insertdeepquotehere

[insertdeepquotehere]

-     En beskrivning av ert nya torg.

Torget är uppdelat i två våningar. Den övre delen ser ut väldigt mycket som det gör idag. Det är väldigt tomt och är stenlagt med stora platta stenar, inte kullersten för det är svårt att köra med rullstol på kullersten, och på torget står statyn av Gustav II Adolf och pekar. Staketet runt statyn är borttaget eftersom att det inte fyller någon funktion. Gustav Adolf har också flyttat från att stå mitt på torget till att stå närmare Brunnsparken och Nordstan. Mellan Gustav Adolf statyn och Göteborgs Rådhus är ett stort hål i marken. Hålet är format efter utkanterna på hur 1600-talets Göteborg såg ut. Från den sidan som Gustav Adolf står på så leder breda trappor som också skall fungera som sittplatser ner till botten av hålet. Åt Stadshusets sida ligger också en grön, cylinderformad hiss som leder ner till botten. Detta som en del av jämställdhetsaspekten, alla skall kunna ta del av torget. Nedanför trappan ligger en gräsmatta, även denna formad som utkanterna på hur 1600-talets Göteborg såg ut men denna i mindre storlek. Nere vid gräsmattan växer flera tallar och olika typer av buskar. Miljön här nere skall påminna om sankmark, vilket är det som Göteborg är byggt ovanpå. Skogen skall också påminna om de skogar som idag delar av Göteborg och bidrar till de segregerade Göteborg som vi idag har. I ena delen av denna skog så ligger en staty av en enhörning, omgiven av mängder med buskar. I mitten av gräsmattan står 6 stycken vita statyer föreställande sex stycken olika kvinnor. Deras ansikten går inte att se utan är dolda.

-    En historisk bakgrund, vad i Göteborgs historia har inspirerat till ert verk?

Torget har inspirerats av olika delar av Göteborgs historia. Grunden ligger i 1600-talets historia men sträcker sig fram till 1900-talet och även vårt samhälle idag. Fokus ligger på vad Göteborg är byggt på och när man står på den övre våningen av torget så ser man ner i Göteborgs historia. Det som har inspirerat torget är sankmarken som Göteborg är uppbyggt på. Det är detta som har inspirerat det som skulle kunna kallas för parken som ligger i hålet på torget. Hålet i torget som leder ner till parken och gräsmattan nere i parken är formade som utkanten på en karta av 1600-talets Göteborg. Detta är inspirerat av vad Göteborg kommer från, Göteborg under 1600 och tidiga 1700-talet hade en väldigt karaktäristisk form som har försvunnit i och med att Göteborg har växt. Enhörnings statyn som är placerad i parken är kopplad till apotek Enhörningen, som grundades år 1642 och var Göteborgs första apotek. Apoteket hade under flera år en förgylld liggande enhörnings staty som emblem ovanför ingången. Enhörningen som ligger i parken är därför väldigt inspirerad av den staty som i flera år prydde entrén till Apotek Enhörningen i Göteborg. Vad det gäller de sex styckna kvinno statyerna som är placerade mitt i parken så är dessa förankrade i Göteborgs historia på olika sätt. Av dessa sex kvinnor som avbildas så är det bara en med koppling till 1600-talet. Statyerna föreställer kvinnor som varit med och gjort Göteborg till det som det är idag och på många sätt gjort staden bättre. De sex personer som avbildats är:

- Ingela Gathenhielm (1692-1729) var entreprenör, tillsammans med sin make men arbetade själv under flera år, och bedrev bland annat en statligt godkänd kaparverksamhet, ett rederi och en repslagarbana.

- Anna Hammar-Rosén (1735-1805) var svensk tidningsredaktör för tidningen “Hwad nytt?? Hwad nytt??” och var en av Sveriges två första kvinnliga chefredaktörer. Även Anna Hammar-Rosén bedrev till en början verksamheten tillsammans med sin make men efter dennes bortgång fortsatte Anna att själv bedriva verksamheten i 23 år.

- Frigga Carlberg (1851-1925) var en kämpe för kvinnlig rösträtt och räknas som en av de tidiga ledarna inom den svenska rösträttsrörelsen. Hon anses också personligen ha bidragit till att kvinnlig rösträtt godkändes i båda riksdagens kamrar.

- Beatrice Dickson (1852-1941) var en pionjär inom nykterhetsrörelsen i Sverige och var en mycket verksam person i Blå Bandet i Sverige. Hon arbetade dock inte enbart för nykterheten utan donerade på eget initiativ pengar för att upprätta så kallade “kuskstugor” i centrala Göteborg. Hon startade också två sommarhem, ett hem för fabriksarbeterskor samt en blåbandsförening för fabriksarbeterskor.

- Beda Hallberg (1869-1945) grundade 1907 i Göteborg: Förstamajblommans Riksförbund. Majblomman var när den grundades till för att bekämpa folksjukdomar men utvecklades senare till att förbättra villkoren för barn och också motverka fattigdom bland barn.

- Thyra Kullgren (1870-1946) var till en början lärare vid Kjellbergska Flickskolan men blev senare politiker i stadsfullmäktige i Göteborg och bedrev många frågor om det sociala och pedagogiska i Göteborg.

Dessa kvinnor avbildas eftersom de finns få statyer på kvinnor i Göteborg som inte är en kvinna som bara står och också är naken. Detta är ännu en del av jämställdhetsaspekten, dessa var kvinnor som ägnade sina liv åt att göra Göteborg och sin omgivning bättre och det visas väldigt sällan upp i skulpturer. Dock finns det många skulpturer av män som har gjort saker och är avbildade för sin storhet inom sitt område medans kvinnorna oftast behöver vara vackra för att avbildas, därför går inte ansiktena att se eftersom att man nu inte ska fokusera på den avbildade kvinnans ansikte utan de saker hon har gjort för Göteborg.

-    Förklara och utveckla på vilket sätt ert nya torg visar på Göteborgs framtidsvisioner men samtidigt är förankrat i det gamla Göteborg.

Utifrån de tre aspekter som Göteborg vill vara: en modern, grön och jämställd stad, så speglar torget alla dessa delar. Parken är baserad på sankmarken som Göteborg är byggt på. Sankmark är en typ av våtmark vilket denna park inte är, den är mer som en skog vilket i nutidens Göteborg är kopplat till det segregerade Göteborg som delas av av skog, träd och grönområden. Tanken är att parken nu ska rama in alla människor istället för att dela av olika samhällsklasser. Göteborg är en av Europas mest segregerade städer och staden fortsätter att glida isär. Den planerade parken faller in under alla tre kategorier. Den faller in under kategorin grön eftersom att torget nu har en grönskande park där träd och buskar växer samtidigt som det är förankrat i det gamla Göteborgs historia inspirerat av sankmarken och nutida Göteborgs historia med ett segregerat Göteborg. Det moderna Göteborg kommer in i ett Göteborg som en mindre segregerad stad. Det går hand i hand med tanken om en jämställd stad. Ett mindre avdelat Göteborg och ett Göteborg där alla är lika och har samma möjligheter är ett modernt Göteborg. I det gamla Göteborg och i det gamla Sverige så var inte alla lika och hade inte samma möjligheter. Detta berodde delvis så klart på klasskillnaderna som länge var en del av det svenska stånd systemet, en del stånd var mer värda än andra. Men det handlar också om det tidiga Göteborg när runt staden sträckte sig en lång mur. Alla var inte välkomna in i Göteborg, däribland romer och judar fick inte komma innanför stadens murar och var inte önskvärda i staden. Det är det gamla, i det moderna och jämställda Göteborg är alla välkomna. Alla skall kunna ta sig fram och känna att Göteborgs stadskärna är en plats som man är välkommen till även om så inte alltid varit läget, det är det moderna Göteborg som inte glömmer sina rötter men som släpper det främlingsförgentliga tänkandet.

-    Beskrivning av 1% regeln och vilken roll den spelar för kulturpolitiken, samhället och individen.

Enprocentsregeln är en regel, inte en lag, som i dagsläget används i ungefär 25 kommuner i Sverige, däribland Göteborg. Det som enprocentsregeln går ut på är att det är att det är med hjälp av enprocentsregeln som konst köps in. Själva regeln är att vid nyproduktion eller renovering av offentliga platser skall minst 1% av byggkostnaden gå till konstnärlig utsmyckning. Exempel på platser som är en del av enprocentsregeln är skolor, bibliotek och sjukhus, men enprocentsregeln gäller inte bara byggnader utan även lekplatser, torg och trafikplatser som också är offentliga platser. Det finns dock undantag för enprocentsregeln, dessa undantag handlar om tekniska renoveringar av byggnader såsom ventilations renoveringar eller när en byggnad eller en plats tillgänglighetsanpassas. Göteborg har också en extra regel som säger att även privata företag som vill bygga på kommunal mark behöver också använda sig av enprocentsregeln. Offentlig konst är enligt Göteborg Konst en del av det demokratiska samhället. Konst i det offentliga rummet gör konsten tillgänglig för fler människor och som Göteborg Konst skriver i sin text om offentlig konst (Göteborg Konst, u.å) att “Man har sedan länge insett konstens förmåga att skapa perspektiv, reflektion och gemenskaper i samhället” och påverkar därför både den enskilda individen och samhället i stort. Offentlig konst kan skapa perspektiv och bidra till reflektioner för enskilda individer eller grupper men kan också ge perspektiv åt hela samhället. I Göteborg mellan åren 2014-2016 kom 11 konstverk till med hjälp av enprocentsregeln. Enprocentsregeln gör konst tillgänglig för alla eftersom att konsten inte samlas på ett ställe utan den kommer till där någonting byggs nytt eller renoveras. Det händer över hela Göteborg vilket gör att den offentliga konsten finns på så sätt tillgänglig för alla samhällsklasser som finns utspridda över Göteborg. Pengarna som finansierar enprocentsregelns utsmyckningar kommer en del från skatt, men dessa pengar räcker inte alltid till utan mycket av de pengar som finansierar konsten kommer från donationer och fonder som gör konst installationerna möjliga.

Källor:

Göteborgs Posten, http://www.gp.se/kultur/kultur/kr%C3%B6nika-g%C3%B6teborg-%C3%A4r-en-stad-som-glider-is%C3%A4r-och-det-blir-bara-v%C3%A4rre-1.199053 (Hämtad 2017-12-15)

Sveriges Radio, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2369&artikel=5181015 (Hämtad 2018-01-04)

Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Ingela_Gathenhielm (Hämtad 2018-01-04)

Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Thyra_Kullgren (Hämtad 2018-01-05)

Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Frigga_Carlberg (Hämtad 2018-01-05)

Expressen, https://www.expressen.se/gt/vastsvenska-kvinnor-som-gjort-avtryck/ (Hämtad 2018-01-05)

Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Beatrice_Dickson (Hämtad 2018-01-05)

Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Hammar-Ros%C3%A9n (Hämtad 2018-01-07)

Wikipeida, https://sv.wikipedia.org/wiki/Beda_Hallberg (Hämtad 2018-01-07)

Göteborgs Posten, http://www.gp.se/livsstil/bostad/apoteket-enh%C3%B6rningen-1.1117451 (Hämtad 2018-01-05)

Göteborg Konst, http://www.goteborgkonst.com/offentlig-konst/1-regeln/ (Hämtad 2018-01-19)

Göteborg Konst, http://www.goteborgkonst.com/offentlig-konst/ (Hämtad 2018-01-19)

Göteborg Konst http://www.goteborgkonst.com/offentlig-konst/1-projekt-i-goteborg/ (Hämtad 2018-01-19)

Konstnärernas Riksorganisation, http://www.kro.se/node/24 (Hämtad 2018-01-19)

[insertdeepquotehere]

del ii (del i)

[insertdeepquotehere]

del i (del ii)

[insertdeepquotehere]

Ready made

1. Vad är ready-made? Ge en konsthistorisk beskrivning där du redogör för viktiga ready-made konstverk.

Ready-made konst består av vanliga massproducerade objekt som en konstnär då valt att förhöja till konst. Det är då “Ready-made” alltså färdiggjorda objekt som konstnärer använder som konst. Termen Ready-made kommer från USA och syftade på objekt som var massproducerade, vilket sedan togs över av Marcel Duchamp som begrepp för att beskriva sin konst bestående av massproducerade objekt. Nu används ofta begreppet ready-made för att beskriva konst gjord av just massproducerade objekt medans Ready-made härstammar från Found object. Found object kan referera till antingen ett objekt tillverkat av naturen eller människan som en konstnär valt att ha med i ett konstverk. Även om det kallas för Found object så kan föremålet vara antingen köpt eller hittat. Det är svårt att sätta ett årtal på när Found object konsten började men runt 1912 så blev det vanligare och vanligare med Found object i konst. År 1913 så producerar Marcel Duchamp Found object konstverket “bicycle wheel” där han kombinerade ett cykelhjul med en pall. År 1915 så börjar Duchamp använda sig av begreppet Ready-made för att beskriva sin konst. 1917 så skapar Duchamp ett av de mest kända Ready-made konstverken någonsin och det konstverk han fortfarande förknippas allra mest med, “Fontän”. Konstverket består av en massproducerad pissoar lagd på rygg med signaturen “R. Mutt” och skulle sedan ställas ut. “Fontänen” väckte stor uppmärksamhet och framförallt känslor, de flesta var förargade över hur detta kunde kallas konst. Det är efter det här som Ready made konsten börjar slå igenom och den sprids till att inte bara beteckna Marcel Duchamps Found object konst. Ready-made börjar få spridning bland andra konstnärer. Ready made är som konstform väldigt diffus, den går in i sub-genrer och konströrelser som blir som egna konstformer. Den Dadaistiska konströrelsen, som Marcel Duchamp själv var aktiv i, var en experimentell konströrelse som kom ur Modernismen under mitten av 1910-talet och höll starkt i sig till tidigt 1920-tal. Dadaismen hade flera rörelser där Duchamp tillhörde en av flera rörelser. Dadaismen var den konströrelse som aktivt började jobba med ifrågasättande av den traditionella, estetiskt tilltalande konsten. Man experimenterar istället med andra typer av uttryckssätt än klassiska målningar och skulpturer, exempel är collage, film, dikter och Ready made verk. Man kallar också sin konst för “antikonst” eftersom man så aktivt jobbade emot den traditionella konsten. Exempel på ett dadaistiskt konstverk av betydelse är Hugo Balls ljuddikter som framfördes på Cabaret Voltaire i förd en cylinderformad dräkt tillverkad i hårt papper. Ljuddikter var vad Ball själv kallade för verser utan ljud, den kanske mest kända är “Karawane”. Det märkliga och icke estetiska är det som förkroppsligar Dadaismen och Ready made konsten. Marcel Duchamp jobbade mycket med att hans Ready made verk inte skulle vara estetiskt tilltalande vilket ofta är återkommande i Ready made konstverk. Dadaismen trappas ner under det tidiga 20-talet men Ready made konsten stannar kvar, även om det är i mindre skala. Men under 60-talet så kommer Fluxus rörelsen ur Dadaismen. Fluxus är som Dadaismen som föds på nytt och återinför det dadaistiska tankesättet och sättet att skapa konst på. Fluxus rörelsen är dock om möjligt än mer diffus än Dadaismen. Fluxus var en väldigt flytande rörelse, utan specifika mål och hade inga officiella medlemskap. I samband med Fluxus rörelsen så skapas konceptkonsten. Konceptuell konst hade Marcel Duchamps Ready made konst som ledstjärna och bygger på att konceptet eller idén är det som spelar roll, inte den estetiska biten och genomförandet. Ett av de mest klassiska koncept konstverken i Sverige är när Dan Wolgers tryckte sitt telefonnummer på telefonkatalogen när han får i uppdrag att designa telefonkatalogen. Detta är år 1992 och Ready made konsten har kommit en lång bit. Marcel Duchamp avled år 1968, men Ready made lever vidare. Den har med hjälp av exempelvis Dadaism, Fluxus och konceptuell konst utvecklats en lång väg men den bygger på samma grund, att använda massproducerade föremål och upphöja till konst. Exempel på det man skulle kunna kalla moderna Ready made konstverk är Tracey Emins “My Bed” från 1998. Där Emin ställer ut sin säng, den är belamrad med och omgiven av blandannat flaskor, nylon strumpbyxor och en gosedjurshund. Det är massproduktion rakt igenom. En annan viktig Ready made konstnär idag är Ai Weiwei. Han jobbar mycket med massproducerade föremål, men också unika och antika föremål. Ett exempel på där Ai Weiwei använder sig av massproducerade föremål är i verket “Forever bicycles” från 2003. Där flera cyklar har monterats ihop till en stor och hög ring.

2. Beskriv dina egna tankar om ditt konstverk och varför det anses vara ett ready-made verk.

Mitt konstverk består av två massproducerade objekt, vilket redan nu uppfyller kravet för vad ett Ready made konstverk är. Ett Ready made konstverk skall bestå av åtminstone ett massproducerat objekt som en konstnär har valt att göra och då “upphöja” till konst. Jag har valt att kombinera två massproducerade objekt och skapar då ett så kallat “assisted ready made”. “Bicycle wheel” av Marcel Duchamp är ett typiskt exempel på ett assisted ready made, där två eller fler fullt fungerande objekt förenas och skapar ett icke-fungerande konstverk. Mitt Ready made kallas för “Asian fusion” och är skapat av “Albin” som var namnet på den jag köpte hamburgaren av och var det pseudonym jag använde för det här projektet. Verket består av en hamburgare med två ätpinnar instuckna i den. Hamburgaren är i sig ett väldigt väl fungerande föremål för att mätta den som är hungrig och ätpinnarna är bra för den som vill äta något men inte äta med händerna. Men kombinationen av hamburgare och ätpinnar är värdelös, att äta en hamburgare med ätpinnar är jättesvårt och hamburgare skall ju ätas med händerna. Att försöka äta en hamburgare med två pinnar i sig är också riktigt dumt. Tillsammans så blir då verket bara riktigt knöligt om man ska försöka använda objekten som deras ursprungs ändamål är. Men nu har jag valt att upphöja dessa föremål till konst och man ska inte äta konst. Som sagt så heter verket “Asian fusion” och syftar på den fusion cuisine som i västvärlden har blivit allt mer populärt på senare år. Asian fusion går ut på att kombinera olika maträtter från olika delar av Asien och göra dessa till en ny maträtt, ett exempel är “Thai roast duck curry”, där kombineras thailändsk curry, kinesisk anka och persiska druvor. Det kan räknas som en typ av kulturell appropriering inom matkultur eftersom man plockar och tar av det som man tycker om och lägger ihop och ignorerar var det kommer ifrån eller någonting sånt. “Spela roll det kommer från Asien” verkar vara den inofficiella filosofin för Asian fusion restauranger som framför allt är populära i Storbritannien och USA. Asian fusion är mat som är väldigt anpassad till västvärlden och bygger mycket på “cherry picking” eftersom man är väldigt noggrann med vad man tar, man är dock mycket mindre noggrann med vad man faktiskt gör, det är gott, det är gott, det är gott, nu lägger vi ihop det. Jag har gjort asian fusion som definitivt passar den västerländska smakerna och som är noggrant framtagen för att locka till västerländska marknaden, med ett par ätpinnar för att få till det där exotiska som man söker.

3. Redogör för var du önskar att placera ditt konstverk. Den yttre kontexten påverkar alltid hur vi tolkar en bild. I den här uppgiften skall du placera ditt konstverk i två olika sammanhang. Hur påverkar placeringen hur vi tolkar och ser på ditt konstverk. Ändras tolkningen beroende på plats?

Jag placerade mitt konstverk på två platser, en gång på en bänk och en gång på ett konstmuseum. När konstverket ligger på en bänk så ser den riktigt skabbig ut. Det påminner om någons verk på fyllan som sedan glömts bort när något annat fångade uppmärksamheten. Den kommer ur sitt sammanhang och sitter bara där på bänken och ser varken aptitlig eller snygg ut och man skulle verkligen inte kunnat tro att den arma lilla hamburgare med två färgglada pinnar nedstuckna i sig skulle vara konst. När verket kommer in på ett konstmuseum så känns den lite mer hemma, nu ligger den så fint på en pelare och blir beundrad av folk som grubblar över vad detta kan betyda? Kan det verkligen vara en hamburgare där i? Vem är Albin? Nu ser man hur det massproducerade är upphöjt till konst på riktigt. Den placering som verket hade passat allra bäst på hade varit ett modernt konstmuseum. Som man ser på bilden så passar konstverket in, det är ett konstmuseum men omgivningen känns lite föråldrad. Jag tänker verket på en vit, kvadratisk pelare med en enda spotlight som lyser rakt ovanifrån ner på konstverket (MoMa hit me up). Nu blir intrycket istället att det här är det bästa verket som har och kommer skapats under detta århundrade, den har sanningen, den kan visa dig vägen och den är evigheten. Det är på gränsen till absurt hur mycket man då förlitar sig på det här verket. 

4. Vad är konstnärlig kvalitet och på vilket sätt påverkade Marcel Duchamps ready-made vår syn på vad som anses vara god konst? Koppla gärna tankar om konstnärligt kvalitet till ditt egna konstverk.

För att avgöra vad god konstnärlig kvalité är varierar från vilken konstteori man följer. Det finns två teorier som är ganska vanliga, den språkliga konstteorin och den institutionella konstteorin. Enligt den språkliga konstteorin så behövs det bara finnas: en avsändare, ett meddelande och en mottagare. Den språkliga konstteorin tillkom under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, under Modernismen, och hade bland annat Marcel Duchamp som förespråkare, som därför också gjorde många uttalanden om vad konst är enligt den språkliga teorin. Bland annat så menade han att konstverket inte bara skapas av konstnären själv utan även av betraktaren eftersom att det är betraktaren som kan ge konstverket tyngd och konstverket uppstår i betraktarens öga. Så enligt denna teori så är konstnärlig kvalité vad som helst så länge avsändaren kan få sitt meddelande till mottagaren, men mottagaren är delaktig i vad meddelandet är. Den andra konstteorin, den institutionella konstteorin, brukar sägas tillkom under 1964 då Arthur Danto, som var konstkritiker och filosof, skrev en essä om konstvärlden och konstteori. Danto argumenterade för en ny konstteori som kunde stärka konstens exklusivitet och värde. En annan filosof och konstkritiker, George Dickie, beskriver denna nya konstteori som att “en konstnär är en person som medvetet deltar i skapandet av ett konstverk. Ett konstverk är ett slags artefakt skapad för att presenteras inför en konstvärldspublik.” Dickie beskriver en konstvärldspublik som en grupp människor som skapar alla system och ordning inom konstvärlden, de är också beredda att förstå konstverket som ställs ut. Enligt denna teori så är konstnärlig kvalité ett konstverk som kan, av en grupp som har kunskaper inom området, godkänna att det här är konst. Exempelvis så skulle inte mitt konstverk bli godkänt som konstnärlig kvalité enligt den institutionella konstteorin eftersom att verket exempelvis inte uppfattas som estetiskt tilltalande eller att det inte har något ekonomiskt värde. Enligt den språkliga konstteorin så uppfyller den dock de “krav” som finns, jag var i denna situation avsändaren och jag skickade ut mitt meddelande till ett flertal mottagare som gav respons på vad de trodde verket var och hur de tolkade konstverket. Där har både jag som avsändare och mottagare tillsammans gett konstverket ett meddelande.

[insertdeepquotehere]

1. Hur har ni inspirerats av den valda konstnärsduon?

Vi har inspirerats av Louise Bourgeois och Tracey Emin genom deras spännande sätt att arbeta, där en får måla en grund och en annan får måla på det. Det var på det sättet som Louise och Tracey gjorde sitt samarbete på som influerade oss väldigt mycket i vårt samarbete. De båda konstnärerna är också feministiska i sina arbeten, vilket uppenbarligen är en stor del i vårt samarbete och i vårt tema. Men det som vi främst tog åt oss av från Louise och Traceys arbete var att man själv inte bestämmer över resultatet. Man gör sin del så gott man kan men man kan ändå inte bestämma över hur det blir i slutändan. Och det är det som har det som har varit roligast men också svårast med samarbetet, att släppa kontrollen över verket och låta en annan ta över stafettpinnen men också att man är så beroende av varandra att hålla tidsplanen och dela med sig av sina tankar och idéer. För Evelinas del så var det svårt att måla över någon annans arbete.

2. Hur har ni tolkat de två orden samt hur kommunicerar konstverket antonymen?

Vi hade då antonymen ung/gammal. Och vi har tolkat ung och gammal feminism. Men vi har gått från att tänka på typ elefanter och att vi ska brevväxla med Evelinas mormor och också vad man kan kalla en sjuklig besatthet med rynkor. Sen har vi delat vem som gör ung feminism och gammal feminism, för det blev så förvirrat vad som är ung och gammal feminism, allt är ju relativt. Men är det ung feminism = ung och fräsch feminism. Eller är ung feminism när feminismen var ung och feminismen är gammal idag? Men det framgår ändå tydligt att en del av konstverket fokuserar på det som är en dela av dagens feminism och en del på den första vågens feminism. Filippa har fokuserat mer på dagens feminism, där det handlar mer om rätten till den egna kroppen, att ett nej är ett nej och det gäller även dick pics.

3. Hur har ni lyckats integrera era två uttryck?

Även om vi har använt två väldigt olika medel för att uttrycka så smälter bilden ihop. De är ju målade på samma papper så det är klart att det går ihop som en bild. Men det är ju budskapet som går ihop, vi har valt två bitar av samma ämne och sen får de mötas på samma papper. Sen har vi ju uttryckt oss på väldigt olika sätt, men om man inte vet att det är två personer som står bakom så känns det som någon som hade två väldigt spridda visioner som skulle få plats på samma papper.

4. Hur har processen påverkat slut resutatet?

När vi började med tankekartan så började vi med rynkor, för gamla är rynkiga och barn när det föds är rynkiga. Och elefanter är också rynkiga, och elefanter är gravida i 2 år, så då är deras bebisar gamla när de föds men det är ändå unga, då är de både gamla och unga. Då skulle man kunna göra en massa rynkor som konstverk och ur rynkorna kommer de nya, unga, föremål. Sen kom, så klart, frågan “vad är gammalt och vad är ungt?”, då blev det mycket mer vad är tid, allt är ju relativt. Och sen började vi tänka på klockor, klockor och tid hör ju ihop, det finns gamla klockor och nya klockor, såna man vrider upp och digital klockor och mora klockor. Sen började vi tänka lite mer elefantigt, inte så litterärt, hur ser unga och gamla på saker, sexualitet, transport, feminism, privatliv och religion. Sexualitet och feminism var ju de som lockade mest, båda lite eggande och politiska. Vi enades om feminism som tema. Och vi hade väldigt mycket tankar om hur det skulle visas, någon skulle göra typ en lerstaty där den andra skulle projektera en bild på. Eller så skulle en göra ett konstverk och den andra skjuta konstverket som för att visa vem som har makt. Vi är nöjda med vårt tema och hur vissa idéer utvecklas väldigt mycket längs vägen. Vårt konstverk är inte ett inlägg i den politiska debatten men snarare en kommentar på “feminism behövs inte längre

[insertdeepquotehere]

04.09.2017

Idag beslutade jag och Evelina vilket konstnärs samarbete vi ska inspireras av, vi valde Louise Bourgeois och Tracey Emin. Vi bestämmde också att jag ska måla grunden och Evelina målar över

Jag har en idé på hur jag vill porträttera dagens feminism, som jag också började jobba med idag.

Min idé och dagens arbete:

Evelina fick vara model för min idé så vi började lektionen med att ta bilder där jag valde den här som grund:

Jag letade också upp en annan bild som jag ska använda och så lade jag in de båda bilderna i photoshop

Jag har valt att fokusera mycket på rätten till den egna kroppen och att ett nej är ett nej som är väldigt centrala delar av dagens feminism

Sen gjorde jag några outlines av de båda bilderna som en skiss på min vision av min del av sammarbetet

Jag hann också börja måla på själva konstverket idag:

Jag tror jag kommer jobba ganska mycket med den här under veckan så att Evelina får tid på sig att göra sin del av vårt sammarbete

Det känns lite nervöst att jobba tillsammans på det här sättet men jag är jätte taggad på att se vårt slutresultat

[insertdeepquotehere]

01.09.2017

I dag inleddes ett nytt projekt på ämnet antonymer

Det är ett grupparbete och jag jobbar tillsammans med Evelina

Jag tycker min grupp känns jätte bra än så länge och jag tror vi kan jobba väldigt bra tillsammans

De antonymer vi blev tilldelade var ung/gammal

Det känns lite svårt att jobba med men idag brainstormade vi idéer och det känns som att vi har kommit en bra bit på väg med vad vi ska jobba med

Vi har valt att jobba med ämnet ung och gammal feminism, alltså hur feminsmen såg ut när den kom jämförtt med hur den ser ut idag

Jag kommer jobba med den feminsim vi har idag vilket känns jätte bra och jag är väldigt taggad på att komma igång och skapa

Vi har beslutat att vi ska göra varsina konstverk som ska passa ihop tillsammans och jag är väldigt inne på att måla i photoshop men kommer bestämma det helt på måndag

Det som vi behöver komma fram till nästa vecka är exakt vilken konstnärs samarbete vi ska inspireras av, vi har diskuterat det mycket men behöver spika det exakt innan vi kan komma vidare

[insertdeepquotehere]

30.08.2017

Idag hade vi en workshop tillsammans med Eleonore och Merete om land art där vi utifrån ledord skulle skapa landart i grupper. 

Våran grupp bestod av: 

Rafal, Emelie, Filippa, Fanny, Evelina och Emma

Vårt konstverk: 

Våra ledord: Positivitet och Harmoni

Utifrån dessa ledord så skulle vi skapa ett konstverk. Vi valde att klä in en soptunna med löv och ormbunkar. Detta kopplade vi till våra ledord eftersom att den fick en harmonisk form och färgsättning tillskillnad från de hårda formerna och den kalla metallen som gav en väldigt industriell känsla medan det gröna lövverket ger den en mycket mer harmonisk form och färgsättning eftersom att grönt är en harmonisk form. På ett sätt smälter in i landskapet bättre och blir mer i harmoni med omgivningen men den sticker också ut eftersom att det inte är så här man är van att se en soptunna såhär. Vi kopplar den till positivitet eftersom att man blir väldigt glad av att se den, och är man glad så är man troligtvis också positivt. Vi lyfter också fram något som är positivt, släng skräp i soptunnan och inte på marken, men den här soptunnan får det nästan att kännas som att du slänger det i naturen.

[insertdeepquotehere]

25.08.2017 Idag besökte vi med klassen konstmuseumet och även ett galleri där Carolina Falkholt ställde ut. Uppgiften var att hitta en bild och beskriva vad som var punktum för bilden, vad man drogs till. Jag fastnade för en samling (...) av sex foton från Carolinas målning "övermålningen". Det som gjorde att jag drogs till bilden var hur bilderna var i kontrast till den väldigt gula väggen, sen är det också de färgstarka orden på fotografierna, väldigt starka orden som ofta slängs runt bland unga vuxna. Orden sticker ut från den enfärgade väggen.

[insertdeepquotehere]

Skapa en egen uppgift - Att skapa en affisch till vårsalongen

[insertdeepquotehere]

Vecka 19

Denna vecka presenterade jag mitt iscensatta foto för “Att se sig själv från ett annat håll” uppgiften. Denna vecka började vi också med att skapa en egen uppgift för att kunna komplettera för högre betyg, jag behöver komplettera komposition och process, det känns lite klurigt men jag tror jag har en idé, jag vill gärna jobba i photoshop på något sätt eftersom jag tycker det är roligt. Jag ska tänka till nästa vecka så jag kan börja så snart som möjligt.

[insertdeepquotehere]

Process, att se sig själv från ett annat håll

Jag började med att välja en fotograf, jag valde Cindy Sherman som jag skrivit om varför tidigare på bloggen. Från början tänkte jag också göra en bildserie där det går från helt vanlig i en bild och sen det här strecken i ansiktet med en skalpell och spruta i en bild och så smink i en bild men jag kom fram till att det skulle bli mer effektfullt att ha allt i en bild, man får många intryck men budskapet når också fram. De enskilda bilderna når inte fram på samma sätt även om det blir lättare att följa händelseförloppet i varje bild så får jag inte fram det som jag vill säga på samma sätt.

Längst upp är min skiss på hur jag tänkte att jag ville ha min bild. Jämfört med den skissen och slut resultatet så var det två saker jag tog bort, ögonskuggsborste och örhänge. Anledningen till att dessa två inte är med är för att jag testade att ha med dessa två är för att det blev alldeles för plottrigt, det gjorde att bilden blev jobbig att titta på och tog fokus från det jag ville säga med bilden. Tyvärr har bilderna på när örhänges handen och ögonskuggsborst handen är in klippta försvunnit, jag har nog lyckats raderat dem :( Bilden näst högst upp är när jag klippt in allt som ska vara med i bilden, jag kände att ljuset inte riktigt var som jag ville ha det. Den tredje bilden så har jag börjat lite på nyansen för att få armarna smälta ihop bättre med resten av bilden, jag tycker denna bild blev för gul och och samtidigt ganska kall vilket inte var det resultat jag ville ha. Nästa bild blev istället för röd och för varm vilket inte heller var som jag ville ha det. I den femte bilden så gillade jag hur händerna blev men tycker att den delen av ansiktet som är lite mer i skugga ser konstig ut jämfört men den ljusare delen. Den näst sista bilden tycker jag är ganska bra med vad det gäller redigeringen, den är ganska kall men är inte så gul som en av de tidigare kalla bilderna var. Det jag inte gillar är handen som kommer uppifrån som är för mörk och ser väldigt grå ut. Den sista bilden är den som jag valde att skriva ut. Tillskillnad från bilden innan så fick handen ovan ifrån bättre ljus. Händerna och ansiktet smälter ihop bäst i den här bilden jämfört med de tidigare bilderna. Samtidigt smälter det inte ihop helt och hållet vilket förstärker anonymiteten i händerna som förstärker känslan av att det inte kanske inte är en själv som gör det mot sig. 

Jag tycker att projektet har gått bra. Jag är nöjd med resultatet och tycker det var en väldigt rolig uppgift. Jag gillar att jobba i photoshop och vill bli bättre, så det var roligt att jobba med sig själv vilket jag oftast inte själv väljer att jobba med när jag jobbar i photoshop. Det gjorde också att jag inte var lika bekväm med att jobba med det för det är jobbigt att sitta och stirra på sitt eget ansikte. Det som jag inte är jätte nöjd med när det gäller beskärningen på fotografiet, problemt ligger på att jag tog bilden på mig själv med mobilen som gjorde att hela bilden blev väldigt avlång, jag övervägde att beskära bilden men det gjorde att bilden kändes trång och ihop klämd. Utöver det är jag nöjd, jag tycker jag har jobbat bra och fått ett bra resultat.

[insertdeepquotehere]

Jag har börjat med två tankekartor kring hur jag vill lägga upp min parafras och vad jag vill säga med bilden. Jag har börjat tänka på hur bilden ska bli, jag vill nog jobba med ett liknande upplägg som Cindy Sheerman gjorde i bilden jag har inspirerats av. Jag har börjat fundera över rekvisita och komposition av bilden samt bakgrund. Jag vill ha en enkel bakgrund för att lägga mer fokus på motivet i bilden, jag ska använda mig själv som modell, men jag ska också använda olika typer av rekvisita, så som läppstift, hårborste och ansiktsfärg. Jag har också gjort en skiss ungefärligt på hur jag skulle vilja ha bilden, alla armar runt omkring ska jag klippa in med hjälp av photoshop.

[insertdeepquotehere]

Val av fotograf

När jag skulle välja konstnär så stod valet främst mellan Cindy Sherman och Miru Kim. Jag tyckte det båda tog väldigt intressanta bilder. Men jag fastnade för några av Cindy Shermans foton ur ett par av hennes serier, om hur kvinnor porträtteras i media och populärkultur. Jag läste också på om både Cindy Sherman och Miru Kim för att lära mig mer om dem och deras arbeten. När jag läste om Cindy Sherman så läste jag att hon i ett av sina första verk använt så kallad blackface, och det gjorde att det kändes något mottigt att välja henne. Jag läste vidare om henne och bilderna där hon använder sig av just blackface är tagna 1976, även om detta absolut inte förlåter den rasistiska handling så känns det något lättare att det var för över 40 år sedan och att det inte är något som återkommer i hennes fotografier än idag. 

Cindy Sherman har också sagt att hon inte ser sina bilder som feministiska eller har en feministisk ton i sina bilder, men är glad om hennes arbete kan ses som feministiska. Jag tror att när jag ska göra min parafras på hennes arbete så skulle jag gärna vilja mina bilder feministiska. Eftersom att jag känner att hon jobbar med ett väldigt intressant ämne som är väldigt viktigt och som lätt blir feministiskt.

[insertdeepquotehere]

Hangtag sida 1 av 2

Hangtagen är 8,9x5,7 cm (standard för kortlekar) och är rundad i hörnen även om det inte syns på bilden. 

På hangtagen så är Rysslands president Putin avbildad omgiven av kamomill (Rysslands national blomma), rosor samt liljor (rosor och liljor är några av de populäraste blommorna i Ryssland). I bakgrunden syns även Vasilijkatedralen (klassiskt ryskt landmärke, står på röda torget i Moskva).

[insertdeepquotehere]

Idag har jag jobbat med min logga, det blev inte så bra men jag ska jobba vidare, då ska jag testa att bara ha det tre yttersta “ränderna” på loggan kvar. Sen har jag också jobbat med min hangtag. Människan är mitten är bara en ungefärlig skiss som kommer ritas om senare. Sen kommer det komma dit många fler blommor runt om (blommor som är populära i Ryssland + kamomill som är national blomma). Nästa vecka ska jag förhoppningsvis bli klar med hangtaggen och börja med visitkortet, jag vet hur det ska se ut men jag måste få gjort det i illustrator.

[insertdeepquotehere]

Jag valde att göra en popkonst målning i akryl. Den är kopplad till plasten (och akrylfärgen) på det sättet att det som målningen föreställer är en person som håller i ett paket med kött. Den bygger mycket på slit och släng samhället som uppstod kring 50- och 60-talet när plasten fick ett stort genomslag i var mans hem. Den bygger också på popkonsten som uppstod i och med akrylfärgens genomslag. Inom popkonsten så målade man ofta vardagliga saker, som en banan eller en ruta från en serietidning. Man menade att skönhet fanns att köpa på snabbköpet. 

Bilden som målningen föreställer kommer från en intervju med ett k-pop band som jag såg för några veckor sen. I intervjun skulle det vara en tävling mellan band medlemmarna, först så visades ett antal bilder på varje medlem och den som hade roligast bilder vann några kilo kött. Vinnaren blev jätte glad. Det fick mig att fundera över det som sägs om popkonsten, att skönhet finns att köpa på snabbköpet. Idag kanske det är lycka som vi köper på snabbköpet. 

Det jag kunde ha gjort på målningen är att jag kunde ha använt en bakgrundsfärg som jag målat hela bilden med först och främst början var tanken att jag skulle gjort det men jag kände att det blev lite knappt om tid och att bakgrunds färgen kanske inte skulle hinna torka helt innan jag började med nästa del. Jag kunde också målat huden en gång till då den på vissa ställen inte är väldigt täckande, men jag hade inte riktigt tid med det heller. Hade jag gjort om uppgiften hade jag planerat min tid bättre så jag kunde lägga mer tid på den kreativa biten och få ett bra resultat.