joeha648-blog - Tumblr blog

[joeha648-blog]

Diskutera massmedias innehåll och påverkan på opinionsbildning

Under Karins lektion gick klassen igenom massmedias roll. Samt fick vi titta på några prov. Enligt doktor Wänströms föreläsning är de känslomässiga argumenten väldigt övertaganden. För några år sedan var det ett flyktingbarn Alan som drunknade. Denna händelse fick en stor betydelse då massmedia tog upp denna händelse. Massmedias roll i detta tillfälle var att informerar medborgarna vad som har hänt. Massmedia och demokrati är kopplade till varandra genom grundlagen som tryckfrihet och yttrandefrihet. Innehållet i massmedia är privatpersoner och personer som är anställda som informerar information till flera människor. Denna information kan påverka människors åsikter och inställningar till exempel nämnde doktor Wänström ett exempel under sin sista föreläsning att en person fick svara på ett flertal frågor. Efter att personen har svarat på frågorna fick han bo med en person och diskuterar frågorna. Sedan fick personen svara på frågorna igen och svaren ändrades. Detta visade att personer påverkar våra åsikter för att de kommer i med ett nytt perspektiv och presenterar idéer som man inte har funderat över. Detta visas även med EPA-modellen som presenterar i boken de fem förmågorna. Enligt demokratins mekanismer och doktor Wänström är diskussion en viktig del i en demokrati. Massmedia informerar folket och det kan leda till diskussion och därmed hjälpa demokratin. Opinionen är beroende på folket åsikter men problemet är att folk glömmer händelser det kanske inte är många som minns pojken Alan. Massmedias roll i demokrati ska vara information som folk bör diskutera. Massmedia har en stor påverkan på demokratin och opinionsbildningen. Problemet med innehållet i massmedia är att det kan vara baserat på falsk information eller rykten. Detta kan ha negativa konsekvenser som att Colin Powell hävdar att Irak har mjältbrand och använde de som anledning till att invadera Irak. I en demokrati ska alla ha möjligheten att uttrycka sina åsikter och sociala medier hjälper personer att uttrycka sina åsikter. När det gäller massmedia är det viktig att informera eleverna om källkritik. En källkritisk övning några elever på gymnasiet får göra är att analysera hur olika tidningar skriver om potatis krisen på Södermalm. Övningen visar hur olika tidningar varierar på hur de skriver om detta slagsmål. En tidning som är riktad till arbetarna skriver om hur de hungriga männen blir nedslagna av polisen. Detta skulle vara en övning eleverna får göra. Övningen kopplar massmedias fokusgrupp/politiska riktning till hur de skriver om händelser.

   .23N�u

[joeha648-blog]

Diskutera prov, formativ och summativ bedömning samt nationella prov inom årskurs 7–9 samt gymnasiet

Prov är nödvändigt då det är ett tillförlitligt sätt att mäta kunskap om ämnet. Vad kan eleven om det specifika ämnet under ett specifikt tillfälle? Det är även viktigt att läraren testar vad den menar att testa. Det är även viktigt att läraren skriver lämpliga frågor som är kopplad till undervisning. Det är även viktigt med reliabilitet att testet är tillförlitlig. Man behöver dock inte testa elevers kunskaper under prov det kan man göra i klassrummet där elever visar sina kunskaper. Prov är viktig för att det ska bli en transparant bedömning och en likvärdig. Det är lättare att referera till ett prov än en muntlig sak en elev presenterade under en lektion för till exempel en förälder. Formativ bedömning är bedömning för lärande. Det är en viktig del inom lärarens roll som pedagog. Det sker under undervisningsprocessen detta är oftast kopplat till feedback. Ett problem som kan uppnå när en lärare ger formativ feedback är att eleven inte direkt förstår bedömningen.  Det hjälper visserligen med en matris men för eleven kan det kännas som summativ bedömning för många av matriserna har en skala där den graderar kunskapsnivåer. Om läraren ska ge en bra formativ bedömning är det bra om han tar fram ett eller några exempel som eleven har skrivit och förklarar vad som eleven har gjort bra eller mindre bra. Det kan till exempel vara att läraren presenterar för eleven att den måste resonera mer om val av källor eller liknande. I boken the big five skriver Göran om en lokal pedagogisk planering och han skriver att man ska ha två planeringar en inriktad mot läraren och en mot eleverna. Detta gör att planeringen blir mer lättillgänglig för eleverna och för att läraren behöver skriva en panering i ett elevperspektiv får han även en ökad förståelse hur elever uppfattar bedömning.    

Summativ bedömning är bedömning av lärande. Detta är till exempel nationella proven. Summativ bedömning är bra för att det är tydligt. Men den är inte rättvis för att Svanelid skriver att många elever inte visar allt de kan under prov. Vissa elever kanske blir väldigt stressade under prov speciellt om det finns en stor press hemifrån. Essäfrågor på en summativ uppgift som nationella proven ibland har en kort begreppslista detta kan hjälpa eleven att förklara längre sammanband om de tänker att det där begreppet leder till ett annat begrepp och sedan påbörjas en kedja. Baserat på att samhället är strukturerat med ett stort fokus på betyg behövs summativ bedömning.

Nationella proven eliminerar möjligheten till bias. Nationella proven och PISA undersökningar uppmuntrar teatching to the test vilket gör att läraren kan ta bort fokus från elevens lärande och fokuserar på vad som kommer att nämnas under de nationella proven. Nationella proven kan hjälpa läraren att se elevens kunskaper i ett ämne och den hjälper även transparensen i undervisningen  

Lärarens metod av bedömning borde inte skiljas mycket från 7–9 till gymnasiet.  Det är bra om läraren är konturering i val av matris och i sin feedback. Läraren ska även ge eleverna många möjligheter att visa samma kunskaper <�23�u

[joeha648-blog]

Jämföra och analysera samhällskunskapsläromedel för årskurs 7–9 och gymnasieskolan

Jag tittade på ett läromedel inriktad till ett praktiskt program inom gymnasieskolan, till ett högskoleförberedandeprogram och 7–9. Temat var att dessa böcker hade gamla bilder. Bilderna ska användas för att förstärka texten ibland kändes det att en bild inte behövde finnas på en sida. Boken för de praktiska programmen var pedagogisk med hjälp av tjockabokstäver vid väsentliga begrepp. I samhällskunskapsboken presenterades även att läroböckerna domineras av män. Det kunde man se av vilka som skrev böckerna. Böckerna hade instuderingsfrågor med ett fåtal komplicerade frågor som kräver reflektion. Det finns även gruppuppgifter detta är bra för elever. Kritik som samhällskunskapsdidaktik boken nämner är att läromedlen har en tendens att inte nyansera begreppet demokrati. Det beror på vilken bok man väljer att analysera men det stämmer mellan böckerna jag tittade på. Böckerna använder väsentliga begrepp och förklara dem. Ett generellt tema är att böckerna kan behöva vara mer nyanserade. Läroböckerna följer läroplanen och det finns ett tydligt syfte med kapitlen.

Anna Johnsson Harrie skriver i sin granskning om läromedel för grundskolan 7–9 att det finns samhällsböcker som har en uppdelning mellan ”svenskar” och ”invandrare”. Rapporten presenterar att böckerna varierar i hur utförliga de är. Rapporten nämner att det inte går att skriva den perfekta läroboken. En sak som jag tyckte var intressant var att läroböckerna kan bli motsägelsefulla. I en bok skriver författaren att en modern välutbildad kvinna inte bär slöja och i andra böcker presenteras bilder där läsaren ser till exempel en förskolelärare med en slöja. Skillnaden i läroböcker gör att eleverna lär sig olika saker beroende på vilken bok de läser. En bok skriver till exempel två sidor om judarna och en annan bok en tredjedels sida. Rapporten presenterar även att en av böckerna presenterade inte tillräckligt mycket information om minoritetsgrupper för att täcka kursplanen.  Till exempel varierade antal sidor till nationella minoritetsgrupper från 4 till 15.  Att ha i åtanke när läraren väljer vilken bok eleverna ska få läsa är att boken är ett hjälpmedel för elevernas lärande. Samt beroende på vilken klass är det en av de få böckerna eleverna kommer att titta i.        

         Johnsson, Anna 2016 En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7–9 med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Stockholm Rapport för levande historia:  

l. Det är et�23�+u

[joeha648-blog]

Diskutera elevers lärande och undervisning om globala frågor i skolan inklusive formella dokument som konventionen rättigheter.

Gapminder är en användbar hemsida för eleverna. Anledningen till att gapminder är en bra hemsida är att den ger en bra helhetsbild av världen. Den tränar elevens analyserande förmåga genom att det finns punkter i historien där det sker viktiga händelser som påverkar ett hela världen till exempel spanskasjukan. Dessa punkter ser man tydligt om man undersöker gapminder. Detta gör att eleverna sedan kan analysera vad som hände under det året och dra en slutsats. Gapminder visar även levnadsstandard för folk i världen. Nackdelen är att statistik är missledande. På hemsidan finns det även videos på Hans Rosling som presenterar statistik med hjälp av rekvisita. Han är väldigt svart och vitt och inte direkt så nyanserad i sina filmer men han är väldigt pedagogisk. Jag skulle säga att gapminder är bra för lärande om eleverna får möjligheten att diskuterar vad de har sett och undersöka vad som hände under några viktiga årtal. Om eleverna bara använder gapminder i 5 minuter och det inte finns någon diskussion eller arbete med stoffet är gapminder inte väldigt användbar. Sammanfattningsvis är gapminder enkel att använda med korta videos på 3 minuter om olika globala frågor och en tabell med data. En ytterligare negativ del inom gapminder är att hemsidan är på engelska och då testar vi även elevens engelska kunskaper. Då blir det en fråga om validitet det vill säga testar vi de kunskaper vi vill testa och vill man testa en elevs engelska kunskaper inom samhällskunskap? En lärare behöver troligen översätta olika av begreppen inom tabellen. I läroplanen står det även att eleven ska kunna hitta information på internet. Denna sida skulle jag kunna använda i min undervisning för att den är lättillgänglig för eleverna och den testar deras analyserande förmåga och procedur förmågan hos eleverna, och den begreppsliga förmågan. Valet av vilken metod eller förhållningssätt jag kommer att ha beror på eleverna. Några elever skulle kanske lära sig mer genom att titta på en dokumentärfilm om klimatförändring. En lärare ska basera sin undervisning för vad som är bäst för eleverna baserat på deras förutsättningar. En dokumentärfilm är väldigt effektfull för att den väcker känslor.

Ett sätt att arbeta med mänskliga rättigheter är att arbeta med värderingsövningar. Det kan till exempel var en värderingsövning om barnarbete. Där eleverna får reflektera, uttrycka sig och motivera för sin ståndpunkt. Värderingsövningar är tydliga och läraren ser vad elevens åsikt är. Värderingsövningar skulle till exempel kunna vara inledningen till undervisningen till om mänskliga rättigheter. Det skulle kanske uppfattas som jobbigt om läraren berättade om alla mänskliga rättigheter i början. Det skulle vara bra om eleverna fick diskutera dilemman inom de mänskliga rättigheterna. Detta skulle kunna ske inom värderingsövningarna men problemet är att alla kanske inte får prata. Man skulle kunna testa olika värderingsövningar sedan skulle det även vara bra om eleverna fick diskutera dilemman inom mänskliga rättigheter i mindre grupper. Jag tror att detta skulle vara en bra metod för elevernas lärande inom mänskliga rättigheter. Jag tror detta är en bra metod för att undervisa om globala frågor och mänskliga rättigheter för att det stöds av de fem förmågor.  

   val av besluts�23�u

[joeha648-blog]

Diskutera olika teorier och perspektiv i relation till demokratins förverkligande

Den första teorin som jag kommer att diskutera är konkurrensdemokraternas demokratimodell. Det centrala i denna modell är att eliten konkurrerar i fria val. I demokratiska mekanismer skriver även att Pateman var för en ökad delaktighet. Teorier om demokrati har ändras genom tiden till exempel tyckte Platon att folk blev födda till specifika samhällsklasser och att filosofkungarna bör styra enligt NE(2017). Enligt konkurrensdemokraternas demokratimodell är inte ett utbrett folkligt deltagande eftersträvat. För att det ger ett större utrymme för politiks intolerans enligt Adman(2013).

De här två olika synerna på demokrati är olika. En person som var delaktig inom demokrati var till exempel Jean-Jacques-Rousseau. Rousseau betonar även delaktighet och att männen skulle kunna få välja vilken som styr. Politisk delaktighet innebär olika beroende på vilken tänkare man syftar på. Delaktighet kan vara en debatt och att folk sätter sig in i viktiga frågor. En annan syn på delaktighet kan vara att en person går och röstar. Pateman påpekar att individen ska kunna få möjlighet att vara med i beslutfattandet. Pateman hävdar även att genom att delta i demokrati får individen en ökad förståelse om representanterna håller sina vallöften. Deltagande inom Patemans teori är deltagande inom beslutfattandet. Enligt Norman Nie och Sidney Verba definieras politisk deltagande när en individ försöker påverka de politiska beslutfattarna. Det kan till exempel vara att påverka val av beslutfattare eller att påverka beslutet som fattas. ”Den deliberativa modellen, slutligen, definierar deltagande som ett sätt att vara och bestämma sig ” (Teorell 2013 s327).

Atman(2013) skriver att socialbakgrund påverkar hur delaktig en person är inom demokratin. Detta stöds att ett flertal studier. Forskningsläget inom Patemans teori är bristfälliga enligt (Adman). Jag tror att det kan vara att om en person är delaktig i ett politiskt sammanhang inom sitt privatliv kommer den även att vara delaktig i den demokratiska processen på arbetet. Om en person inte har visat ett stort intresse för politik eller demokrati men om frågan rör honom personlig kommer han att delta. Om frågan inte kommer att påverka honom eller hans vänner skulle han vara mindre delaktig. Men tesen om ökad delaktighet och att det innebär att personen ska kunna fatta ett beslut om de representant sköter sig är korrekt. För delaktighet innebär att personen är med största möjlighet med i beslutningsprocessen. Frågan man kan ställa sig är hur många har tiden och vilja att vara med i denna beslutningsprocess? En ytterligare fråga man kan ställa sig är vilka är det som vill delta i denna process? Många människor skulle kanske föredra att spendera tiden med sin familj istället för att engagera sig i demokratiskt fråga inom kommunen. De som är engagerade inom ämnet har ofta ett egenintresse. Ett argument emot ett ökat deltagande är även att personerna inte har den korrekta kompetensen för att kunna fatta viktiga beslut. Detta skulle till exempel Platon kunna säga emot en ökad delaktighet från folket i beslutprocessen. Men idag är kunskap lättillgängligt och att säga att bara eliten i samhället får vara med i närheten av beslutsprocessen strider mot de mänskliga rättigheterna. Norman Nie och Sidney Verba definition av deltagande är kopplat till allmänna val. Till exempel är det många rumänska politiker idag som blir utreda för att tagit mutor. Majoriteten av befolkningen i Rumänien skulle troligen tycka att det inte är ett acceptabelt beteende och kanske skulle vilja påverka val av beslutsfattare. I Sverige blev det även en ändring av beslutfattare då oppositionen presenterade en misstroendeförklaring till några ministrar i regering under skandalen om transportstyrelsen. Om man skulle använda mandatmodellen på Rumäniens invånare gett personerna sin röst och litar på att de ska representera folkets vilja. En lag som den Rumäniens regeringen ville genomföra år 2017 var en lag som skulle göra korruption lagligt och frige de politiker som sitter i fängelse för korruption men efter protest från folket drog regeringen tillbaka förslaget. Det är tydligt i detta exempel att regeringen i Rumänien inte representerade folket i denna fråga. Konsekvensen blir ett sämre förtroende till nästa val. Det är ett exempel på hur demokrati kan förverkligats väljarna har gett regeringen förtroende och tror att de ska uppfylla sina vallöften enligt mandatmodellen. När medborgare märker att beslutfattarna vill stifta en lag som strider mot deras preferenser uttrycker medborgarna detta genom protester. För att en demokrati ska fungera behöver beslutfattarna lyssna på medborgarna och håller sina vallöften.        

[joeha648-blog]

Redogör för undervisning i EU manus till podcasten om EU

Redogör för undervisning i EU manus till podcasten om EU

I denna fråga använder jag mig mycket av Karins föreläsning. Det viktigaste hon nämnde var att man ska börja med frågorna för att annars kan det uppfattas som mastigt om man redogöra för alla delar inom EU. En fråga skulle till exempel vara hur ser EU ut på jordbruks industrin? Sedan får eleverna undersöka vilken inställning EU har till jordbruk och vilka länder har mest röster och vad röstar de på till exempel har EU många konservativa länder som har många röster hur påverkar detta när EU ska rösta. Hur påverkades EU av BREXIT? Men det jag skulle göra är att dela in EU i olika delar där eleverna får sätta in sig i en fråga det kan till exempel vara frågor om invandring och för att det ska bli specifikt för att EU har inte enbart en åsikt så blir eleverna tilldelade ett land som de ska undersöka det kan till exempel vara Grekland och en annan elev får undersöka hur Tysklands åsikter om denna fråga. När eleverna har undersökt fråga arbetar de i en grupp på fyra. Medlemmarna i gruppen har studerat ett annat lands åsikt om frågan och sedan ska de presentera vad de har kommit fram till och sedan försöker diskutera fram olika lagförslag som EU skulle kunna stifta. Denna del lär eleverna att se att olika länder i EU är väldigt olika. Det kommer att uppfatta att det inte är enkelt att få igenom lagförslag mellan två länder som tycker väldigt olika inom ett ämne. Här kan även eleven fundera om ideologier och vad deras syner är på några av frågorna som presenteras. Detta moment är riktat till gymnasiet för att det kräver eget ansvar och kan vara lite svårt att hänga med. Men det skulle funkat för 7 till 9 också det beror på vilka frågor man väljer. Detta moment kommer att ske under tre lektionstillfällen en lektion där de får studera ämnet. En för att diskutera och lära sig av andra inom sitt ämne och sedan får eleverna diskutera med eleverna i sitt land och se om de kan hitta en ideologi eller röd tråd inom åsikterna landet har genom frågorna de har fått svara på. Efter dessa två lektioner inom några frågor om EU blir det en övergång till redovisningar om ämnet jag tänker mig kanske två stycken. Eleverna kommer att få göra en gruppredovisning om ämnet EU där de presenterar vad sitt land tycker om olika frågor.  

[joeha648-blog]

Tankar efter några lektioner

I samma lektion som globalisering använder även föreläsaren en faktafråga. Denna fråga får vi diskutera först med varandra. Frågan var hur mycket vatten en person i Sverige använder varje dag? Svaret var 160 liter per dag. I boken de fem förmågorna i teori och praktik står det om olika former av frågor en lärare kan använda. Det finns mer faktafrågor som kollar om eleverna kan en specifik information det kan till exempel vara ”Hur många kontinenter finns det”? Boken om de fem förmågorna använder sig av Vygotski, med begrep som den ultimata utveckling zonen.(nivå där eleven kan lära sig med hjälp av en som kan informationen). Författaren hävdar att lärande sker genom färre frågor som är väl genomtänkta som eleverna får diskuterar i mindre grupper och sedan i större. Han använder begreppet EPA som står för enskilt, par och alla. Detta fick man göra i föreläsningen om den globala skolan. I och med att man fick tänka vad man använder vatten till i vardagen och sedan diskuterar vad andra använder vatten till i små par sedan i stora grupper.  Varför fungerar denna EPA-metod? Anledningen för att jag tyckte denna metod var givande är att genom diskussion lär man sig mer. En anledning kan vara att man får höra hur andra tänker om ett problem eller en tanke som man själv har producerat. Insikten från andra gör att man får inspiration eller ett tankesätt man själv inte har tänkt på och därmed lära sig av andra.           

t�#3�mv

[joeha648-blog]

podscast

nationella proven, centrala begrepp och EU i undervisningen

[joeha648-blog]

https://liuonline-my.sharepoint.com/personal/joeha648_student_liu_se/_layouts/15/guestaccess.aspx?docid=12c4be917116b40fe87a4c32195db8ecd&authkey=AV87JE1rGV2HdNRuqADPrgI

[joeha648-blog]

Hej jag tänkte tillbaka till lektionen om globaliseringen i världen. Anledningen är att jag läste i boken att göra tänkande synligt. Då de i det första kapitlet på sida 17 nämner att det finns tre olika former av kunskaper nämligen begreppslig, kvantitativ och konkreta erfarenheter. Jag tänkte på lektionen för att jag tyckte att konkreta erfarenheter passar in på VR-sektionen vi hade i klassen. Lärandet i detta scenario är att man kommer in i ett flyktingläger med hjälp av VR och får en djupare förståelse för deras levnadsstandard. Kommer troligen att återkoppla till denna lektion under andra exempel när jag har förankrat mig mer i kurslitteraturen.

[joeha648-blog]

undefined

[joeha648-blog]

Reflektion

Hallå uppdatering om vad jag har gjort under mina första två dagar inom IKT. De första jag gjorde med hjälp av Albin Nilsson var att göra en kort film med ljud. Filmen handlar om hur samhället fungerar. Jag har även kopplat en QR-kod till en bild som är kopplat till en video.   

[joeha648-blog]

undefined

#FÖRSTAIKTDAG#HAMBURGARE 

[joeha648-blog]

https://commons.wikimedia.org/wiki/Olof_Palme#/media/File:Olof_Palme_statsminister,_tidigt_70-tal.jpg 2017-08-25

https://www.youtube.com/watch?v=7V7IqUjFcoQ 2017-08-25

#Olof Palme