#gubben leker

[gerralk]

Gubben leker.

[tryingtounderstandbrainheart]

Gubben i månen

Folk litar på honom. De räknar med honom. Såklart måste han med och han ska underhålla. Han är den ledsna clownen som inte orkar med röda näsan längre. Han vill bli sedd. Han vill slita av sig masken och visa det som är under. Han visar sig för gubben i månen. Gubben i månen dömer inte. Gubben i månen ser. Han skiner sitt ljus på honom så han ser sin spegelbild i vattnet. Han är vacker. Hans svarta smink har runnit med tårarna men hans ögon är sanna. De är sköra. Han är skönheten som leker gris. Han är rädd för att de ska se hur vacker han egentligen är. Han slåss med sig själv. Men gubben i månen ger inga råd, gubben i månen dömer inte. Gubben i månen ser. 

[agneskollarfilm]

3 kvinnor (2018) - och om iransk On the road-film

3 Kvinnor (2018), ännu en film av Jafar Panahi. Jag satt en lång stund in i filmen och tänkte att jag såg en Abbas Kiarostami-film och inte en Panahi. Mycket påminner nämligen om denne iranska filmregissör som är ett stort namn inom iranska nya vågen, och som gick bort för några år sen. Som ung arbetade Panahi som regiassistent för Kiarostami, och bakom Panahis succé Crimson Gold (2003) stod Kiarostami för manus. Filmen 3 Kvinnor påminner främst om de 1990-tals-filmer jag sett av Kiarostami, men så till den grad att jag tänker att det måste vara ett mycket medvetet val av Panahi. Vad som är typiskt för Kiarostamis filmer är att många utspelar sig till stor del inifrån en bil. Även Panahi har gjort bilfilmer, jag tänker då främst på Taxi Teheran från 2015. Det verkar vara ett iranskt grepp, tycks vara genom bilen man i Iran kan stöta på landets människor: inne i Teheran genom att köra taxibil, på landsbygden längs smala bergsvägar med ett nedvevat fönster. Screenshot: man stående utanför nedvevad ruta och pratar in i bilen, filmat inifrån. (se bild 4,5 här) Många av Kiarostamis scener är filmade på detta vis, se The Wind Will Carry Us (1999), Smak Av Körsbär (1997) de förekommer i Close-Up (1990) samt hela hans Koker-trilogi. Nu ses de även alltså i Panahis. Överallt när en människa går förbi stannar den och pratar genom fönsterrutan.

Många filmer från den iranska filmtradition Kiarostami och Panahi tillhör har beskrivits som quest-filmer (läs om detta t ex här), där huvudpersonen har ett uppdrag som rör denne framåt, och blir på vägen uppehållen av diverse möten och hinder. Pojken Babek i Var är min väns hus? (1987) måste söka igenom grannbyn för att hitta sin klasskamrat, I The White Balloon (1995) tar sig en flicka fram genom staden för att kunna köpa en guldfisk. The Apple (1998) av Samira Makhmalbaf är också en film om en resa, när de två flickorna för första gången utforskar världen utanför sitt hem. Ibland blir huvudkaraktären i filmerna guidad och vägledd framåt, genom ett stopp med bilen, med hjälp av en grannes pekande osv. Dock aldrig så poetiskt och filmiskt som här, med den rosaklädda flickan som guidar Panahi och Jafari i byn mot filmens stora frågetecken, mot filmens Mcguffin if you will, likt kaninen i Alice i Underlandet...

En sub-genre till dessa “quest-filmer” skulle alltså som i tidigare stycket nämnt kunna vara “on the road-filmer”, som istället för till fots utspelar sig i bil. Smak Av Körsbär, The wind will carry us, And life goes on... (1992)... 

Likt alla andra Panahi-filmer jag sett pekar han på de olika begränsningar som den iranska kulturen och dess konservativa traditioner skapar för såväl kvinnor, som fattiga, barn eller varför inte för filmskapare själva (när han som i This is not a film vänder kameran mot sig själv). Från och med domen på hans huvud från iransk regim att sedan 2010 inte får utöva sitt yrke att göra film, så lyckas han ändå kringgå dessa bestämmelser, och har sedan domen producerat 4 stycken. Genom att i denna film porträttera tre kvinnor med skådespelaryrke i tre olika generationer (en aktiv, en aspirerande, en pensionerad) kan Panahi utforska och kommentera kvinnors begränsande frihet i Iran.

Regissören har återigen skapat en metafiction, en film som leker med gränsen mellan verklighet och representation, eller rättare sagt uppträdande eftersom de tre kvinnorna i fokus är skådespelare. Som vanligt spelar han också sig själv och i denna film ses även den stora skådespelerskan Behnaz Jafari, också hon spelandes sig själv. Efter att fått ett upprörande videoklipp från en flicka i en avlägsen by på landsbygden, som påstår sig ha kommit in på scenskolan men förbjuds åka av sin familj, och ber nu Jafari om hjälp, reser regissör och skådespelare till bil upp mot bergsbyarna som jag i efterhand läser ligger i Panahis egna hemtrakter. Detta med vägledning från folk längs vägen som på ett direkt sätt talar genom det nedvevade fönstret. “Tala turkiska, man glömmer inte sitt modersmål, tuta två långa signaler med biltutan, tyst, lyssna, stanna och drick te, kör över krönet sen höger efter backen sen ser ni ett träd som ni ska förbi”, osv (bild 4,5). Mycket är filmat inifrån bilen och ut. Allt i Kiarostami-anda. Scenen där Panahi och Jafari blir bjudna på te i flickans hem är också som tagen ur Kiarostamis bildvärld (bild 8). Slutligen avrundas filmen med en stillastående kamera på en ringlande väg genom ett landskap och med en av karaktärerna som vandrar längre och längre bort i realtid (bild 9). Precis som Koker-trilogins filmer avslutas.

Filmen är allt som allt en stillsam historia, berättad ganska rätt på, och med subtilt komiska inslag. Kvinnan som grävt sin egen grav, traktens bästa aveltjur som “är som en symfoniorkester när han kör igång”, gubben som vill gräva ner sin sons förhud på rätt plats för att bringa lycka till hemmet. Dessa historier berättar om kontrasten mellan landsbygd och stad, gammeltid och modern tid. En känd skådespelerska känns igen och hyllas även på landsbygden vid sitt besök, samtidigt bor i samma by en sedan länge pensionerad skådespelerska som är fördömd att bo i utkanten utan kontakt med de andra. Att Panahi själv kommer från en sådan miljö får mig att fundera på vilka hinder han själv behövt ta sig över för att bli den filmutövare han är idag. 

[primaskolan-blog]

Fotobevis

Äntligen stod den äkte, mannen öga mot öga med den slyngel som förfört hans hustru.

- Se här, sa han och visade en bunt bilder som en privatdeckare hade tagit. Här är en bild på er och min hustru hemma i min lägenhet. Här har vi en annan bild av er två, mycket lättklädda, när ni tar er ett glas tillsammans i sängen. Nå, vad säger ni om det?

Slyngeln studerade fotona mycket ingående. Efter en stund tog han upp den 3:e bilden och räckte den till den äkte mannen och sa:

- Okay... Jag tar ett halvt dussin av de här.

- Vet du vad nunnorna vill ha till kaffet?

- Nej?

- Munkar.

- Min pappa är bilmekaniker.

- Jag tyckte du sa att han jobbade i rätten.

- Nej, jag sa bara att han är åklagare.

Advokatvitsar

Kategori: Advokatvitsar

En hemmafru, en revisor och en advokat tillfrågades hur mycket 1+1 var.

Hemmafrun svarade:

– Två.

Revisorn svarade:

– Jag tror det är 2 eller 3, men för säkerhets skull borde jag gå igenom siffrorna en gång till.

Advokaten drog för gardinerna, släckte ljuset och viskade:

– Hur mycket vill du att det ska vara?

Bellman gick till drottningen och sa att han slog vad om hundra kronor att drottningen hade ett födelsemärke på vänstra skinkan.

På det svarade drottningen:

- Det var lättförtjänta pengar.

Drottningen drog upp klänningen och drog ner byxorna.

- Nu förlorar du dina hundra kronor, Bellman.

- Javisst, men titta i det där fönstret. Där står kungen, och jag slog vad med honom att jag skulle få drottningen att visa arslet för mig.

- Inte fastnar väl flugorna på en magnet?!

- Jodå jag har snurrat ståltråd runt dom.

Lycka det är enkelt, bara man har god hälsa och dåligt minne.

- Hur vet man att det finns sju miljarder bin i Sverige?

- Man har väl gjort stickprov.

- Vill du gifta dig med mig?

- Nej, men jag beundrar dig för din goda smak.

- Hur gick det med flygplanet du konstruerade?

- Det störtade i havet.

- Och ubåten du arbetade med?

- Den flög i luften.

- Hur får du upp din man om morgonen?

- Jag slänger katten i hans säng.

- Hjälper det verkligen?

- Jodå, hunden sover där.

- Mina fötter har somnat.

- Skulle man döma efter lukten är dom döda.

- I morse var jag så tankspridd att jag serverade min man tvålflingor, istället för cornflakes.

- Blev han arg?

- Ja, han riktigt skummade av ilska.

Gubben skröt om sin hörsel, gumman om sin syn.

- Ser du flugan därborta? frågade gumman.

- Nej, men jag hör fotstegen

- Igår vann jag fyrahundra meter häck.

- Jaså, var ska du plantera den.

Den ene flyttkarlen till den andre:

- Vi måste hjälpas åt här, om du tar det stora skåpet så tar jag ansvaret.

En känd sångare sjöng för patienterna på ett sjukhus. Han avslutade med orden.

- Hej då och hoppas ni blir bättre.

- Tack det samma, svarade patienterna.

- Får man ta med hunden på flyget?

- Tyvärr det är tax-free.

- Väldigt vilken blöt lampa du har.

- Det är en spotlight.

Pappa följer lille per till skolan första gången och säger:

- Du behöver bara gå i skolan tills du är 16 år.

Per börjar gråta och frågar:

- Då kommer du väl och hämtar mig?

- Jag svalde en glödlampa.

- Så hemskt, vad hände?

- Lös i magen.

- Skratta mig inte i ansiktet varje gång jag vänder ryggen till!

- Vad är det med tårtan, den rör på sig?

- Rulltårta.

- Bits er hund?

- Nej.

- Aj, ni sade ju att den inte bits.

- Det gör den inte heller, det är inte min hund.

- Folk skämtar om min vikt.

- Äh upp med hakorna.

- Mamma finns det kannibaler i Jämtland?

- Nej, varför undrar du det?

- Pappa sade att dom lever på turister.

- Varför är pappa så dyster?

- Han sörjer för familjen.

- Det är hemskt vad allt är dyrt nuförtiden.

- Ja nu har solen gått upp också.

- Tror doktorn på

- Telepati! Nej det gör jag verkligen inte!

- Hovmästaren! Det simmar en död fluga i min soppa.

- Dumheter en död fluga kan inte simma.

- Vakna pappa! Du har glömt att ta dina sömntabletter.

- Kom in Emil!

- Varför då?

- Vi ska gå ut.

- Min katt spelar schack.

- Det måste vara en intelligent katt.

- Nej! inte särskilt. Jag vinner hela tiden.

- Vad gör du i skåpet Per?

- Leker periskop.

Boxningsmatchen blev inställd. Boxarna blev osams och vägrade slåss.

Lars ström tog en tur med sin nya elbil. Plötsligt fick han sladd, tappade kontakten och slog en volt

Polisen stoppade en bilist:

- Får vi gå igenom er bil?

- Vore det inte lättare att gå runt den.

- Olle kan du nämna en stad i Italien?

- Gärna fröken, vilken?

Två mjölkpaket till varandra:

- Vad är det med dig?

- Jag är sur.

- Nu måste du gå till skolan Nisse.

- Jag vill inte, alla är så dumma mot mig där.

- Gå nu, du är i alla fall rektor

- Pappa kan du knyta mina skor?

- Kan inte mamma göra det?

- Du har bättre knytnävar.

- Vet du vilka jag såg idag?

- Nej.

- Alla jag tittade på.

Hört på dansgolvet:

- Förlåt! Kan jag få nästa dans?

- Gärna. Jag vill inte ha den.

- Mamma jag är trött.

- Gå och lägg dig då.

- Jag orkar inte.

- Doktorn! Doktorn! Min son tror att han är en höna.

- Hur länge har han trott det?

- I ungefär sex månader.

- Varför har ni inte kommit tidigare?

- Vi behövde äggen.

Frustration är när man köpt en bumerang och märker att det inte går att kasta bort den gamla!

- Plockar du blommor i bara kalsongerna?

- Ja, det är kalsippor.

- Pappa mjölken går ut i morgon.

- Då får vi väl låsa in den.

- Förra veckan när det var strömavbrott satt jag i hissen i över tre timmar.

- Det var väl inget, jag stod i fyra timmar i en rulltrappa.

- Vilken snygg ögonskugga du har. Vad är det för märke?

- Varuhusets nya svängdörr.

- Vet du vad det är för skillnad på en hästrumpa och en brevlåda?

- Nej.

- Då vågar man inte skicka dig och posta brev.

- Igår sköt jag fyra gäss.

- Vilda?

- Nej, men du skulle ha sett ägaren.

- Vad är höjden av slöseri?

- Att fotografera en zebra med färgfilm.

- Vad är en nyckelring?

- En grej som gör det möjligt att tappa alla nycklar på en gång.

- De sade att det skulle snöa på radion.

- Då är det bäst att täcka över den.

- I vilken ända av bussen ska jag stiga av?

- Det spelar ingen roll båda ändarna stannar.

- Åskade det hos dig igår?

- Jag vet inte, jag var hos grannen.

- Varför stoppar norrmännen p-piller i näsan?

- Dom vill inte ha snorungar.

- Vad är det som sticker ut på en norsk ubåt?

- Årorna.

Tre norrmän var ute och gick då dom stötte på ett spår.

- Jag tror det är ett harspår.

- Jag tror det är ett älg spår. Den tredje hann inte säga något innan dom blev överköra av tåget.

Känn dig själv, peta på dig själv då och då.

En cowboy och hans häst satt och spelade kort. Plötsligt började hästen äta på korten.

- Varför äter du på korten?

- Det är klöver.

- Hur kan du veta att gäddan du missade vägde 10 kg?

- Det kom en våg just då.

- Jag tycker att vi i Sverige ska vara glada som kallas svenskar. Tänk dom i Peru som kallas peruker

- Hur många fickor har du på dina kläder?

- Femton.

- Hur vet du det?

- Jag har fickräknare.

Damen klagade hos hyresvärden;

- Varje gång det ett tåg rusar förbi, skakar det så att jag ramlar ur sängen!

- Det kan jag aldrig tro, svarade hyresvärden.

- Jodå det är sant lägg er själv i sängen så ska ni få se!

Hyresvärden suckar men går och lägger sig i sängen. Då råkar damens fästman komma in genom dörren.

- Vad har ni för er, vrålar han.

Hyresvärden tittar i taket och svarar nervöst:

- Skulle ni tro mig om jag säger att jag väntar på ett tåg.

- Vilken kelsjuk gås du har.

- Det är en umgås.

- Hjälp! Cirkustältet brinner!

- Hämta eldslukaren.

Statsbon till bonden:

- Vad är det som hänger på väggen?

- Högaffeln.

- Oj då! Jag visste inte att korna åt med gaffel

- Middagen är färdig, älskling.

- Vad blir det?

- Jag ska bara titta efter i kokboken vad det ska vara för någonting.

- Finns det något värre än att hitta en mask i ett äpple man just bitit i?

- Ja, att hitta en halv mask.

- Jag jobbade två år på en dörrfabrik.

- Varför slutade du?

- Den slog igen.

- Hör här, det står i tidningen att polisen söker en person av medellängd för ofredande av damer.

- Står det vad man får i lön?

Två statsbor går förbi en hage då säger den ene:

- Inte konstigt att mjölken blir sur när bonden ställer korna i solen.

- Hur lång tid tar det att promenera till hållplatsen?

- Det vet jag inte. Jag får alltid springa.

- Du kan inte låna mig en hundra lapp till på torsdag?

- Nej. Hur visste du det?

Den unga nunnan berättar för abbedissan att hon har blivit förförd.

- Drick citronsaft.

- Hjälper det.

- Nej, men det tar i alla fall bort den där belåtna minen.

- Mygg är som ungar. När dom är tysta vet man att dom har någonting för sig.

- Fröken det är förbjudet att bada här.

- Varför sa ni inte det innan jag kläde av mig.

- Det är inte förbjudet att klä av sig.

- Vad säger du, tog Karlsson livet av sig?

- Det trodde jag var det sista han skulle göra.

- Det var det också.

Klockan var tjugo över två på natten, när det ringer hemma hos Anderssons:

- Hallå, var det ni som annonserade efter ressällskap till Norrland?

- Ja det var det men det måste ni väl inte ringa mitt i natten om?

- Jo, jag skulle bara säga att jag inte hinner följa med.

Oskar stirrar på sin hund.

- Du är den dummaste hund som finns. Om jag säger att du ska hämta tidningen så ska du väl inte gå ut i köket och koka ägg

Den ena ballongen till den andra

- Se upp för kaktusen

- Vilken kaktussssss

Sportfiskaren glömde sin fångst under sätet i bussen. Fem dagar senare kunde man läsa en notis i tidningen:

- Om den person som glömde en påse med fisk på 93:ans buss vill vara vänlig och komma ner till garaget så kan han få bussen.

- Jag vet en hund som skällde så mycket att han fick allvarliga skallskador!

Två krokodiler samtalar:

- Min bror reser mycket.

- Är han handels resande?

- Nej, han är handväska.

- Kapten vi har nog gjort ett strandhugg i natt.

- Varför tror du det?

- Det står en ko på däck

- Tänk vilken frihet det är att orientera.

- Det är väl ingen frihet, kontroller överallt.

- Varför ser du så ledsen ut?

- Jo, för att min fru ska resa bort.

- För det behöver du väl inte se så ledsen ut?

- Annars åker hon inte.

- Det påstås att ålar har god syn.

- Särskilt synålar.

En amerikan fick ett hotelsebrev från ett gangstersyndikat, De krävde 1.000 dollar annars skulle de kidnappa hans fru. Han svarade:

- Jag har inte 1000 dollar, men är i övrigt intresserad av anbudet.

- Vad lever du på?

- Mina brevduvor.

- Kan man leva på det?

- Javisst, jag säljer duvorna på morgonen och på kvällen är dom tillbaka.

Drängen mötte upp bonden på tågstationen med häst och vagn. Bonden frågar:

- Har det hänt något ovanligt då jag har varit borta?

- Nej det har inte hänt något ovanligt.

- Vad har du på vagnen?

- Dom förbrända svinen.

- Dom förbrända svinen?

- Ja ladugården brann ner.

- Brann ladugården ner?

- Ja den antändes från boningshuset.

- Har bonings huset brunnit?

- Ja ett av ljusen på kistan välte.

- Vem har dött?

- Er fru.

- Har min fru dött?

- Ja hon ramlade ner från stegen och bröt nacken.

- Vad gjorde hon på stegen?

- Hon var full.

- Det var väl inget ovanligt.

- Det var det jag sa. Det har inte hänt något ovanligt.

Pelle skryter för Per:

I vår trappuppgång bor det en pojke som går på lina.

Det var väl inget. I vår trappuppgång finns det fem tanter som springer på kafferep.

Vad heter du då min lille vän?

Hans. Precis som kungen.

Men kungen heter ju inte Hans?

Jodå, hans majestät.

Vad jobbar ni med då?

Jag är gatuförsäljare.

Så intressant! Vad tar ni för en gata nu för tiden?

Om du kallar svansen för ben, hur många ben har en katt?

Fyra, svansen är fortfarande en svans vad du än kallar den.

Hur kom det sig att polisen tog dig?

Jag hade för korta ben.

Ja, men jag menar, varför ville polisen ha tag i dig?

Jag hade för långa fingrar.

Plockar du blommor i bara kalsongerna?

Ja, det är kalsipper.

En kväll hörde pappan hur sin son bad nattbönen och han avslutade med:

Gud välsigne mamma. Gud välsigne pappa. Gud välsigne mormor. Hej då morfar.

Detta tyckte pappan var lite konstigt, men han brydde sig inte så mycket om det. Nästa dag dog morfar.

Två månader senare hörde pappan igen hur sonen bad sin nattbön:

Gud välsigne mamma. Gud välsigne pappa. Hej då mormor.

Nästa dag dog mormor, och pappan blev mer och mer upprörd över situationen. Två veckor senare bad sonen:

Gud välsigne mamma. Hej då pappa.

Enbart detta gav pappan nästan en hjärtattack. Han sa inget, men följande dag gick han upp tidigt så att han skulle missa morgontrafiken till jobbet. Där stannade han hela dagen. När klockan passerat midnatt vågade han sig hem, ganska stark eftersom han överlevt dagen! När han kom hem ursäktade han sig för sin fru och sa:

Jag är ledsen älskling. Jag har haft en sjuhelvetes dag på jobbet.

Tror du att du har haft en dålig dag? skrek frun min dag började med att brevbäraren föll ned och dog på här utanför!

Pessimisten: Värre än såhär kan det inte bli!

Optimisten: Jodå! Vänta bara!

Hanna övar flitigt på sitt piano då det ringer på dörren.

Goddag, jag är pianostämmaren, säger mannen som ringde på.

Men jag har inte beställt någon pianostämning, säger Hanna.

Nej, men det har grannarna gjort.

Sedan lille Kurt lärde sig läsa är han sysselsatt i flera timmar.

Hur då?

Jag ger honom en lapp där det står Titta på andra sidan! på båda sidor.

När kommer Stockholmståget?

Det kan komma när som helst.

Så bra. Ska vi säga om en halvtimme så hinner jag handla först?

Läraren: Kan du böja adjektivet äcklig, Olle?

Olle: Äcklig, mörkt bröd, grönsaker.

Två kannibaler satt och åt middag.

Jag tycker inte om din bror.

Jaså? men du kan väl äta upp potatisen i alla fall?

Är det sant att popmusiken lugnar nerverna?

Javisst, när den tar slut.

Hustrun till sin man:

Jag går in till grannen ett par minuter. Vill du röra om i ärtsoppan minst en gång i timmen?

Kan man köra i 180 km i timmen genom en kurva med den här bilen?

Ja, men bara en gång.

En amerikan och en japan från en multinationell koncern bjöd med sig en norrman ut på representationslunch. Medan de satt där ryckte plötsligt amerikanen till, satte tummen till örat och lillfingret framför munnen och började prata. Efter samtalet ville norrmannen veta vad detta var för något, och fick höra att detta var den nyaste mobiltelefonmodellen, med mikrofon implanterat i lillfingret och högtalare i tummen.

Strax efter ryckte det i japanen, som stack pekfingret i örat och förde ett kort samtal.

Men vad i heiteste var dette, ville norrmannen veta — han förstod ju att också detta var ett mobilsamtal -Hvor har du mikrofonen?

Mikrofonen är inopererad mellan framtänderna, och högtalaren i pekfingret, svarade japanen.Norrmannen satt länge och väl och tänkte, och tyckte det var lite orättvist att han inte kunde matcha dessa teknikfreak. Plötsligt spratt han upp från stolen, släppte en brakfis, och satte sig ned.

Vad i all världen var det? ville japanen och amerikanen veta. Nei, jeg sendte bare en fax, jeg svarade norrmannen.

Fyra kamrater träffades i en park i Peking. Den första suckade, den andra suckade, och den tredje suckade också. Då säger den fjärde: Nej gubbar, nu får vi sluta prata politik.

Vaktmästaren till den nyss anlände:

Konferensen har nyss börjat. Gå in så tyst ni kan.

Sover dom redan?