse etter en fantastisk soloppgang.

Reise som senior i Kambodsja er en enkel affære. Bekymringer knyttet til "eksotisk" mat er det liten grunn til. Det er stor variasjon i mat og drikke, inkludert tilgang til internasjonal mat om det trengs avveksling fra all god lokal mat, frukt og drikke. At mange lever av å transportere folk rundt, gjør det enkelt og billig å komme seg rundt. Sjøl om temperaturen kan være høy, er luftavkjøling tilgjengelig i bygninger og kjøretøy. Friskt vann er alltid enkelt tilgjengelig. Og eldre reisende, spesielt mødre, har stor respekt i den lokale kulturen. Det betyr god hjelp og oppmerksomhet, og høy service.

[gong710622]

Eröffnung der Ausstellung unBinging Bodies am Donnerstag den 23.März um 18 Uhr im TA T Berlin. UnBinding Bodies. Lotosschuhe und Korsett. Die Ausstellung zeigt diese sensiblen Objekte vor dem Hintergrund von Sozial-, Kolonial- und Medizingeschichte. Ausgangspunkt ist die podologische Sammlung von Hans Virchow am Centrum für Anatomie der HU Berlin: https://tieranatomisches-theater.de/project/ausstellung-unbinding-bodies_de/ Künstlerische Positionen von Zhang Gong, kate-hers RHEE und Zhang Rui treten in einen Dialog mit den Exponaten und öffnen die Perspektive auf Schönheitsnormen und die Zurichtung von Körpern in der Gegenwart. Eine Kooperation von Tieranatomisches Theater der Humboldt-Universität zu Berlin und MARKK Museum am Rothenbaum. Künste und Kulturen der Welt<. Gefördert durch die Kulturstiftung des Bundes. Die Ausstellung läuft bis zum 31. August (Di-Sa 14-18 Uhr, Do bis 20 Uhr, Eintritt frei). Das TA T liegt auf dem Campus Nord der HU Berlin, Zugänge über Luisenstraße 55/56 oder Clare-Waldoff-Straße/Dreispitzpassage. （在 Berlin-Mitte） https://www.instagram.com/p/CqKpm0KoPzF/?igshid=NGJjMDIxMWI=

[magnusrosen-blog]

I går blev det en mycket lyckad föreläsning inkl live spel i Hajoms Bygdegård!

Stort tack till den fina publiken och personalen som förgyllde denna lördagskväll.

Vilken vacker landsbygd vi har måste jag säga.

Vår historia ser man både 200 till 300 år tillbaka i tiden när det kommer till byggnader och hus!

Ett samarbete med Kulturrådet och Bygdegårdarnas Riksförbund.

Drömmar visioner och framtidstro inkl:

Film, bilder, livemusik, laser, rök, ljus, och ord!

Bygdeturnén är ett sätt och sprida kulturen till landsbygden!

Och ett sätt att flagga för det fria ordet, demokrati och en levande landsbygd.

Love Peace Understanding

Remember: Questions gives knowledge

Free Speech gives a Free world

www.magnusrosen.com

www.magnusrosenband.com

www.culturemeetsindustry.com

[fmlenis-blog]

Gran Canaria Patalavaca.

I mitten finns några restauranger, apotek, frisör, slaktare och fler butiker eller ägare av företag som en person kan behöva. Det är en stor skillnad i pris när du äter på hotellens boulevard eller går till den gamla delen av Patalavaca för att äta mer. På berget nära barrancos är mer lågbyggnad, här finns hus att hyra eller komplex med hus / lägenheter att hyra. Vissa hus på komplexen är också privata till salu och kan sedan hyras ut.

I viken finns en sandstrand där flera vattensporter kan utövas. Det finns också ett antal restauranger och butiker i bukten på stranden. På en högre punkt på strandpromenaden finns också ett antal restauranger, kaféer och butiker. Patalavaca ligger inom gångavstånd från Arguineguin, men är också lätt att nå med bil eller kollektivtrafik. Människor som gillar att gå kan göra oändliga turer genom ravinerna och längs boulevarden.

För cyklister kan klättringarna i bergen vara utmanande. När du cyklar eller med bil in i bergen kan du njuta av den vackra utsikten längs vägen. Längs bergsvägarna finns det speciellt skapade synpunkter, här kan du stanna säkert för att njuta och ta en bild.

Bananodling var den viktigaste inkomstkällan, men turismen är den största inkomstkällan 2015. Det första charterplanet landade 1956, varefter turismen snabbt började. Gran Canaria, liksom alla andra länder, påverkades också av den ekonomiska krisen. Inte bara människor från resten av Europa eller andra kontinenter åker på semester till Gran Canaria. Många spanjorer väljer också att komma till denna skärgård för att njuta av naturen, lugnet, kulturen och solen.

Det finns ett annat klimat mellan söder och norr om Gran Canaria, varför de flesta turister stannar i söder där det är varmare och torrare än i norr. Maspalomas, San Augustin, Playa del Ingles, Meloneras, Puerto Rico och Puerto Mogan är välkända platser för turister. Men när man letar efter de okända platserna ser man öens verkliga vackra kultur. Särskilt i bergen är det lämpligt att stoppa i en av byarna och äta lunch där.

Förutom turisterna som njuter av en veckas semester bor många i Patalavaca, antingen permanent eller för vintern. Många skandinaver kommer till denna del av Gran Canaria, delvis för att Anfi-ägaren var en skandinav. Det finns till och med en norsk kyrka på klippan nära Patalavaca. Livet här är inte dyrare än i Sverige. Om du shoppar och äter på restaurangerna lite mer avskilt, kommer du vara ute billigare än i Nederländerna.

Gran Canaria lockar många turister varje år, på ön är temperaturen trevlig året runt. Gran Canaria ligger mellan Teneriffa och Fuerteventura och ligger 150 kilometer från den afrikanska kusten. Öns yta är 1560 km² och ön har en rund form med en diameter på cirka 50 kilometer. Det finns en huvudväg på ön som går runt nästan hela ön, bredvid huvudvägen finns det flera vägar som når platserna. Vägarna i bergen blir säkrare och bättre, vissa delar har breddats för att göra det säkrare när man möter trafik. Den högsta punkten är Pico de Las Nieves och vägen till den är hisnande.

Kanarieöarna är en skärgård i Atlanten som ligger bredvid Afrika. Det ligger på Västsaharas höjd. Skärgården omfattar sju stora öar och sex mindre öar. Gruppen ligger i en slags böjd båge, som är synlig när man tar en bild från luften. Det finns ett subtropiskt klimat som ger en behaglig temperatur. På några av öarna finns naturparker och Unesco Erfgoeden. En välkänd nationalpark är Teide på Teneriffa och de mest kända öarna är Gran Canaria, Teneriffa, El Hierro, La Gomera, Lanzarote, La Palma och Fuerteventura. Alla öar skiljer sig ut, en har mer grönt, sol eller regn, den andra mer lava och sand. Gruppen öar tillhör landet Spanien.

Patalavaca ligger mellan Arguineguin och Puerto Rico. När du kör från Arguineguin till Puerto Rico på kustvägen passerar du Patalavaca. Det ligger i en vik med en strand som är omgiven av hotell och tidsfördelare. Många pensionärer bor här, men också många turister har hittat vägen hit. Speciellt Anfis tidsdelningsprojekt har gett många människor som kommer till Patalavaca varje år för att njuta av lugnet och solen.

Artikel från Stadsinfo

[dunderklumpen]

Gennem Grønland subtitles, pt. 4/5

Below the cut are the Danish subtitles for the fourth episode of Gennem Grønland med Nikolaj Coster-Waldau, which is available (not geoblocked as far as I'm aware) on DRTV here.

No copyright infringement intended by posting these subtitles. Just trying to lower the language barrier.

episode 1 - episode 2 - episode 3 - episode 4 - episode 5 - srt files

Gennem Grønland med Nikolaj Coster-Waldau episode 4 subtitles

Hvor sikkert er der i grotten?

Loftet og kanten af loftet er der, hvor isen er tyndest.

Hold da fast!

Der er så meget, jeg ikke ved om Grønland.

Der kom en lille revne. Hold da kæft.

Der er meget, jeg gerne vil opleve.

Jeg håber, det også er interessant for dem, der kigger på.

For 21 er siden forelskede jeg mig i Nukâka fra Uummannaq.

Og jeg forelskede mig hendes hjemland, Grønland.

Nu rejser jeg gennem hele Grønland -

- for at udforske og opleve dette enorme land -

- og møde de fantastiske mennesker, der bor og arbejder her.

Mit navn er Nikolaj Coster-Waldau.

Velkommen til min rejse gennem Kalaallit Nunaat: Grønland.

Jeg er nu på vej til østkysten.

Jeg har aldrig været der -

- men naturen og kulturen skulle være noget særligt.

Grønland er jo et enormt land uden nogen normal infrastruktur.

For mange grønlændere er der store dele af landet, de ikke har set.

Min svoger Peter er med. Han er opvokset i Grønland -

- men han har heller aldrig været i Østgrønland.

Så...

For at komme til østkysten skal vi flyve knap 700 km over indlandsisen.

Østkysten er næsten 3000 km lang og meget sparsomt befolket.

Under 10% af grønlænderne bor i øst.

Vi flyver fra Nuuk til Kulusuk, hvor vi har en mellemlanding.

Her fylder vi depoterne lidt op. Selvom Østgrønland er isoleret -

- er der alligevel nogle danske specialiteter heroppe.

Jeg skal have en af de tykke der.

Hurra! Hurra! Hurra!

Så går det videre til Tasiilaq, der er den største by på østkysten.

Skal du have en hånd?

- Tasiilaq. - Det har jeg glædet mig til.

Der er intet som nye steder.

Jeg har hørt om det og de fantastiske omgivelser.

Det ser ud til at være sandt med de der fjelde -

- i forhold til de helt flade oppe ved Qaanaaq.

- De stritter. - De stritter meget. De er glade.

Travel light, som man siger.

Det er det allermest nødvendige, man rejser med...

De kan ikke være derinde.

Tasiilaq blev grundlagt i 1894 og blev kaldt Ammassalik i sin tid.

"Stedet med lodder". "Ammassat" er en lodde.

Tasiilaq har omkring 2000 indbyggere.

Da Østgrønland er geografisk isoleret -

- har sproget udviklet sig anderledes.

Her er dialekten en anden end vestpå.

Vi kender jo dialekter i Danmark. I Sønderjylland og på Bornholm...

Vi har mange dialekter. Sjælland.

Her i Grønland har de også dialekter.

Vestgrønlændere har svært ved at forstå østgrønlandsk.

Vi er i samme kommune som Nuuk, selvom vi har fløjet i to timer.

Afstandene er så ekstreme.

Nærmeste kommune... Hvis du skal op på kommunekontoret.

Det ligger 680 km væk.

Eller... borgmesteren. Der er lidt langt.

Selvom Tasiilaq er isoleret, er her en del turister fra andre lande.

Der er nemlig en direkte flyrute fra Island.

Snart falder vi i snak med Lars, der arbejder med turisme.

- Du har hundeslæder om vinteren... - Og bådture om sommeren.

Vi har femdagespakker med to dagsture og noget gå og bo og spise.

Det er sluttet nu. Nu starter fototure og dykning.

Det er vores første gang her.

Hvordan oplever folk i Tasiilaq at dem på vestkysten ser på dem?

Er der fordomme i Grønland om dem på østkysten?

Ja. Vi er Grønlands bonderøve. Det tror jeg.

- Er det så rigtigt? - Jeg synes ikke, det er rigtigt.

Der er mange folk her, som er lige så skarpe som alle andre steder.

Du har været her i 16 ar. Du kom, fordi du skulle...

Jeg var salgschef for de grønlandske frimærker.

- Jeg skulle være her i tre år. - De tre år blev til 16 år? Hvorfor?

Det blev det jo, fordi jeg måske fandt mit rette element.

Jeg skal ikke holde mere på dig. Du har vel noget, du skal.

Jeg skal have noget at spise.

Men hvad er det, der gør, at man tænker: "Her skal jeg blive"?

Hvis jeg vil have et nyt eventyr, så sejlerjeg bare 100 km den vej.

Så er det et nyt land igen. Det bliver aldrig kedeligt.

Det er det, som gør, at man bliver hængende.

Det kan jeg godt forstå. Lars, du skal have noget mad.

Vi kigger måske forbi. Vi skal nemlig have fat i en båd.

- Tusind tak. - Det var hyggeligt.

Nær Tasiilaq ligger en amerikansk luftbase fra 2. verdenskrig.

Det lyder lidt som et af de eventyr, Lars taler om, men det kræver en båd.

Det er en travl dag på havnen i Tasiilaq.

I dag ankommer der et fragtskib med varer og materiel.

Tasiilaq blev grundlagt som handelsstation i 1894.

Man anlagde den her, fordi der var en god naturhavn.

Skibe kan kun lægge til i sommerhalvåret.

Resten af året kan man kun komme til Tasiilaq med helikopter.

Godmorgen. Er det dig, der er Poul?

- Ja. - Og du er havne...

Havnechefen her. Godmorgen og velkommen.

- Lidt udstyr til dig. - Det er lækkert.

Hvad...? Det var da et pænt stort...

Skib. Atlantskib, kalder vi det.

Du skal endelig ikke stoppe med at arbejde.

Det fik jeg ikke fat på.

De kan ikke fjerne den, mens propellen kører.

De er ikke lavet til mit store grødhoved.

Du kan løsne den og spænde den igen.

- Er du fra Tasiilaq? - Ja.

- Hvor tit kommer hun forbi her? - Vi får 8-10 skibsanløb om året.

- Vel ikke hele året? - Nej, fra juni til november.

Ellers er der is, som forhindrer skibene i at komme.

Alt, hvad vi skal bruge i omegnen, skal vi have udefra.

Byggematerialer, værktøj, tøj... mad.

Det eneste, vi har selv, er det, vi kan fange.

Fisk, sæler, hvaler og fugle.

- Hvor meget far I af varer? - Det meste er til Nuuk. Hovedstaden.

Men vi far 38 containere. Det er en lille portion.

- Du sagde fra juni til... - November.

Det er et langt hul fra november til juni.

Der er meget stille i den periode.

- Er der sa stille-stille? - Der er stille-stille-stille.

Så bliver der pudset og poleret på kontoret. Du har altid rent der.

Der er ikke meget at lave. Vi får nogle lange dage.

- Er der sa lavvande i butikkerne? - Ja. Der er tømt ud.

Det må være en lettelse, når det første skib kommer.

Ved museet har vi tre kanoner fra tidligere tider -

- vi bruger hvert år. Så kommer der et ordentligt brag.

I fjeldene star folk og byder skibet velkommen.

"Mad!"

Det er mad og materialer man hungrer efter.

Det er man vel vant til her. Det lyder helt vildt.

Det er bare forholdene.

Jeg kan godt forstå, at man fyrer en kanon af.

Der er stor glæde. Der er stor glæde.

Halløj.

- Hej. Nikolaj. -Martha.

- I har travlt? - Ja, meget.

- Der er kommet skib. - Ja.

Er der noget, I mangler nu?

Vi mangler kinakål og salater og agurker og sådan nogle ting.

- Og det kommer nu her med skib? - Ja.

Men nogle gange bliver især agurkerne rådne -

- inden de kommer hertil.

- Derfor bestiller vi dem fra Island. - Det er det, man kalder flyfrisk?

- Hvad koster en agurk her? - De koster cirka 30 kr.

Om vinteren koster æbler cirka 12 kr. Et stort æble.

Så er det med at nyde dem.

Men det er ikke sådan, at vi skal have dem.

- Vi har frossen frugt. - Og det er jo lige så godt.

Det er bare, så kunderne kan få et frisk æble.

- I har masser af frosne grøntsager? - Ja, det har vi.

Jeg vil gerne møde nogle af byens unge.

Tasiilaq har store talenter inden for sportsgrenen Inuit Games.

Det lyder spændende. Måske skal jeg prøve det.

Et gråt hus... Skal vi mon hernedad så?

Hej. Ved du, hvor hallen ligger?

Hallen? Derovre.

Goddag.

Går det godt?

Vi laver en udsendelse, og så rejser jeg med rundt.

Det er en, jeg arbejder med.

I skal bare følge den store vej.

- Ligger der også en anden butik der? - Ja.

Der er et skilt, hvor der står Pilersuisoq.

- Farvel. - Hej, hej.

- Så han en landet. - Du møder altid nogen, du kender.

Nu skal du op og vise din smidighed.

Jeg tog en beslutning som treårig... Der var mange ting, man kunne vælge.

Jeg tænkte: "Smidighed behøver jeg ikke." Den droppede jeg.

Er det rigtigt? Er du stiv som et bræt?

Du ved godt electric boogie, ikke? Den elektriske ål?

De kaldte mig "det elektriske bræt".

Så må jeg jo... Så må jeg jo gøre det.

- Jeg elsker haller. Elsker haller. - Minder.

Så mange minder.

- Gad vide, hvor mange timer... - Hallo.

- Hej. - Hej.

Er det en, man header til? Det ser sådan ud.

Hej. Hej. Nikolaj.

Suulut.

Suulut? Hej. Godt at møde dig.

- Nikolaj. - J.P.

- Hvad hedder du? - Sejer.

One foot high kick-træning til Inuit Games.

Inuit Games er fra Canada eller Alaska.

De leger inuit-lege.

- Sagde du... var det one foot kick? - One foot high kick.

- Skal jeg prøve? - Det skal du da.

- Skal jeg lige vise? - Ja. Det tror jeg.

Hvor stammer det fra med at skulle kunne hoppe?

Det er langt tilbage.

Mange af disciplinerne har baggrund i jagt.

Det er de samme muskler, man bruger.

Man styrker de muskler, man bruger i kajakken eller til at harpunere.

Det, man har brug for for at kunne overleve.

Den her...

Den skal i virkeligheden være glat.

Så skal man prøve at trække den fra hinanden.

Det er træning til at fange ørred med hænderne. Så du kan holde på den.

- Så er der brun sæbe. - Må man tage? Og køre den ind i det.

- Giv mig lige din hånd. - Ja, ja...

Okay.

Okay. Er du klar?

Jeg kan ikke tåle at tabe den her.

Den kommer nu. Kan du mærke det?

Her træner man sin balance, som hvis man kæntrede i sin kajak.

Nå... Det er, så du kan komme op af kajakken -

- eller rulle rundt, hvis du kæntrer.

Det her er en dårlig ide.

Det er da sjovt.

- Er I også med i GM Games? Hvad er din egen rekord i det her?

To meter og 26 centimeter.

- Hvad er din rekord? - To meter og 46.

Bare hold den der.

Er du sindssyg, det er højt.

Prøv lige at se den højde.

Wow!

Kan man ikke bare heade til den? Er det ikke bedre?

Vi klipper det.

- Two foot high kick. - Så er det begge fødder.

I vil gerne have, jeg falder.

Skal vi ikke spille fodbold i stedet for?

I mødes i midten. Du skal lige strække benene.

Jeg kan ikke strække benene.

- Må jeg hive? - Ja, ja.

Du er jo stærk, for helvede.

Av. Av. Den kan du.

Hold kæft... Jeg kan jo ikke engang få den over hovedet.

Hvor mange point giver det at få hovedet igennem?

Bare hold den der.

- Kan du? Skal vi prøve? - Ja.

Den er... en meter og to.

Jeg brækker bade årme og ben og nakke.

- Det så ikke så svært ud. - Hvor er toilettet?

- Jeg tror, det er over 20. - Okay?

- Jeg ramte den da. - Ja, det var godt.

- Den der er sej. - Hold nu op, mand.

Det er godt.

Kan du det? Det må du kunne. Bare én disciplin.

Jeg vandt sgu da over dig i den der med nakken.

- Det er jo kun, fordi du er så fed. - Jeg har min vægt imod mig.

- Du skal svæve. - Og så op med hånden?

Jeg gør det om lidt. Jeg skal bare se dig først.

- Jeg træner. - Jeg svæver.

Det er én arm. Du skal stå på en arm.

Plejer vi at gøre sådan her?

- Skal du også se den? - Ja.

- Okay. - Pas nu på strømperne.

Hold nu op... Hold nu op med det der.

- Skal vi se, hvem der når længst? - Jeg må ikke tage ringen af.

Av for helvede.

Det er helt fantastisk. Det er hårdt. Er der andre discipliner?

- Airplane. - Der var den.

- Airplane. - Ja.

- Gamle Boeing. - Det var flot.

Jeg tager benene. Du tager...

Spænd alt op. Du må ikke bukke...

Armene op.

Sig til, når du er klar.

Der kan gå flere år, før jeg er klar. Jeg var klar for 30 år siden.

- Det er hårdt. - Jeg vidste, du kunne den.

- Du er jo stiv... - Som et bræt.

Til det første GM, hvad fik I da af medaljer?

- To. - To medaljer?

Hold da kæft. Det er flot.

Er det fra hele...? Undskyld. Det er for hårdt, det her.

Drengene repræsenterer Tasiilaq ved grønlandsmesterskaberne.

Da de ikke har flere ledige pladser på holdet i øjeblikket -

- slutter jeg træningen her og fortsætter rundt i byen.

- Var mine spring ikke gode? - Sprang du?

Så du ikke det? Det var så højt, at du ikke kunne se det.

Prøv at se. Var det ikke...?

Hvad ville du vælge? Kaffemaskinen eller kaffen, du har lavet?

- Den. - Så tager jeg den.

Har du også lidt mælk?

Tak skal du have.

Åh, en smuk udsigt, mand.

Jeg ringer lige til Nukâka.

Nu kommer de der knotter.

Hej.

Hej, Fillippa. Og Safina.

Prøv at se en udsigt, der er her.

Er det ikke flot?

- Det er beautiful. - Ja, det er helt vildt.

Vi har lige lavet sådan noget Inuit Games.

Peter var ret god til det.

Hvor har I været henne? Har du været på arbejde? Hallo?

- Nukâka forsvandt. - Kunne du høre mig?

- Jeg har købt sko i dag. - Hvad for nogle? Må jeg se?

Jeg har vist dig dem før. Kan du ikke huske dem?

Jeg kan ikke lige huske gummisko fra hinanden.

De er meget flotte. Hvad kostede de?

- De kostede kun 1200. - Hvor meget sagde du?

Jeg købte dem jo secondhand. Gæt, hvad de kostede som nye.

De må jo have kostet 1500 eller sådan noget.

2800.

Det er jo latterligt for et par gummisko.

Jeg har aftalt med Lars, at han skal sejle mig til Ikateq.

En smuk sejltur små to timer fra byen.

Nu er vi ankommet til Ikateq -

- eller Bluie East Two -

- en lille base anlagt amerikanerne under 2. verdenskrig.

Den blev nedlagt i 1947.

Det, som bliver spændende at se, er jo -

- at den blev forladt, med hvad der nu var.

Der er eddermame lavvande.

Vi må se, om vi kan komme i land.

Kan vi komme i land, Lars, eller skal vi bare blive herude?

Lars, skal jeg ikke komme med ind og hive?

Jeg kommer. Er det god badevandstemperatur?

Jeg synes også, mine fødder er blevet for varme.

Nå, hvad siger du? Skal vi hive...

Om ti minutter er det...

Av for satan.

Hvad for nogle fødder? De er lidt kølige.

Hvem kommer og varmer mine fødder?

Sandet er irriterende.

Nu er der kommet blod ud til mine tæer igen.

Det er vidt. Naturen, der bare langsomt æder...

Prøv lige at se, hvor mange der er derovre.

Hold kæft, mand.

Når man kigger rundt, er det et paradis -

- og så kommer det her tøndelandskab.

De sidste ti år har der været meget debat om det her.

Det er en blevet en politisk varm kartoffel.

Grønland siger: "Det er noget svineri.

Hvorfor skal vi have alt det her lort liggende?"

USA sagde: "Det må I snakke med Danmark om.

Vi vandt krigen, sa vi synes, Danmark skal tage den."

Det var landingsbanen. Det er rimelig imponerende...

Den blev bygget i 1942. Den er fuldstændig plan stadigvæk.

Jeg er sikker på, et fly kunne lande. Den er helt plan.

Det er som at spille grusball i Tybjerg.

Der var flere hulle i vores grusbane end det her.

Det må være den gamle hangar.

Fra Grønland kunne USA gennemføre missioner i Europa -

- og overvåge Nordatlanten under ubådskrigen mod Tyskland.

Det gav sammenstød med tyskerne, som også ville have baser i Grønland.

Grønland har jo været vigtig i den krig -

- og i, at de allierede vandt krigen. Det her er et monument over den tid.

Det er som en postapokalyptisk horrorfilm.

Det er vildt, at de har transporteret alt det her fra USA.

Den bliver svær at redde, den her.

Det har været en lille base, men alligevel en hel base.

En ting er tønderne, men noget andet er bilerne.

Det absurde i, at nogle af dem stadig har luft i ringene -

- mens alt andet er fortæret.

Det er eddermame flot.

Samtidig er det jo også...

Det er for mig personligt en mærkelig blanding af -

- noget enormt beskæmmende med alt det her metalskrot -

- i den smukke natur...

Samtidig er det sindssygt fascinerende.

Det minder om en stor kunstinstallation.

Hvis det var mig, ville jeg fjerne noget af det -

- men også lave noget information omkring det.

Jeg tror, mange ville synes, det var interessant.

Nogle gamle nogle som mig.

I Tasiilaq er stemningen høj.

Byen har fået ny fodboldbane, og det skal fejres.

Undskyld? Hvad skal der ske ellers?

- Vi har fået fodboldbane. - Ja, men skal der ske noget?

Er det første dag? Og hvad så? Så er der flere kampe?

- Vi hygger. - I hygger? Det er godt.

Daniel fortæller om, hvad kommunen gør for de unge og for fællesskabet.

Vi laver nogle arrangementer. For eksempel fodboldarrangementer.

- Det er jer, der laver det? - Ja.

Noget, hvor man kan bevæge sig. Vi tager børn, unge og ældre med.

Vi går meget op i fodbold her i Østgrønland.

Én kunne ikke huske, hvornår han sidst havde set så mange børn ude.

Det bliver rigtig populært herude. Det er godt, at de får det.

Der er månedlige arrangementer oppe i hallen.

Det er alkoholfrit og helt gratis for alle.

- Hvor kom den fra? - Ind på banen med den.

Det kunne lige passe, at jeg tyrede den i hovedet på en pige.

De har ventet i tre år.

Man skulle vente på, at de bygninger, som er børnehaven, skulle bygges.

Så vår der fyldt op med containere her.

Nu, endelig.

Nu bliver der uddelt diplomer.

Og så slutter det. Så er banen åben for alle.

- Så har du diplom? - Ja.

Er det klubben? Skidegodt.

- Det er fedt med den bane her. - Ja, det er dejligt.

- Har du spillet i dag? - Jeg er for ung. Jeg er oldboy.

- Jeg tænkte også, at jeg kunne have spillet med her.

Vi starter i morgen. Turneringen. Østgrønlandsmesterskabet.

Det starter kl. 15.

- Hvor mange klubber er det? - Jeg tror, det er fire klubber.

Hvad er TM-62's chance?

Jeg håber, vi vinder.

Tasiilaq kæmper med en del sociale problemer.

De unge savner noget at lave.

Den nye fodboldbane kan måske hjælpe lidt.

Vi skal ind til en gletsjer. Lars, du sagde, der skal være lidt fare.

Der er fare for, at vi dør. Hvis det her var amerikansk...

Måske overlever vi ikke.

Vi skal over til en bræ, en gletsjer, der kommer ned derovre.

Vi mødte tilfældigvis en italiener, der hedder Nicco, på hotellet.

Han viste os et billede af en ishule, han havde fundet.

Det lød for spændende til ikke at se, om vi kunne komme over at se den.

Jeg tror, det er den bræ, der kommer ned derovre.

Jeg har ikke været i en isgrotte før. Gletsjere bevæger sig langsomt -

- men det med, at man skal ind under 50 meter is...

Det virker umiddelbart lidt klaustrofobisk.

Og jeg har hørt, at for en uge siden styrtede en grotte i nærheden sammen.

Så...

- Goddag. -Hej.

- Nicco... - Velkommen.

Den er til dig. En hjelm. Vi går hen til forsiden af gletsjeren.

- Klassisk Poul Nyrup. - Klassisk.

Vi går op og udforsker gletsjeren.

- Finder det ukendte. - Finder det ukendte.

- Godt? - Lad os gøre det.

- Du skal ikke grine. Du skal give mig selvtillid.

Du har en riffel med.

- Hvad har du planer om at skyde? - Forhåbentlig ikke noget.

De eneste dyr her er isbjørne.

- Hvor mange ar er du kommet her? - De sidste fem år.

- Hvor mange isbjørne har du set? - Kun én. Det var i går.

Jeg håber ikke, vi ser den i dag.

Oppe på toppen af øen, i juli måned, så jeg friske spor.

- Lige her? - Ja.

Okay. Der er en isbjørn i området. Den vil jeg helst ikke støde på.

Men der er andet at spekulere på, for vi er fremme ved grottens åbning.

Der er den.

Hvor sikkert er det at gå derind?

Det er 100% sikkert.

Man skal bare være opmærksom på det, der er over os.

Loftet og kanten af loftet er der, hvor isen er tyndest.

Så der skal vi ikke opholde os alt for længe. Vi skal bare igennem.

Fint. Jeg har altid fået at vide, at gletsjere bevæger sig.

Ja, men den bevæger sig så langsomt, at den ikke kan styrte sammen.

Kun det alleryderste, hvor vi er. Ikke siderne.

Godt. Lad os gøre det.

Gå langsomt hen over stenene.

- Sikke et sted. - Helt ufatteligt.

- Er vi under isen her? - Under gletsjeren, ja.

Så det her har været begravet i hvor mange år?

Tusinder af år. Hundredtusinder af år.

- Hvor dyb er grotten? - Omkring 60 meter.

60 meter? Hvor usædvanligt er det at finde en grotte som den her?

Det er meget usædvanligt.

Nu ændrer lyset sig.

Hold da fast.

Der kom en lille revne. En lille revne...

Der sker ikke noget.

Hold da fast...

Der sker ikke noget.

Lad os gå derind.

Det er en god kur mod min klaustrofobi.

- Godt. Så kom. - Nu gør vi det.

Lad os se, hvor langt vi kan komme ind.

Den bliver ved og ved.

Det er fantastisk.

Det er smukt, men giver lidt kryb...

Det er utrolig smukt, men samtidig er det lidt...

Jeg ved jo, at vi er inden i en gletsjer -

- som bevæger sig og slår revner.

Jeg ved godt, der ikke sker noget, men i mit hoved...

Jeg stoler på dig. Jeg har kendt dig mindst en time.

Hvis det var et filmset, ville der være et kranie derinde.

Hold kæft, hvor er det smukt.

Når du kommer her, sidder du så bare...

- Og venter. - Og kigger?

Ja. Jeg bliver aldrig træt af det.

Lyset skifter hver dag, afhængigt af skyerne og tidspunktet på dagen.

Det er magisk. Men når jeg tænker på, at der er 30 meter is over mig -

- gør det mig ret nervøs.

Sikke en oplevelse.

Man er jo helt stoppet med indtryk.

Nu skal vi videre.

Vi skal til et af de steder, jeg har været før. Sydgrønland

Nukâka, min kone, hendes fars familie kommer fra Sydgrønland.

Vi har købt et lille hus dernede.

Infrastrukturen er sådan, at man ikke bare kan smutte til Sydgrønland.

Vi skal tilbage over indlandsisen til Nuuk og så til Narsarsuaq.

Først skal vi altså omkring hovedstaden, Nuuk -

- hvor vi var for cirka en uge siden.

Hvis vi er heldige, så lander vi klokken... kvart i syv.

I Nuuk bestilte jeg en gave til min kone hos kunstneren Peter Kujooq.

- God rejse. - Tak.

Den skal vi ind at hente. Håber jeg.

Jeg kan næsten ikke tro, at han er blevet færdig.

Vi lagde meget pres på ham ved at stå med kameraet.

Jeg kan vise det billede, han sendte.

Han sagde, det var lidt mere i Picasso-stilen.

Så den er jo næsten færdig.

- Halløj. - Hej.

Nå.

- Har du haft travlt? - Ja. Hej.

Du måtte gerne have været en dag forsinket.

Den er da helt vildt flot, mand.

Hold kæft, mand.

Wow.

Du har satanedeme været dygtig.

Det er fandeme imponerende.

Du er fandeme dygtig.

Jeg glæder mig.

Skal du have en tur? Lige få ordnet håret.

Skål.

Danske tekster: Helene Borring Dansk Video Tekst

[lovisolsso]

en stukad arm senare

Nu har jag passerat lite över min första vecka som utbytesstudent i Sydkorea. Och det första jag gjorde dagen efter jag kommit fram till Jinju var att jag stukade min arm. Eller rättare sagt åkte rullskridskor, åt god mat, gick runt i köpcentrumet Lotte Market och åkte till Daiso för första gången. På kvällen den 18 Augusti stukade jag, för första gången någonsin och någonstans, min arm när jag ramlade från att ha snubblat under rullskridskoåkningen. Resten av den dagen och natten hade jag såpas ont i armen att jag inte kunde sova överhuvudtaget. Det var nog hittills det värsta jag varit med om eftersom jag var otroligt trött men också hade ont så fort jag rörde på mig den minsta millimetern. 

Minuter innan Olssons förbannelse tog fart

Shabu-shabu buffen vi åt efter rullskridskorna

Fynden från Daiso

Dagen efter på måndagen tog min värdmamma med mig till ett sjukhus där jag först fick röntgen, recept till medicin och sedan ett slags gips(men som man kunde ta av). Doktorn sa att jag ”hade tur” när jag ramlade och att det kunde varit mycket värre. Detta gips skulle jag sedan ha i tre(!!)veckor i sträck men det blev knappt en vecka då jag fick ganska illaartade värmeutslag och va tvungen att ta av det. Som det är idag kan jag använda min högra arm hyfsat men den gör fortfarande ont när jag använder den för mycket. Därför fick jag instruktioner om att bara använda den till småsaker som att äta och använda telefonen, men inget mer ansträngande. Sen åkte vi till min värdmammas väns cafe där vi åt mat och där jag fick lära mig dricka kaffe genom väldigt söt is karamellkaffe. 

I hissen påväg upp till lägenheten precis efter sjukhusbesöket

Min värdmammas väns cafe

Efter besöket vid cafeet och en tupplur gick jag på en liten promenad utanför lägenheten då den ligger precis vid floden som rinner igenom staden. Sen senare på kvällen hämtade två av de jag åkt rullskridskor med mig och vi åkte iväg för att äta tteok-bokki(떡볶이) till middag.

VIDEO: Första promenaden vid floden i Jinju

Tteok-bokkin vi åt

Onsdagen den 20 Augusti åkte Sofia från Tongyeong där hon bor för att hänga här i Jinju och shoppa lite. Min värdmamma skjutsade oss till Lotte Mart och där gick vi runt hela dagen. Jag köpte ett par byxor och väldigt mycket bubbelte. Eftersom vi hade druckit så mycket bubbelte blev det lunch på convenience store, vilket är ganska vanligt tydligen. Sofia åkte hem och dagen efter gjorde jag inte så mycket då jag hade ont i armen och hettan var outhärdlig. Konstigt nog har jag inte riktigt längtat hem än så länge. Det var först i går kväll som jag kände hintar av känslorna. Det var inte att jag längtade hem utan mer att jag längtade efter mina föräldrar och att jag ville dela allt det här som jag är med om med dem. På sätt och vis gör jag ju det genom bloggen men det känns inte som samma sak. Jag var hela tiden tvungen att argumentera med att ”Vi ska ju åka tillbaka” ”De finns kvar i Sverige, det finns inget att oroa sig för”. Det känns så himla konstigt att vara borta från sina bästa vänner i hela världen som man tillbringat så gott som varje vaken minut med sen födseln. Jag vet att detta bara är naturligt och en fas men det gör inte känslorna mindre lätta att känna för det. Det är som att mitt logiska tänkande och mina känslor inte kan kommunicera och att någon ställt en vägg mellan dem. Trots det är jag väldigt glad över att vara här. Detta har varit det enda jag tänkt på varje dag i över tre år.

VIDEO: Lunch på ett koreanskt convenience store

VIDEO: Utanför Lotte Mart i Jinju 

Koreanskan jag kan är tillräckligt bra för att jag ska kunna ha konversationer med andra människor, kunna beställa på restauranger och förstå vad de sa på sjukhuset till mig. Det är en av orsakerna till varför min hemlängtan inte är så stor till skillnad från de som kommer hit som utbytesstudenter utan några koreanska kunskaper över huvudtaget. Sedan har jag i fyra år inte bara studerat språket utan även kulturen, det har hjälpt mig otroligt mycket och jag tror starkt på att jag är en av de utbytesstudenterna som vet mest om kulturen och landet innan de kommit hit. Igår när jag pratade med Sofia så skämtade vi om varför jag ens var här när jag redan kan både språket och det jag kan om kulturen.

På fredagen den 23 Augusti följde jag med mina värdföräldrar på en dagsresa för dem och deras kompisar som de anordnat. Kl 11 samlades vi för att sätta oss på minibussen som skulle ta oss till staden där vi skulle uppleva alla dessa grejer. Jag var definitivt den yngsta där medan alla andra var förbi medelåldern. Vilket inte riktigt var ett problem, alla var supersnälla och fascinerade av min längd, mitt blonda hår och varför i hela världen jag kunde koreanska. På bussen spelades genren ”trot” vilket är Koreas motsvarighet till sveriges dansbandsmusik. Alla på bussen(förutom jag)kunde texten och sjöng gärna med under resan. Första stoppen på utflykten var en, vad jag förstod det, ganska känd resturang där vi åt två olika fiskrätter till lunch. En som serverades kall och en varm. Innan maten svalde vi några slags kulor som tydligen var bra för matsmältningen eller något. Det var obehagligt att svälja helt och smaken var äcklig men det var en ganska intressant upplevelse. 

VIDEO: Bussresan till Sacheon

“Hälsokulorna”

Den kalla fiskrätten

Den varma fiskrätten

Andra stoppet på resan var en tysk, ja du läste rätt, en tysk by någonstans i det bergiga landskapet av Sydkorea där jag fick en juice dryck och en lite brödbulle gjord som en snäcka. Båda var gjorda på samma speciella koreanska citrusfrukt vid namn Yuja(유자) som de verkar odla där. Jag fick också smaka på en väldigt kladdig liten gelegodis gjord på samma citrusfrukt men den smakade för syntetiskt och jag kunde nästan inte svälja den. 

VIDEO: Tysk by i Sydkorea

Efter fikat gick vi till en liten park där man kunde ta bilder. Vilket vi gjorde, en del. Alla genrationer av koreaner verkar gilla att ta bilda väldigt mycket då även de äldsta i gruppen hade den nyaste generationen av samsung telefoner. Denna parks tema var Europeiska länder. De hade byggt hus som var klassiska för de olika länderna för olika länder i Europa. Blev dock lite ledsen när de hade byggt ett finskt hus men inte ett svenskt. När vi nådde toppen på den bergiga parken fick jag smaka på röda bönor glass, det var den godaste glassen jag ätit och det är officiellt min favoritglass. 

Entren till parken

En konstig tvål jag hittade i ett badrum inne i parken

Röda bönor glassen

VIDEO: Europeisk trädgård i Sydkorea 1

VIDEO:  Europeisk trädgård i Sydkorea 2

Sedan bar det av till linbanan och det var då jag förstad att vi befann oss i staden Sacheon. Vi tog linbanan upp till toppen och det var det vackraste jag någonsin sett. Utsikten var helt magisk och man förstod nästan inte att man var så högt uppe. Det var då jag insåg hur fint Korea faktiskt är. Tidigare hade jag aldrig tänkt på det men när min värdmamma sa att Korea bestod av runt 80% berg så förstod jag att, Korea består verkligen av 80% berg. Och det är det finaste jag någonsin sett. Helt annorlunda från Sverige men ändå lika fint. Jag känner mig lika hemma i Jinju som i Uppsala, kanske för storleken av staden, kanske för människorna, vad det än är så verkar staden och Korea funka med mig.

När vi hade traskat klart runt berget åkte vi ned till en närliggande resturang för att äta ål. Det smakade bättre än fisken vi åt tidigare och kanske till och med fisk i allmänt. Efter en av de finaste solnedgångarna Korea har att bjuda på åkte vi hem till Jinju. 

[saxum1-blog]

Pixla Piren

I början av sommaren var jag ute och gick här i Helsingborg. Jag brukar fota med mobilen längs kusten och har lite olika favoritplatser men den dagen bar av mot oceanhamnen, där jag aldrig varit tidigare. Det enda jag visste var att det fanns lagliga graffitiväggar. Området kallas Pixla Piren och är ett projekt där kommunen lånar ut marken tills det ska byggas hus om några år. Där finns massor av väggar att måla laglig graffiti på.

Hela området är riktigt mysigt. Scandlinesfärjorna kommer och går i bakgrunden. Hamnbassängen har fått en badtrappa och en fin sandstrand. Riktiga toaletter. Grillplats. Odlingslådor och massa grönt. Konstverk av trä. Väggar fyllda av konst i massa härliga färger och former. Alla med sin egen prägel och sakta började graffen där väcka så många frågor om vilka som målat. Jag ville veta mer.

Någon vecka senare gick jag dit igen. Då stötte jag på Jimmy Skize som berättade lite om hur området växt fram och hur han drömt om att förverkliga det här för Helsingborgarna och för graffitin. En riktig eldsjäl. När jag sedan i Augusti började på Skurups folkhögskola, 1-åriga linjen Visuellt Berättande (foto/dokumentärfilm/journalistik), kändes det självklart att göra en bildserie om graffare och konstformen.

Jag är dessutom väldigt sugen på att utmana mej själv och bli bra på att måla. Att jag blivit hooked på graffen är egentligen inte så konstigt. Har jobbat som yrkesmålare i några år. Av en slump egentligen började jag på Sandå 2010. Innan dess hade jag renoverat en lokal och lägenheter där jag bott men hade ingen utbildning. Det roligaste är väl att pappa hade sliperi, lackering och blästringsfirma under alla år, målare även han fast annan kategori som mera liknar graffen. Jag minns hallarna i verkstaden när jag var liten. Det stod stora lastbilar uppställt med maskering på däck, fönster och andra detaljer som skulle skyddas. Väggarna var alldeles knottriga av alla lager färg och doften av epoxyfärg slog när dörrarna öppnades in dit. Ibland stod det en gubbe med mask och målade helt anonym där under. Det var spännande. Där brukade finnas motorcyklar eller bilar, båtar, men även stora tankar till fabriker och fartyg. 

Gammelfarfar hade målerifirma i Landskrona på sin tid. Han gjorde sina egna penslar och färg. Farfar jobbade också som målare. De tog cykeln till sina kunder med tapetserarbord, stege och andra verktyg. Så att jag blev målare efter så många år med andra typer av jobb är väl egentligen inte så m��rkligt. Det har funnits i bakgrunden hela mitt liv.

Nu börjar min resa för att upptäcka och berätta om graffiti via mitt projekt

 “Vad är Graffiti?” som är tänkt att väcka intresset för att måla/upptäcka graffitin hos fler människor samt berätta om kulturens framväxt, begrepp, stilsättare, regler, fenomen, olika sätt att måla/teknik, ja allt möjligt som har med graffen att göra. På ett enkelt sätt, liten text tillsammans med bilder skapa en slags historisk tidslinje och en fotoutställning som väcker intresse för konstformen. Alla kan måla graffiti!

[lamiavitasenzatacchi-blog]

Nina Hemmingsson, Jag idag | Me today | Io oggi ✏️(like every other day) #lamiavitasenzatacchi #anitalianinsweden #anitalianinlulea #luleå #kulturenshus #utställning #mostra #exhibition #drawing #ninahemmingsson #skissbok #denhemligakonsten #sketches #art #illustration #contemporaryart (presso Kulturens hus Luleå)

[oscardanielson]

Islossning mina vänner, nu vänder det! Har varit på Claes Ohlson och köpt en dränkpump och räknar med att vara på plats i Asker torsdag fm. Här är listan på höstens spelningar, hoppas att vi ses💕(fler datum tillkommer): 17 sep: Asker kulturhus (Den kulturelle barnevogna kl 12.00) 17 sep: Asker kulturhus (Rockkonsert kl 19.30) 18 sep: Salt, Oslo 19 sep: Hos Solveig, Drammen 24 sep: Nøtterøy Kulturhus 25 sep: Hjertnes kulturhus, Sandefjord 26 sep: Dampsaga Kulturhus, Steinkjer 1 okt: Svampen, Örebro 3 okt: Pygméteatern, Stockholm 14 okt: Ole Bull Scene, Bergen 15 okt: Nittedal 16 okt: Bømlo Musikkfabrikk 17 okt: Blyge Harry, Stavanger 21 okt: Prelaten, Tromsö 23 okt: Arktisk kultursenter, Hammerfest 24 okt: Sorrisniva, Alta 6 nov: Kristiansand 7 nov: Central Bybryggeri, Flekkefjord 16 nov: Kulturens hus, Luleå 🙋‍♂️ https://www.instagram.com/p/CFHKAQVpybY/?igshid=d70lpxg1mm4g

[theheadbangers]

SABATON announce more dates for Sweden tour in 2021

SABATON recently released a new live version of the album track 'The Attack Of The Dead Men' featuring RADIO TAPOK, which will be physically released on July, 10th and they announce even more new tour dates for their tour early next year in Sweden. Pär Sundström comments: "We realized that 23 shows were not enough to cover Sweden properly, so we decided to add a few more. The tour has now grown to 29 dates, making it our largest tour in Sweden so far and probably the largest tour by any metal band. Several of the already announced shows had sold out in the first week, and we are so damn happy and proud to see your enthusiasm about this tour!". SABATON live in Sweden 2021: 22.01.              SE        Karlstad - Nöjesfabriken 23.01.              SE        Örebro - Conventum 25.01.              SE        Umeå  - Idun, Folkets hus 26.01.              SE        Östersund - Folkets hus 28.01.              SE        Piteå - Pite Havsbad 29.01.              SE        Luleå - Kulturens hus 30.01.              SE        Skellefteå - Folkparken 01.02.              SE        Helsingborg - Sundspärlan 02.02.              SE        Malmö - Slagthusetmmx 03.02.              SE        Halmstad - Live 04.02.              SE        Trollhättan - Folkets Hus 06.02.              SE        Ronneby - Klubb Ron 07.02.              SE        Eskilstuna – Lokomotivet 08.02               SE        Uppsala – Uppsala Konsert & Kongress *NEW 09.02.              #HEADBANGERS #headbangersgr #sabaton #tourdates Read the full article

[agneskollarfilm]

3 kvinnor (2018) - och om iransk On the road-film

3 Kvinnor (2018), ännu en film av Jafar Panahi. Jag satt en lång stund in i filmen och tänkte att jag såg en Abbas Kiarostami-film och inte en Panahi. Mycket påminner nämligen om denne iranska filmregissör som är ett stort namn inom iranska nya vågen, och som gick bort för några år sen. Som ung arbetade Panahi som regiassistent för Kiarostami, och bakom Panahis succé Crimson Gold (2003) stod Kiarostami för manus. Filmen 3 Kvinnor påminner främst om de 1990-tals-filmer jag sett av Kiarostami, men så till den grad att jag tänker att det måste vara ett mycket medvetet val av Panahi. Vad som är typiskt för Kiarostamis filmer är att många utspelar sig till stor del inifrån en bil. Även Panahi har gjort bilfilmer, jag tänker då främst på Taxi Teheran från 2015. Det verkar vara ett iranskt grepp, tycks vara genom bilen man i Iran kan stöta på landets människor: inne i Teheran genom att köra taxibil, på landsbygden längs smala bergsvägar med ett nedvevat fönster. Screenshot: man stående utanför nedvevad ruta och pratar in i bilen, filmat inifrån. (se bild 4,5 här) Många av Kiarostamis scener är filmade på detta vis, se The Wind Will Carry Us (1999), Smak Av Körsbär (1997) de förekommer i Close-Up (1990) samt hela hans Koker-trilogi. Nu ses de även alltså i Panahis. Överallt när en människa går förbi stannar den och pratar genom fönsterrutan.

Många filmer från den iranska filmtradition Kiarostami och Panahi tillhör har beskrivits som quest-filmer (läs om detta t ex här), där huvudpersonen har ett uppdrag som rör denne framåt, och blir på vägen uppehållen av diverse möten och hinder. Pojken Babek i Var är min väns hus? (1987) måste söka igenom grannbyn för att hitta sin klasskamrat, I The White Balloon (1995) tar sig en flicka fram genom staden för att kunna köpa en guldfisk. The Apple (1998) av Samira Makhmalbaf är också en film om en resa, när de två flickorna för första gången utforskar världen utanför sitt hem. Ibland blir huvudkaraktären i filmerna guidad och vägledd framåt, genom ett stopp med bilen, med hjälp av en grannes pekande osv. Dock aldrig så poetiskt och filmiskt som här, med den rosaklädda flickan som guidar Panahi och Jafari i byn mot filmens stora frågetecken, mot filmens Mcguffin if you will, likt kaninen i Alice i Underlandet...

En sub-genre till dessa “quest-filmer” skulle alltså som i tidigare stycket nämnt kunna vara “on the road-filmer”, som istället för till fots utspelar sig i bil. Smak Av Körsbär, The wind will carry us, And life goes on... (1992)... 

Likt alla andra Panahi-filmer jag sett pekar han på de olika begränsningar som den iranska kulturen och dess konservativa traditioner skapar för såväl kvinnor, som fattiga, barn eller varför inte för filmskapare själva (när han som i This is not a film vänder kameran mot sig själv). Från och med domen på hans huvud från iransk regim att sedan 2010 inte får utöva sitt yrke att göra film, så lyckas han ändå kringgå dessa bestämmelser, och har sedan domen producerat 4 stycken. Genom att i denna film porträttera tre kvinnor med skådespelaryrke i tre olika generationer (en aktiv, en aspirerande, en pensionerad) kan Panahi utforska och kommentera kvinnors begränsande frihet i Iran.

Regissören har återigen skapat en metafiction, en film som leker med gränsen mellan verklighet och representation, eller rättare sagt uppträdande eftersom de tre kvinnorna i fokus är skådespelare. Som vanligt spelar han också sig själv och i denna film ses även den stora skådespelerskan Behnaz Jafari, också hon spelandes sig själv. Efter att fått ett upprörande videoklipp från en flicka i en avlägsen by på landsbygden, som påstår sig ha kommit in på scenskolan men förbjuds åka av sin familj, och ber nu Jafari om hjälp, reser regissör och skådespelare till bil upp mot bergsbyarna som jag i efterhand läser ligger i Panahis egna hemtrakter. Detta med vägledning från folk längs vägen som på ett direkt sätt talar genom det nedvevade fönstret. “Tala turkiska, man glömmer inte sitt modersmål, tuta två långa signaler med biltutan, tyst, lyssna, stanna och drick te, kör över krönet sen höger efter backen sen ser ni ett träd som ni ska förbi”, osv (bild 4,5). Mycket är filmat inifrån bilen och ut. Allt i Kiarostami-anda. Scenen där Panahi och Jafari blir bjudna på te i flickans hem är också som tagen ur Kiarostamis bildvärld (bild 8). Slutligen avrundas filmen med en stillastående kamera på en ringlande väg genom ett landskap och med en av karaktärerna som vandrar längre och längre bort i realtid (bild 9). Precis som Koker-trilogins filmer avslutas.

Filmen är allt som allt en stillsam historia, berättad ganska rätt på, och med subtilt komiska inslag. Kvinnan som grävt sin egen grav, traktens bästa aveltjur som “är som en symfoniorkester när han kör igång”, gubben som vill gräva ner sin sons förhud på rätt plats för att bringa lycka till hemmet. Dessa historier berättar om kontrasten mellan landsbygd och stad, gammeltid och modern tid. En känd skådespelerska känns igen och hyllas även på landsbygden vid sitt besök, samtidigt bor i samma by en sedan länge pensionerad skådespelerska som är fördömd att bo i utkanten utan kontakt med de andra. Att Panahi själv kommer från en sådan miljö får mig att fundera på vilka hinder han själv behövt ta sig över för att bli den filmutövare han är idag. 

[opplevkambodsja]

Nyttårssesongen

Nyttår er populært i Kambodsja. Det er også endel av dem.

Sjølsagt feires overgang mellom desember og januar, den internasjonale nyttårsmarkeringen. I tråd med den gamle romerske solkalenderen fra den romerske republikkens tid.

Så er det den store vannfestivalen rundt Sangkran, 15. og 16. april, som er khmer nyttår, og ofte regnes som starten på et nytt buddhistisk år.

Nyttårsfestligheter

En svært sjarmerende del av khmer-kulturen er at gode grunner til å samle venner og familie for selskap med god mat og drikke alltid er velkommen. Så nyttår markeres nettopp slik. Uansett hvilken.

Internasjonalt nyttår blant mine khmer-venner er som regel grillfest, på omgang hos familien eller som en picnic. Siden nyttår skjer i de fire ukene i desember og januar med vinter i Kambodsja så ses været an. Temperaturen faller til rundt 20 grader Celsius på kvelden. Men det finnes både hatter, bukser og langermete klær, så de fryser jo ikke.

Med mindre noen får frysninger når jeg deltar, og nyter en ålreit norsk sommerkveld i shorts og kortermet.

Rundt klokka 1200 om kvelden er fyrverkeri i de største byene, og for yngre khmer rundt 20 er det en kjempefest. Den feires ofte i bysentrene sammen med turister og besøkende slik nyttår feires i des fleste større byene verden rundt.

Sol og måne, CE og BE

Buddhas fødselsdag som prins Siddharta Gautama i Nepal er satt til 543 år før vår tidsregning. Så 2023 etter vår tidsregning/Common Era (CE) er 2565 Buddhist Era (BE) til 16. april 2023, da 2566 BE starter. I motsetning til verdens nest mest buddhistiske land Thailand, så bruker det mest buddhistiske Kambodsja internasjonal tidsregning og datering. Unntakene er i klostrene.

Kinesisk nyttår, eller Vietnamesisk Têt, følger månekalenderen, og overgangen skjer en gang mellom slutten av januar og starten av februar. Dette er en større fest enn desember/januar-festen, men ikke like stor som khmer-nyttår.

Khmerene henger opp de røde kinesiske lyktene og pynter med rødt og gull rundt og i hus og arbeidsplasser. Forretninger som eies av den anseelige minoriteten med kinesiske aner i Kambodsja har også store offermarkeringer rundt åndehusene som ofte er inne i butikklokalene.

Det foregår også bønnehandlinger i klostrene, siden buddhistkalenderen også følger månefasene. I likhet med den kinesiske.

Kinesisk nyttår feires av khmerene med venner og familie, men menyen har gjerne et større innslag av kinesisk søtsaker og drikke enn nyttår måneden før. Ofte serveres også helstekt gris.

Tiger, katt, kanin

I måneden opp mot kinesisk nyttår byttes jule- og nyttårspynt og effekter ut i butikkene, med sterk vekt på hvilket dyr i den kinesiske zodiaken som vil prege det neste året. Inneværende år er Tigerens år, og den avløses av Kaninens år den 21. januar.

Vietnameserne har en av sine zodiak-avvik, og dyresymbolet for neste år er Katt.

Tenker det blir Têt-markering for meg i år.

Nyttårssesongen avsluttes med khmer-nyttår, som gjerne er tre-fire dager med sukssesive festligheter på rundgang mellom familiemedlemmer. Med mat og drikke i utvalg og mengder.

Avveksling og variasjon

Dersom det fortsatt er behov for feiringspåskudd gjennom året, så er det gode muligheter for det.

I tråd med utvalget av minoritetsreligioner så markeres både muslimsk nyttår og hinduistisk nyttår mer avdempet. Men det er mulig å finne feiringene markert i de indiske og muslimske restaurantene i Kambodsja rundt disse høytidene også. Mens persisk Newroz er mer sjelden. Og tamilsk nyttår er dagen før khmer nyttår, så det går opp i opp.

Og sjølsagt markeres de kristne høytidene, fra de kristnes jul/kristmesse, til fastestart, påske og pinse.

Kambodsja har et mål om å bli et reisemål for de som trenger nyttårsfeiring som et avbrekk fra snø og kulde. Les mer her.

[gong710622]

Eröffnung der Ausstellung unBinging Bodies am Donnerstag den 23.März um 18 Uhr im TA T Berlin. UnBinding Bodies. Lotosschuhe und Korsett. Die Ausstellung zeigt diese sensiblen Objekte vor dem Hintergrund von Sozial-, Kolonial- und Medizingeschichte. Ausgangspunkt ist die podologische Sammlung von Hans Virchow am Centrum für Anatomie der HU Berlin: https://tieranatomisches-theater.de/project/ausstellung-unbinding-bodies_de/ Künstlerische Positionen von Zhang Gong, kate-hers RHEE und Zhang Rui treten in einen Dialog mit den Exponaten und öffnen die Perspektive auf Schönheitsnormen und die Zurichtung von Körpern in der Gegenwart. Eine Kooperation von Tieranatomisches Theater der Humboldt-Universität zu Berlin und MARKK Museum am Rothenbaum. Künste und Kulturen der Welt<. Gefördert durch die Kulturstiftung des Bundes. Die Ausstellung läuft bis zum 31. August (Di-Sa 14-18 Uhr, Do bis 20 Uhr, Eintritt frei). Das TA T liegt auf dem Campus Nord der HU Berlin, Zugänge über Luisenstraße 55/56 oder Clare-Waldoff-Straße/Dreispitzpassage. （在 Berlin-Mitte） https://www.instagram.com/p/CqKnycuIv2L/?igshid=NGJjMDIxMWI=