campusocovbg-blog

[campusocovbg-blog]

Gozinto

”Det största värdet med detta sätt att jobba är den kunskapsöverföring som sker i gruppen, att träffa människor som man annars inte skulle träffat. Alla är måna om att sprida kunskap vidare och att hjälpa varandra. Här får man kontakter för livet”.

Moa Millberg

Den ideella föreningen Gozinto startades 2001 i Linköping av 4 studenter som kommit i kontakt med liknande föreningar i Tyskland. Gozinto erbjuder företag möjligheten att ta hjälp av studentkonsulter för att lösa olika typer av problem. Det är viktigt att studenter från olika utbildningar är med i varje uppdrag och föreningen utgår hela tiden från ett tvärvetenskapligt sätt att ta sig an uppdragen. Främst rör sig uppdragen inom IT och management och i dagsläget är 30-35 studenter knutna till föreningen.

En grundläggande faktor för att Gozinto ska åta sig uppdrag är, förutom att det ska vara betalda uppdrag, att de är av så kallad utvecklande karaktär, vilket innebär att både uppdragsgivare och studentkonsulter ska lära sig och utvecklas genom uppdraget. Just kunskapsöverföring nämner Gozintos Moa Millberg som det största värdet med föreningens sätt att arbeta. Ett av målen Gozinto har är att studenterna ska lära av varandra och kompetensöverföring sker både genom interna och externa utbildningar. Genom partnersevent kommer företag till Gozinto, håller en workshop inom olika ämnen och bjuder på mat. Det är ett bra sätt att lära känna företagen mer och utveckla sitt nätverk.

När ett uppdrag är avslutat presenteras det alltid för föreningens medlemmar där reflektion är viktigt. Vad har varit bra/mindre bra? Hur tog vi oss an utmaningen och kunde vi gjort på annat sätt är exempel på frågor som diskuteras under en presentation. På så sätt lär sig föreningens medlemmar av varandra och alla får komma med input kring de olika uppdragen.

*Samtalet är en del av Alexandersoninstitutets arbete i projekt Innomatch, inom ramen för delprojekt ”Innovationssamarbeten” där Radicle med Mathilda Hult och Fanny Bergström Buller varit upphandlade för genomförande.

[campusocovbg-blog]

Vad är viktigt i samarbetet med näringslivet?

Campus & Co är en organisation som skapades för att förena studenter på Campus Varberg med Varbergs näringsliv. Campus & Co genomför evenemang och andra projekt som beställs av aktörer som behöver hjälp. I samtal med studenter vid Event Managementprogrammet som valt att engagera sig i Campus & Co diskuterade vi vad de upplever som viktigt i samverkan med näringslivet.

”I samarbetet är det viktigt med lika villkor, att bli behandlad som en jämlike och att få respekt för det jobb man gör.” Hittills har ingen av de studerande vi pratar med varit med om att det inte fungerat på det viset men de vill ändå betona hur viktigt detta är för dem. De studerande ser att det handlar mycket om förväntningar, vilket är något som behöver tydliggöras av uppdragsgivaren. Som student känns det viktigt att leveransen blir bättre än vad uppdragsgivaren tänkt sig.

Företag som tillhandahåller betalda uppdrag har större legitimitet hos studenterna, samtidigt som man påpekar att det handlar om en inställningsfråga. ”Det finns en nytta att göra volontärt arbete också”. När de tar betalda uppdrag spelar det mindre roll om det är ett utvecklingsarbete.” En av studenterna uttrycker: ”You learn the hard way, skitgöra är en del av att bygga självförtroende”.

Det finns en rädsla hos studenterna att inte bli tagna på allvar i mötet med näringslivet där de uttrycker vikten av att vara” den glada på jobbet”. De behöver feedback, att känna att det de gör är av värde för någon annan. Det räcker inte med att det är av värde för dem själva.

Det är svårt att under studietiden att se vad kontakter ska leda till och att kontakter som initialt har ett annat syfte kan leda till jobb på 10 års sikt.

*Samtalet är en del av Alexandersoninstitutets arbete i projekt Innomatch, inom ramen för delprojekt ”Innovationssamarbeten” där Radicle med Mathilda Hult och Fanny Bergström Buller varit upphandlade för genomförande.

[campusocovbg-blog]

Studenter - Om möten med näringslivet och tiden efter studierna

Under våren 2018 har studenter från Event Managementprogrammet samt YH-utbildningen Järnvägsprojektör samlats i fokusgrupper för att dela sina tankar kring mötet med näringslivet och tiden efter studierna. Resultatet från fokusgrupperna sammanställs här i korthet.

Det finns en naturlig skillnad i hur studerande vid Event Mangamentprogrammet och YH-utbildningen Järnvägsprojektör tänker kring arbetslivet som följer studierna. För studerande vid YH-utbildningar är vägen ofta tydligare utstakad, där man under hela utbildningen, genom kurser och LIA-perioder (Lärande i arbete), har kontakt med olika arbetsgivare. Studenterna vid YH-utbildningen Järnvägsprojektör påpekar hur viktigt det är för dem att få vara juniora på den arbetsplats de kommer till. De vill få chansen att lära sig med stöd från en mer senior person, något som skiljer sig från de studerande vid Event Managementprogrammet. Dessa har en tydligare önskan om att snabbt få vara med och påverka. Av den anledningen uttrycker många att de inte är intresserade av att arbeta inom den offentliga sektorn, som man tycker verkar krånglig. Många uttrycker att det känns mer lockande att få arbete på ett mindre privat företag där man snabbt får en möjlighet att vara med och ha en aktiv roll i utveckling av företag och projekt.

De studerande uttrycker att det viktigaste i mötet med företag för dem handlar om att få en bra kontakt. Det upplever man sig få då det kommer företagsrepresentanter till Campus Varberg och föreläser. Samtidigt påpekar de studerande att man inte får en chans att faktiskt uppleva företaget genom en enda person. När företagen kommer till campus står nästan alla och presenterar samma sak – hur många anställda företaget har, vad man gör osv. Det är väldigt lite som skiljer dem åt i hur de marknadsför sig. Det allra bästa mötet uppstår då det kommer tidigare studenter från samma utbildning och berättat om var man arbetar idag. ”De förstår bättre vilken situation man som student befinner sig i och det blir ofta en bra kontakt.”

Om man får chansen åker man gärna på olika typer av mässor för att träffa företag. Viktigast har dock varit att få göra praktik/LIA ute på ett företag för att på så vis få mer av en helhetsupplevelse. 

På Campus håller sig alla utbildningar lite för sig själva. Man rör sig i sin egen grupp även om många uttrycker att de uppskattar att träffa nya människor. ”Studentföreningen WEST arrangerar en hel del aktiviteter så det är inte så att det inte finns saker att gå på.” ”Det är lite omständligt [läs: att medverka vid sociala aktiviteter] när man pendlar vilket i sig tar tid. När man har gått klar sin studiedag, klockan 9-16, är man trött och åker hem.” De flesta har vänner och familj nära där man bor och känner inte behov av att skapa nya vänner på campus.

*Fokusgrupperna är en del av Alexandersoninstitutets arbete i projekt Innomatch, inom ramen för delprojekt ”Innovationssamarbeten” där Radicle med Mathilda Hult och Fanny Bergström Buller varit upphandlade för genomförande.

[campusocovbg-blog]

Näringslivet i Varberg samarbetar med studenter 

I samtal med ett urval av aktörer i näringslivet i Varberg som under de senaste åren samarbetat med Campus Varberg i olika typer av studentsamarbeten, har vi tittat närmre på vilka faktorer som påverkar om ett samarbete blir till likväl som näringslivets förväntningar på process och utfall.

De näringslivsaktörer som tidigare samarbetat med Campus Varberg vet ofta vem man bör prata med för att se vilka möjligheter som finns för att få till ett samarbete. Inför det första samarbetet man deltog i kom initiativet i de flesta fall från någon på Campus Varberg som såg vilken roll en viss näringslivsaktör kunde fylla i ett specifikt sammanhang. På så vis blir de anställda vid Campus Varberg, som förmedlar kontakten till studenterna, en gatekeeper gentemot de studerande, något som kommer att förändras i och med uppbyggnaden av den studentdrivna organisationen Campus & Co.

Näringslivets förväntningar på ett studentsamarbete handlar om att få in nya perspektiv och engagemang i projekt man arbetar med. I vissa fall nämns också att man upplever en höjd kvalitet på genomförandet, då studenterna ofta levererar mer än vad som förväntas av dem. Det skiljer sig mellan olika aktörer om man betalar studenterna för arbetet de genomför och om det finns en avsatt budget för genomförandet. I vissa fall ingår ett genomförande inom ramen för en obligatorisk kurs, i andra fall genomförs arbetet frivilligt utanför skoltid. Förutsättningarna för studenternas medverkan påverkar tydligt upplevelsen av samarbetet. Moment som är obligatoriska inom ramen för en kurs innebär att även den som inte är intresserad av att delta måste göra det, vilket kan “smitta av sig” på hela samarbetet.

Samarbetet med studenterna har genomförts på olika vis. Det har i vissa fall handlat om att de studerande deltar i ett genomförande där de ska leverera på plats. Många gånger ingår dock också en utvecklingsdel i arbetet.

”Ofta ger vi dem ganska fria händer inom ramen för de uppdrag och projekt de ska arbeta med. Det gäller att pusha dem lite!”

En utmaning med studentsamarbeten handlar om att de relationer som byggts upp är svåra att upprätthålla i och med att de studerande slutar och nya studenter börjar. ”Det finns en mening med det, men det blir ju en oerhörd kompetensförlust.” En annan utmaning i arbetet handlar om tid. Dels måste man som näringslivsaktör inse att det tar tid att samverka med studerande i och med att de fortfarande är under utbildning och arbetet därmed också blir en del av ett lärande för dem. Den egna tiden upplevs ofta som knapp, men där de studerande har svårt att förhålla sig till att vissa saker måste ske vid vissa tillfällen för att ett samarbete ska gå att få till. ”Det fanns ingen av de studerande som la ner en realistisk mängd tid på sitt arbete. Någon gick in med jättemycket tid och någon med jättelite.”

Exempel på sammanhang där Varbergs näringsliv fått hjälp av studenter vid Campus Varberg:

Bidragit i utveckling och genomförande av Designwalk och Backyard Market – event med syfte att skapa aktivitet i Varbergs stadskärna

Idéer kring utveckling av Gallerian

Bidragit i utveckling och genomförande av Varberg weekend – evenemang under lönehelg

Evenemangsarbete på Farmers Market

Bidragit i utveckling och genomförande av Halifornia

Genomförande av Västkustens Mästare

Utveckling av nytt måltidsevent/koncept

*Samtalen är en del av Alexandersoninstitutets arbete i projekt Innomatch, inom ramen för delprojekt ”Innovationssamarbeten” där Radicle med Mathilda Hult och Fanny Bergström Buller varit upphandlade för genomförande.

[campusocovbg-blog]

Att mäta socialt värde

”Engagemang handlar om vilja och lust. Vilja och lust är det som jag tror krävs för att förändra världen. Det är avgörande för att något man tar sig an ska bli bra.”

Lovisa Jacobsson, We Are Laja

I samtal med Fredrik Björk, universitetsadjunkt vid Malmö Universitet vid den nationella mötesplatsen för samhällsentreprenörskap och social innovation, har frågan om att mäta socialt värde diskuterats. För hur kan vi fånga de värden som inte går att mäta genom att räkna eller skatta numeriskt i utvärderingar? Fredrik ställer frågan om det är så att vi i samhället generellt är för fast i att hitta tal som mäter värde. Om ett sammanhang kan ses ha ett värde som snarare handlar om människors upplevelser, insikter osv. behöver vi då överhuvudtaget mäta kvantitativa värden? Att mäta kvalitativa värden kräver dock också sin struktur.

Förslag på arbetsprocess för att utveckla sätt att mäta socialt värde i mötet mellan studerande och näringsliv i Varberg:

Studerande och näringsliv behöver tillsammans identifiera en vision för samarbeten som sker dem emellan. Vad är det man vill åstadkomma över tid?

Med utgångspunkt i visionen – vilka värden kan kopplas samman med denna?

Vad krävs för att värdena ska öka och få större betydelse? Hur tar vi oss dit? Dags att skapa en road map att arbeta utifrån!

*Texten är en del av Alexandersoninstitutets arbete i projekt Innomatch, inom ramen för delprojekt ”Innovationssamarbeten” där Radicle med Mathilda Hult och Fanny Bergström Buller varit upphandlade för genomförande.

[campusocovbg-blog]

Det livslånga lärandet

”Att jobba med studerande ger ett ungt perspektiv på utmaningar man står inför. Som ung har man många fantasier om världen, vilket är bra. När man är äldre äger man mer ’klokskaper’ men vissa lärdomar man tror man dragit kan vara konsekvenserna av fel tajming. Hur kan man kombinera ungas fantasier med äldres klokskap?”

Mattias Svensson, Happy Fish

I intervjuer med näringslivsaktörer som under åren valt att samarbeta med Campus Varberg uttrycks värdet av studentsamarbeten. De intervjuade aktörerna ser att värde i tillförandet av ny kompetens, nya perspektiv, energi och engagemang. Detta bör betraktas som ett växelspel där studerande och aktörer från näringslivet får en möjlighet att lära av varandra, något som dock kräver utrymme för reflektion, både kring arbetsprocessen men också kring sitt eget lärande.

Professor Per-Erik Ellström vid Linköpings Universitet har under flera år forskat på lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. “Min forskning har över åren utvecklats längs några olika, men besläktade spår. Ett centralt spår har varit lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. Fokus har varit att analysera och få kunskap om vad som kännetecknar en god och utvecklande arbetsplats. Genom analys och kunskap kan arbetet och arbetsplatsen utformas på ett sätt som främjar både individens utveckling och en i vid mening effektiv verksamhet. Viktigt är då inte minst att skapa samspel mellan olika former av formell utbildning och ett informellt lärande i både vardagen och i arbetslivet.”

”Effekter av kompetensutveckling uppstår inte med automatik. Många satsningar följs inte upp och kopplas inte till ett fortsatt lärande i vardagen. När så inte sker är sannolikheten stor att de avsedda effekterna uteblir både för deltagande individer och för verksamheten. En mycket stor del av de kunskaper och den kompetens som utvecklas genom utbildning och andra former för kompetensutveckling tas helt enkelt inte tillvara i tillräcklig utsträckning. Detta är negativt både för individen och för den verksamhet där individen befinner sig. Det räcker alltså inte med att planera och genomföra bra utbildningar med motiverade deltagare – det krävs också att man arrangerar en utvecklande lärmiljö där det finns möjligheter till fortsatt lärande i det dagliga arbetet.”

*Texten är en del av Alexandersoninstitutets arbete i projekt Innomatch, inom ramen för delprojekt ”Innovationssamarbeten” där Radicle med Mathilda Hult och Fanny Bergström Buller varit upphandlade för genomförande.

[campusocovbg-blog]

Creactive

Creactive skapades för att attrahera studenter till näringslivet vid Mjärdevi Science Park.  I Creactive sitter studenter och jobbar eller pluggar. Idéen är att de på så vis också ska ges möjligheten att upptäcka de bolag som finns i parken. Även företagen på Mjärdevi Science Park jobbar ibland i Creactives lokaler.

Som en del av mötesplatsen görs fler olika satsningar för att få företag och studenter att mötas, exempelvis ’Tech Pilots’, frukostföreläsningar, mingel, programmeringsträffar, mässor m.m. Creactive har ett nära samarbete med Linköpings universitet.

Det är viktigt att både företag och studenter känner delaktighet i mötesplatsen.

*Texten är en del av Alexandersoninstitutets arbete i projekt Innomatch, inom ramen för delprojekt ”Innovationssamarbeten” där Radicle  med Mathilda Hult och Fanny Bergström Buller varit upphandlade för genomförande. 

[campusocovbg-blog]

Storm Malmö Universitet

Samtal med Patrik Berander, föreståndare Storm, om att skapa en plats som inte funnits tidigare.  

”Storm skapades utifrån behovet av en annan form av sammanslutning kring innovation och entreprenörskap. Det fanns många initiativ men alla jobbade separat. Storm ska vara en tvärvetenskaplig arena, som ska hålla samman befintliga initiativ. Göda mötet mellan olika discipliner och näringsliv. Storm är till för Malmö Universitet och ska tillföra forskning och utbildning. På Storm arbetar vi med ett inifrånperspektiv.”

”Storm ska gynna Malmö Universitet, antingen studenter eller forskare. Försöka utmana och förändra, tänka nytt, både kring lokal och funktion. Här finns ett kök som samlingsplats. Lokalerna är funktionella och flexibla. Väggarna klädda med whiteboard, det finns dubbla projektorer, möjlighet till mörkläggning m.m. Vi försöker att alltid lämna spår efter oss då vi gör något i lokalen och på så sätt skapa inspiration för de som kommer efter.”

”Inspirationen kommer från Stanford i USA, Lund och Köpenhamn. Viktigt att fylla de behov som finns just på platsen. Vi pratade tidigt om att bara starta och prototypa fram mötesplatsen tills alla delar var på plats. Det blev en svårare process än vi trott från början. Vi är fortfarande osäkra på vad det är platsen ska vara. Det är viktigt att våga ändra och prototypa sig fram.”

*Texten är en del av Alexandersoninstitutets arbete i projekt Innomatch, inom ramen för delprojekt ”Innovationssamarbeten” där Radicle med Mathilda Hult och Fanny Bergström Buller varit upphandlade för genomförande.

[campusocovbg-blog]

Norrsken House

Samtal med Oskar Malm Wiklund, Member Experience på Norrsken HQ, om att bygga community på en fysisk plats.

”Det handlar mycket om att skapa naturliga samlingsplatser och en miljö där människor känner sig manade till att interagera. Norrsken är designat så att det finns naturliga mötesplatser där människor kan samlas. Vi jobbar även mycket med evenemang, samtal med medlemmarna och tekniska verktyg för att göra det lätt att kommunicera och skapa den där första kontakten med andra som sitter i huset.”

”Alla som sitter på Norrsken har en sak gemensamt, nämligen att de vill göra världen bättre och att de tror på entreprenörskap som ett verktyg för att uppnå detta. Jag skulle säga att det är väldigt svårt att få till en samhörighet utöver att vi delar den fysiska platsen tillsammans, men vi försöker göra olika saker som gör att våra medlemmar känner sig stolta över att vara en del av Norrsken. Vi vill att de känner att de har ett ägandeskap i platsen, att de känner att de kan representera Norrsken och att vi känner att vi kan representera dem. Det gör att när det går bra för oss eller någon av våra medlemmar så kan vi fira detta tillsammans och känna glädje för varandra. I och med att vi har 340+ personer och 124 bolag i huset, samlas många olika kulturer under samma tak. Det kräver att vi zooma ut och titta på vad det är som redan binder oss samman, och fokusera på de sakerna.”

*Texten är en del av Alexandersoninstitutets arbete i projekt Innomatch, inom ramen för delprojekt ”Innovationssamarbeten” där Radicle med Mathilda Hult och Fanny Bergström Buller bland annat genomfört omvärldsbevakning. 

[campusocovbg-blog]

”Många möten är ju förorganiserade och har ett syfte. Det finns lite tid för de spontana mötena som man inte vet vad de leder till. Jag funderar mycket kring Västerport. Hur skapas mötesplatser där? Jag skulle vilja skapa ett bostadshus nära Campus där det finns en mötesplats i bottenvåningen.”

Mats Rydholm, Maleryd Fastigheter

[campusocovbg-blog]

Det som händer i mellanrummen – samtal med Daniel Lundqvist på NAV Sweden

I Nacka kommun ligger den tvärdisciplinära mötesplatsen tillika kreativa hubben NAV Sweden där Daniel Lundqvist ansvarar för drift och utveckling. NAV Sweden håller till i ett tidigare kontorshus på Sickla Industriväg 6C där man har ett rivningskontrakt. I lokalerna huserar forskare, processledare och kreatörer som på olika sätt är med och skapar mötesplatsen. För att på ett tillfredsställande vis kunna driva en mötesplats som NAV, där olika intressen möts och som inte endast attraherar en specifik målgrupp, t.ex. entreprenörer, krävs det att mötesplatsen som sådan inte placeras i ett stuprör. Daniel nämner att vi så ofta går in i sammanhang där vi redan har färdiga roller, vilket kan göra att vi missar att se potentialen i det som skapas. Han menar att det handlar om att se bortanför roller för att kunna skapa något bestående. Av erfarenhet vet han att stuprör och roller lätt blir ett faktum när finansiering kommer från offentligt håll, oavsett man ingår i ett kommunalt uppdrag eller får projektfinansiering. Daniel beskriver olika typer av insatser som han känner till där man lagt mycket resurser på att skapa en mötesplats som är attraktiv, men där den omgivande strukturen planeras utifrån ”business as usual”. Det innebär att det som exempelvis kunde varit en mötesplats mellan gymnasieelever och näringsliv istället bara blir ett hus som delas av gymnasieskolor osv.

*Texten är en del av Alexandersoninstitutets arbete i projekt Innomatch, inom ramen för delprojekt ”Innovationssamarbeten” där Radicle med Mathilda Hult och Fanny Bergström Buller samtalat med Daniel Lundqvist.