Det är svårt att föreställa sig fest-kulturen i Berlin utan att ha upplevt den själv, i Fredags hade vi en “lugn” utekväll men kom ändå hem 06.30. Många av klubbarna här håller nämligen på dygnet runt på helgerna, du kan alltså - vilket många rekommenderat, besöka Berghain klockan 11 på förmiddagen en Söndag och det kommer fortfarande vara packat med folk?!! Detta och faktumet att vi för tillfället är arbetslösa har varit en farlig kombination..
Vi har träffat ett par tyskar som vi verkligen tycker om och som bor i närheten av oss här i Prenz, i helgen var vi återigen på förfest hemma hos Nadine och hennes pojkvän och där blev det dålig tysk musik och mycket skratt. Dessutom fortsätter vår lokala bartender, Jeff, leverera märkliga evenemang och billig öl.
Ebba är äntligen här!!! Riktigt fett att vår trion numera är samlad på Varnhagenstr.
Mer generella spaningar; att tyska matbutikers utbud är kasst (saknar Ica Maxi Tlanda), att det är tråkigt att tvätta och att vaglar är en kronisk sjukdom. hejdå.
0 notes
0 notes
MYCKET har hänt sedan vi anlände till Berlin. Det är en total-galen stad, men redan efter denna korta tid har vi blivit förälskade. Som hoppats på är den något som passar oss riktigt bra.
Här cirkulerar en avslappnad stämning vilken vi inte var sena med att anamma. Vi bryr oss väldigt lite om hur vi ser ut eller vad folk tycker vilket är befriande! Här prioriteras folks frihet högt (möjligen pga historien som faktiskt inte alls är så långt bort) och Berlins invånare är nytänkande, extremt liberala och på sitt alldeles egna lilla vis.
Dock har vi de senaste dagarna inte lyckats upprätthålla det strikta snålandet som vi körde hårt på i början. När man får tvinga i Marie havregrynsgröten är det nog ett tecken på att det gått snäppet för långt :)
I måndags var vi på en rökig bar (dvs liksom alla är här) med live-blues tillsammans med Jeff, en snubbe som vi stötte in i dagen innan. Bra musik och trevligt koncept. Generella spaningar efter denna kväll; hur märkligt det är att man alltid, i ett rum bestående av bara män, ständigt blir medveten om att man är kvinna.
Att man i sådana sammanhang alltid behöver känna sig obekväm på grund av att man blir utstirrad och sexualiserad, kontra hur man på ett kontor eller i ett klassrum inte får en syl i vädret. Detta var något vi uppeldat diskuterade på vägen hem. Att påminnelsen om att man är kvinna tar sig olika form beroende på vilket rum man befinner sig i. I ett mer avslappnat rum, där det möjligen finns tillgång till alkohol, infinner sig en mer tillåtande och uppmuntrande stämning där kvinnor kan/får ta mer plats. Männen som står och hänger vid baren kanske faktiskt lyssnar på vad jag säger för en gång skull, eller så låtsas de bara för att sedan få mitt nummer, vem vet. Befinner du dig istället i ett professionellt/akademiskt rum blir det helt plötsligt svårare för oss, i vår roll som kvinna, att höras. Vi funderade även på varför inga av musikerna på scen var kvinnor (som de sällan är inom blues) och vår nyfunna “vän” hävdade förvånat att detta var något han aldrig tänkt på. No surprise.
Vidare kan de senaste dagarna sammanfattas med mycket gapflabb, inside-jokes och djupa diskussioner.
1 note
·
View note
Ge henne mer techno
0 notes