#BLUNDAR

[amazingtoysandgifts]

blundaring a lot recently but I can't really care Lol. basically I fucked up sooobad but I don't even mean to. loal ad my hosue burned to the down and Lol, I mean I didn't care about it and my landlor died too so Good for him. Or thetm Lol. , don't want to assume asswntiallt my castle has ruined kmme and I'm teyining to do something new but it's not coming out good. I tey so hard and hard hur nothing evr works

[knappharvel]

På tal om svenska i esc är när jag blundar en sån jävla mysig låt

[forislynx]

jag skriker när jag blundar i duschen för det jag ser när jag ser dig är inte du nu vill inte att den bilden blir den sista jag undrar om jag har nåt mer att mista ser mig själv bredvid dig i din kista

Hanna Rajs, Samma, mamma

[eurovision-facts]

Eurovision Fact #511:

Pernilla's song for Eurovision entitled "När Jag Blundar" (Finland, 2012) was a dedication to her mother. The song was also written by her brother.

[Source]

Participants of Baku: Pernilla, Eurovision.tv.

[theflyingfeeling]

Swedish music recommendations you say?👀

I don't listen to a ton of music in Swedish. Funnily enough the song I listen to the most that's in Swedish is När jag blundar by Pernilla Karlsson (it fucking slaps! Fight me!!) but here are som recs as requested

Vinternoll2 by kent - when I first listened to it I didn't even realise it was in Swedish😅 No idea which language I thought it was in at first. but I love it, it's great

Andas and Dansa hur jag vill by Maxida Märak - she's Sámi artist who makes rap music in Swedish. I listened to her a lot when I was younger but these two song stuck with me. I especially like how she uses yoik in Andas even tho it's in Swedish and not Sámi, I think the world needs more of that

Vilse i Oskarshamn by Lånad Tid - this is just a fun song. It's catchy and the lyrics are really fun

Behöver inte dig idag by Clara Klingenström - She actually competed in Melodifestivalen 2022 (i think) but didn't win, obviously. Even though I personally wanted her to :') It's a sweet song and I so wish Sweden would have sent a song in Swedish to eurovision (but they are cowards!)

Hiiiiiii!! 🥰

När jag blundar DOES slap and you should absolutely say so!! 🥺 So underrated 🤧

Kent is actually one of my brothe's favourite bands so I'm somewhat familiar with their stuff. I can't remember ever hearing this song though and omg it slaps so hard?? Totally adding it on my playlist 😌

Andas sounds like kind of an Eurovision-esque song? 🤔 and yes the world absolutely needs more yoik! Rap isn’t my favourite music genre though (BC's rap is a case of its own) 😅

Vilse i Oskarshamn was also just added on my svenska playlist, I especially love the mouth organ 👌

I have a vague memory of hearing Clara Kilngenström in Melodifestivalen, and yeah I wouldn't be mad either if this song had been sent instead 🥺

Thanks so much for the recs, have a great day 🥰 💗💖💕💓💖💗💕💓💖

[heypax]

Rules: shuffle your 'on repeat' playlist 10 times then tag 10 people

thank you to @americanbeautiies for the tag !! hope everyone enjoys this strange mix

Allt det där jag aldrig blev - Daniel Adams-Ray

De Selby (Part 1) - Hozier

Blommor på brinnande fartyg - Bob Hund

So Good Right Now - Fall Out Boy

När jag blundar - Daniel Adams-Ray

Thank You For The Music - ABBA

High In Brighton - FIZZ

evermore - Taylor Swift feat Bon Iver

The Middle - Jimmy Eat World

Daddy Lessons

tags: @ackaff @just-inside-her @moon-warlock @faheysversion @jazzythursday

[sunevphoria]

IF YOU LIKE ANY OF THESE EUROVISION SONGS, PLEASE BE MY FRIEND (sorry if this is long, i have way too many faves plus it has some oldies but goodies):

-Évidemment (🇫🇷 2023)

-Den Vilda (🇸🇪 1996)

-Sentimentai (🇱🇹 2022)

-Hold Me Closer (🇸🇪 2022)

-My Sister's Crown (🇨🇿 2023)

-När jag blundar (🇫🇮 2012)

-Dinle (🇹🇷 1997)

-Hombres (🇪🇸 1993)

-In Corpore Sano (🇷🇸 2022)

-Oro (🇷🇸 2008)

-Lapponia (🇫🇮 1977)

-Fantasiaa (🇫🇮 1983)

-Hunter of Stars (🇨🇭 2014)

-La Mia Città (🇮🇹 2014)

-Moja štikla (🇭🇷 2006)

-Oniro Mou (🇬🇷 2018)

-One More Day (🇬🇪 2011)

-Crisalide (🇸🇲 2013)

-Hemel an aarde (🇳🇱 1998)

-Vrede (🇳🇱 1993)

-De Troubadour (🇳🇱 1969)

-O meu coração não tem cor (🇵🇹 1996)

-Ai coração (🇵🇹 2023)

-Cvet z juga (🇸🇮 2007)

-Vrag naj vzame (🇸🇮 2008)

-Forogj vilag (🇭🇺 2005)

-Story of My Life (Belarus 2017)

-La vie à vingt-cinq ans (🇨🇵 1974, idc if it withdrew last minute, it's still a masterpiece <3)

-Both of Loreen entries 🇸🇪

-Both of Go_A's entries 🇺🇦

-Any Greek entry from the 90s (especially 🇬🇷 1992, 1993, 1995, and 1996)

-Any French entry honestly (with some exceptions, but they're always ironically high in my rankings.)

-Any of the older Swedish entries mostly (bonus points if you like the older Melodifestivalen classics, ESPECIALLY if you like any Nanne Grönvall entry. <3)

Aaand that's it mostly, but I like wayyy to many ESC entries to compile them all into one post so yeah :')

[onenightshetookthemidnighttrain]

Fontänen i fatbursparken påminner mig om en svunnen tid.

Blundar jag så är jag där igen, i poolen i ett land så långt bort härifrån. Innan allt hände, innan jag vet det jag vet nu.

Det är lätt att vara efterklok, ännu lättare att bli bitter. Det folk aldrig säger är att det är ännu värre att bli sorgsen. Jag vet för att jag har sett det. Det som inte dödar en människa, lämnar sår så djupa att det inte finns något slut. Så djupa att det blir svårt att hitta ut.

[tryingtounderstandbrainheart]

Lars Winnerbäck - Söndermarken (Tack för musiken)

Wow....damn. Vilken jäkla text han skrivit.

Så som himlen ser ut en tisdag över skolans kommunala korridorer Klockan fyra i oktober Strax innan det mörknar och det luktar från bespisningen av halvhjärtad husmanskost och löven ligger klistrade mot markenGråvita skyar Tandläkarväder Nån grävmaskin som sliter upp en cykelväg vid fotbollsplan Och nyponbuskar, nyponbuskar Hela vägen nyponbuskar ser jag när jag blundar och nånstans där så blev jag den jag är nuJag ser gitarren i butiken Symbolen för att skolka Sagan om ett uppror Drömmen om en högre höjd Ett sjörövarskepp som blåser rätt in i Los Angeles Och stjärnorna som glittrar Och ingen jävel når mig nånsin meraEn enda ambition Att få brudarna från Berga att skratta eller gråta och rymma över taken Bort från regelboken, stöveltrampet, tegelväggen, la isla bonita Och dom brandgula stolarna man staplar på varandraParkeringshus byggdes Ett litet steg för människan Ett stort steg för betongen och den rotlösa känslan Som ännu ett hinder på vägen mot den råa romantiken och gitarren i butiken och flykten över takenMan la klossar över ängen med små fönster och dörrar Det var slogans överallt från alla medelbeiga firmor Och en skivaffär i centrum som ett hål genom kulissen ut i verkligheten, drömmen Ut till färgerna man bara ser på bioVi bildade band och blåste ringar Drog med handen genom jorden Fyllde naglarna med lera av all yta som vi skrapade För nånstans under lagren av tätortstimotej bredde stora världen ut sig utan farthinder och Konsumkort och nyponVi satte båtarna i bäcken såg dom flyta in i tunneln Kanske vidare mot Vättern och kanalen ut till Nordsjön över vågorna mot Irland ut på havet och sen blåsa iväg och aldrig komma tillbaka mer till bäcken där det börjadeJag ser den gräddgula färgen Den moderna men diskreta En helhet för det enkla Bara fälla upp och skruva Men ändå alltid nåt som ville jaga och förvirra Nåt som inte var Ikea Nåt som inte hade lösningen i kantenJag hör det inrökta ljudet från en replokal vid tågstation Bland speditionslokaler och bortglömda depåer Det stumma, dova skinnet och basen som darrar i gallret och glaset och det doftar just som asfalt gör om höstenVi gömde Fibban under stenen Willes vin i busken Hela dungen var ett mikro-Vegas Ladan bytte hänglås Och ovan allt en himmel liksom silad ifrån kusten med det lilla som blev över efter vågorna och stormarna och skummetJag kan inte återvända En brottsplats måste vila Flyktbilen är dumpad Stålarna är rena Nu bygger vi ett nytt hem Startar upp och börjar om Söndermarken jagar mig men jag är inte där

[omgivenavidioter]

Vad betyder egentligen insikten när man inte gör det absolut bästa man kan av den?

Den passerade helgen har lyckats lägga fällben för de gångna nästan 9 (!) månaderna & fått mig att rygga tillbaka till dagarnas noll. Utgångspunkten från fiaskot. Misslyckanden, förtvivlan, mörker, intetsägande känslor, mulna dagar, kalla kvällar & sömnlösa nätter. Allt det där som alldeles nyss var dåliga minnen blev helt plötsligt åter en verklighet. Inte för att jag inte vet hur man dansar just den dansen, men jag hann nästan börja tro att det en dag kunde börja kännas obekant & kanske allra mest; i nutiden helt osannolikt. Bra jobbat liksom.

Andra sidan av myntet bjuder å andra sidan på ömma stunder, vackra avskalade samtal & en omsorgsfull personlighet. Mina fingrar trevandes längst en arm vars hår står i givakt med ett ärligt gåshudsrus. Mina läppar som hungrigt sökande känner över hans fantastiska kropp. Djupa drömmar som omfamnas av tryggheten, han själv. Nästintill sagolika stunder. Komiskt kanske, vuxen som man är, men jag vill ändå hävda att det är något alldeles speciellt & unikt med just det här magiska kärleksruset tillsammans med honom.

Fantastiskt bedrövligt är nog ordet vi söker för kvällen. Och samtidigt som jag skjuter undan allt det fina med all styrka jag besitter i högerarmen lägger jag den andra över mina bruna ögon & täcker mitt ansikte och hoppas någonstans, om ens lite, att jag slipper behöva öppna ögonen igen. Jag orkar inte. Jag vet inte hur många gånger till mitt inre klarar av att hålla ihop när mina svek med all kraft brutalt försöker slita sönder allting. Jag vet liksom inte i vilken ficka jag skall stoppa frustrationen, över i vad som verkar vara en oförmåga, att inte kunna förvalta allt det fantastiska som finns här nu, vid högerhandens fingertoppar, som jag av rädsla trycker bort. Vad har jag egentligen för rätt att ta upp platsen där bredvid dig, som av min vilda, men genuina kärlek reserverats till den absolut bästa människan, precis så som den du förtjänar - när den allra bästa människan uppenbarligen inte är jag? Det är i och för sig inte det minsta konstigt att jag känner så här. Det tog 24h den här helgen att bryta ner en självkänsla som tagit nästan ett år att bygga upp. Självtilliten. Självrespekten. Allt det där som jag krigat för att bygga upp. Slagit i spillror. Bortspolat av alla bubblor i en alldeles för smutsig bubbelpool. Uppdragen av armar jag aldrig borde ha släppt. Armar jag krampaktigt försökte hålla fast mig i, men gled ifrån mig genom självbedrägeri & svek. Jag vill inte tro att den enda uppgift jag klarar av ordentligt i det här är att skydda det vackra som jag älskar är att hålla det från mig själv.

En fot framför den andra, härifrån & framåt. Senare. Det finns nämligen ingen motivation eller ork till någonting utav det just nu. Just nu. Ligger jag kvar med krampaktig sträckt högerarm & blundar samtidigt som jag skyddar mig från att behöva se omvärlden med vänstern. Jag har ingen aning om hur länge jag tänkt stanna i det här. Men just nu ska jag bara stanna i mörkret. Ligga & fundera över vad som blir bäst för alla de andra. Kanske att jag skulle passa på att vila lite också, nu när jag ändå ligger här….

Ah, men grattis då. Bra jobbat, Helen!

[tankaren]

Alligevel

Alligevel

Alligevel

Och livet

Rullar

På

Och allt vårt quota

Ska nås

Det måste du

Förstå

Alligevel

Alligevel

Alligevel

Vi lever

Ändå

På

Ett dansgolv

En planet

En nivå

Även om många säger

Det finns mer än två

Och i mitt hus har vi fyra våningar

Och på andta sidan bron träffar du flera skåningar

Än i stan där allt fortfarande rullar

Alligevel ingen här som blundar

Alligevel

Morgondagen studar

Alligevel

Trollsländor och hundar

Alligevel

Alligevel

Alligevel

[zithergiltscorner]

[ I will post the entire lyrics and their translation hehe >:3 ]

Somliga går med trasiga skor Säg vad beror det på Gud fader som i himmelen bor Kanske vill ha det så

Gud fader som i himmelen bor Blundar och sover sött Vem bryr sig om ett par trasiga skor När man är gammal och trött?

Vem bryr sig om hur dagarna går De vandrar som de vill Medborgare om etthundra år Finns du ej längre till?

Då har nån' annan tagit din stol Det vet du inte av Du känner varken regn eller sol Nere i din mörka grav

Vem bryr sig om hur nätterna far? Jag bryr mig inte ett spår Bara jag får ha mitt ansikte kvar Dolt i min älsklings hår

Jag är en tvivelaktig figur Duger ej mycket till Bakom ett hörn står döden på lur Han tar mig när han vill

Somliga går med trasiga skor Tills de har slutat gå Djävulen som i helvetet bor Får sig ett gott skratt då

[ Auntie Ziggy's translation!! Warning, this song is very much about death... very much ]

Some people walk with broken shoes Say, why could that be? Father God that in heaven lives maybe wants it that way

Father God that in heaven lives closes his eyes and sleeps peacefully Who cares about some broken shoes When you're old and tired?

Who cares how the days pass? They wander however they want Citizens in one hundred years Do you no longer exist?

By then, someone else has taken your chair You won't know anything of this Tou'll feel neither sunshine or rain Down in your dark grave

Who cares how the nights pass? I don't care one bit As long as i can keep my face Buried in my darling's hair

I am a sketchy type Won't amount to much Behind a corner, death stands and waits He'll take me whenever he wants

Some people walk with broken shoes 'Till they have stopped walking The Devil, who in hell lives Gets himself a good laugh then

[valentinahogdahlholm]

Psedointelectual//pseudointelektuell

Pseudointelectual, Short skirt and trench coat, Quoting Foucault without feeling cold stone walls of structures "Deaths lips on mine", Without the smell of corpse.

Closed eyes and bloody coat, Hard words, no punches, Where is the cacodemon from last week? Medusa's stiffening look, Poison of snake, And you'd probably call yourself Perseus, despite me holding up the mirror, But you only meet your own gaze, Without seeing the world burning behind you, Smokefilled sky, And I am just as bad.

But let my tounge capture, shape words as though I cried them on the barricades, Although I sit in white sheets, Invisible bloodstains. Hand shaping words which I hope one day will be printed. Revolution in black and white,

Let the hand shape letters becoming words parting the mist of unknowing. But where is my hand when history's darkest chapter is rewritten again and again?

// Pseudointellektuell, 

I kort kjol och trench coat, 

Citerar Foucault utan att ha känt strukturernas kalla stenväggar, 

”Dödens läppar mot mina” 

Utan att ha känt doften av lik. 

Blundar i blodig kappa, 

Hårda ord, 

Men inga slag, 

Inga fanor, 

Var försvann maran från några veckor sedan? Medusas stelnande blick, 

Ormar med gift, 

Och du skulle väl kalla dig Perseus, trots att jag höll upp spegeln, 

Men du möter bara din egna blick, 

Utan att se världen som brinner bakom dig, 

Den röktäckta himmelen. 

Och jag är väl precis lika illa, 

Men låter min tunga fånga, forma orden som de var något jag skrek på barrikaderna, 

Fast jag sitter på vita lakan, 

Osynliga blodfläckar. 

Handen formar ord som jag en dag hoppas ska tryckas, 

Bli en revolution i svart på vitt, 

Låter handen forma bokstäver som ska bli ord som skingrar ovisshetens dimma. 

Men var är min hand när historiens mörkaste kapitel skrivs om igen?

[idagnyheter]

Josefine lider av Alice i underlandet-syndrom

Kan känna hur långfingret blir två meter långt • Läkaren: “Väldigt obekvämt” Barn är oftast drabbade. Men för Josefine Lindgren har det hänt regelbundet ända sedan hon var tio år. Hon känner att hennes kropp ändrar proportioner. Det händer mest när hon blundar, men på sistone finns känslan kvar även när hon öppnar ögonen. – Föreställ dig att du har en visuell bild av hur stort allt är. Alla vet…

[theflyingfeeling]

Excellent taste ✨️👌🏻 These are all in my all-time top 15 Finnish entries 😎 At last I found someone who doesn't hate ballads 🥺😭🫂

Thanks 😌💅 For real though, both När jag blundar and Blackbird are such high-quality ballads and deserved SO much better and I'm eternally mad neither song advanced to the final 🤧

[vriesxelle]

Blundar och tänker att jag ligger i din säng en söndagseftermiddag, det regnar ute och allt är tyst och lugnt och du håller om mig. Allt är bra igen och de 3 åren utan dig var bara något vi lovade varandra aldrig skulle kunna hända. För jag älskar dig och du älskar mig.