#och jag är tillsammans med världens bästa fucking partner och vi har varandra. ska bara ta mig igenom gamla uppdämda känslor!

[sagittariusboyfriend]

lol jag ljög visst, har nog gråtit i en och en halv dag hittills. snart två. men det kommer gå över! det är bara gamla känslor och ett gammalt jag som sörjer egentligen. men allt är okej, det går över, och jag är vuxen och har redskap nog att hantera det.

[louiseeklund]

27 December 2019 Fredag

00:12 Nästa person jag blir involverad i, måste vara pianist. Det fungerar inte annars. 00:13 Det skall också vara den person som muntrar upp mig varje dag, 00:18 Lagar midnattsmat. 00:24 och ser på en filmatiserad variation av Den Allvarsamma Leken. 00:48 Fuck. Är fortfarande kär i fel person. Kommer nog aldrig någonsin tappa mina känslor för honom. Fuck u för ruin mitt kärleksliv. I’m forever fucked. 00:50 ”Vad läser du för bok?” ”Den allvarsamma leken”. 01:50 Jag gick på toa och fick tid över till en tanke. Först tänkte jag ”Jag orkar inte att jag skall lägga lyckan i en mans händer”. Men det är inte det jag gör. Vad vi gör och var vi är och vad vi pratar om och i vilken situation vi är i, i de lyckligaste tiderna - spelar ingen roll. Det som spelar roll är med vem jag delar stunden med. Det är där kärleken faller på plats. Det är nu jag erkänner med hela mitt hjärta att jag aldrig varit så kär som då jag var med dig. Att känna samhörighet med dig, fullbordar mitt liv. Jag känner mig hel, för kanske enda gången någonsin. Detsamma gäller mina lyckligaste stunder i Gerlesborg, de har att göra med vem som är i min närhet, vem det är jag delar stunden med. Det är något som saknas, när jag saknar en del av dig. Kanske kommer kärleken aldrig vara så stor som när den löstes upp för första gången. Det blev en explosion. Allt omkring smakar avslagen öl i jämförelse. Kanske behöver jag lära mig att inte jämföra olika situationer och människor med varandra, utan ta situationen för vad den är. Det är lättare sagt än gjort och det lär bli svårare och svårare med åren med tanke på att fler och fler situationer uppstår. Kanske är det bästa trots allt, att träffa en partner i ung ålder, gifta sig tidigt och aldrig uppleva någonting annat. Det finns inget att jämföra med. Inget som varit varken bättre eller sämre. 11:14 Jag satte mig på Sturekatten, nu efter tandläkarbesöket. Inga sötsaker men kaffe. Världens dyraste kaffe. 46 Kronor för en enkel svart kaffe. Påtår får jag ta. Jag kommer ta så jävla mycket påtår. Fyra koppar. Vill inte betala mycket mer än en tia. 11:16 Det är väldigt underhållande att bara vara i den här östermalmsmiljön. Människorna här är verkligen karikatyrer av östermalmska personer. Sättet de klär sig på, sättet de pratar, vad de pratar om. 11:18 Alkis östermalmsgubben: Jag hade ingen Conjac att hälla i mitt kaffe.

Alkis kompisen: De ska man alltid ha på sig.

Alkis gubben: Jaja, jag skall skärpa mig. 11:19 Det är ett sådant jävla sladdrigt prat där borta i rummet intill. Kvinnorna bakom mig pratar rakt och tydligt med sina i’n. 11:20 Tre personer anlände till mitt rum. Pälsjackor. Kavaj.

Gubben: Sitter ni i soffan där, ni två flickor.

Flickorna är över 60 år. 11:24 De i mitt rum. Tror de pratar om att den ena träffat någon. ”Talar han franska?”. Vithårig dam: Jag har ägnat mitt liv åt det franska språket och den franska kulturen. 11:25 Kaffet är kallt. 11:26 ”Vet du vad… Jag lägger ut bilder för att jag har 8’000kunder i (Sydney). Jag gör det för att inspirera dem.”, ”Vi gillar vackra saker”. Vita damen: ”Vi behöver skönheten”. 11:28 Den vita damen är tydligen krönikör. Skrev i Göteborgsposten: Ge skönheten asylrätt och permanent uppehållstillstånd. 11:29 Fyfan. Det är inte snällt av mig att tjuvlyssna såhär. Men de är för roliga. Nu ”Har ni Telenår”. Telenour. Liksom franskt uttal nästan. 11:30 Köp alltid telefon via elgiganten. Fick jag tips om nu. Inte direkt från leverantören. 11:30 Krönikören heter såklart, Gerd. 11:38 Wow. Jag tog upp en text nu, som jag skrivit. En början till en bok. Jag är mållös. Så jävla starkt. Så jävla hemskt. Det här var i våras. Du stal ett halvår från mig. 12:00

Gerd skall börja läsa konsthistoria till hösten, sa hon nu. Eller om det är att hon lägger fram en anekdot. Har inte lyssnat på dem på ett tag. Jag är nu mitt uppe i mitt skrivande. 13:01 Jag är orolig att jag utvecklar någon form av narcissism. Desto mer jag skriver, desto mer självcentrerad blir jag. Desto mer jag försöker fylla mina behov, desto mer självisk blir jag. Kanske är det därför personer jag kommer nära, lämnar mig. Isåfall förstår jag er. Är jag narcissist vill jag att ni lämnar mig. Inte vill jag vara skada för andra. 14:26 Jag bjöd med Alexander till hela min dag. Vad som passar honom. Hur länge har jag suttit här nu? 11:25 tog jag första klunken kaffe. Tre timmar redan? Otroligt. Vad har jag gjort under denna tid? Skrivit vidare på en bok. Påbörjat en bättre. Den kärleksroman jag påbörjade nu heter ”Kommer du ihåg mig” och handlar om en tjej, med erfarenheter liknande mina egna, fast med en tvist. Annorlunda, då jag inte kan skriva naket. Det är roligare att hitta på också. Jag vet inte riktigt var historian skall föra mig. Just nu, så är det en mix av tjejens dialog med en kille, att de läser och pratar om Doktor Glas och att tjejen flikar in historier från tidigare förhållande. Mycket självhjälp, givetvis. Berättande för mig själv. Insikter. 14:30 Alla platser omkring mig här i cafe Sturekatten, har fyllts på och bytts ut sporadiskt. Jag kan inte förstå att jag suttit och skrivit konstant så här pass länge. Jag har dessutom enbart druckit en och en halv kopp kaffe, eftersom att jag varit för upptagen med att skriva. Jag förstår inte att jag inte skrivit mer än. Två och en halv sida på min nya bok samt en sida på min föregående bok. Då har jag skrivit konstant och i eget mått vill jag ändå påstå att jag är en snabb skribent. 14:33

Alexander svarade inte, han såg mitt meddelande direkt. Jag får klara mig själv idag. 14:34 Martin skrev dock ett långt och utdraget Ja, som svar på det som jag skrev till honom igår. Han vill träffas i helgen. Helgen har börjat. 14:35 Jag håller på att hungra ihjäl. Jag mår illa av hunger. Kväljningar av det kalla kaffet. Jag måste dricka upp. Bege mig hem. Äta. Ta mig till Dansmuseet. Sedan Moderna museet. Sedan hem till att umgås lite med mamma och pappas gäster. Efter det bege mig ut. Ut. Ut. Ut. 14:37 Jag föreslog ikväll för Martin. 14:37 Det är få saker, som är så roliga som att skriva. Gud vad heter han? 14:38 IVAN. Ivan kanske vore kul att träffa också. Tiden flyger verkligen iväg med fingrarna smattrandes mot tangentbordet. Även i handskrift. Tiden så lätt numera. Vid nästan allt jag gör, så länge jag får utlopp för kreativitet. Enda gången tiden står stilla, är när jag är fast i en konversation, eller i ett sammanhang som inte leder någon vart. Inget är så hemskt som att sitta fast. 14:44 Jag har så mycket dans i kroppen. Var rörelse blir en kontrollerad rörelse. Jag måste träna upp en bättre hållning. 17:33 Dansensmuseum var otroligt! Helanas utställning var allt jag hann med och då hann jag inte lyssna på allt. Jag kom dit strax efter tre och gick när de stängde. Nu är jag på moderna museet för en guidad visning av Mud Muses. De börjar om en halvtimma! Daniel har skrivit ser jag nu, ganska nyligen. Frågade om att ta ett glas vin. 17:35 Skrev till Alexander att jag är här klockan sex. Han har inte svarat än, men jag vet inte hur han fungerar. Må hända dyker han bara upp och i så fall kan jag inte säga Ja till Daniel. Martin svarade aldrig att han kunde eller ville ses ikväll. Alltså. Så kul att alla de tre känner varandra. Eller Alla känner Martin iallafall. 17:40 Jag skrev ett behändigt svar. 17:41 Alltså den där utställningen med Helena Frantzén på Dansmuseet var så sjuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuukt inspirerande. SJUKT! För det första vill jag börja dansa, på allvar. Eller arbeta mer med kroppen iallafall, scenkonst. Så förlösande. Att tala med kroppen. Jag vill även göra film, kortfilm med dansen i fokus. Fotografera. Måla med dans. Men främst, främst, främst, dansa själv. Det som vi gjorde i scenstudion för en vecka sedan, är besläktat med det som jag såg idag. Jag blev även sugen på att höra av mig till Eos och fråga om han och hans danskompisar möjligen skall ut ikväll. Jag vill dansa med dansare, det finns inget roligare. 17:44 Det gick även in för mig ytterligare en gång att fokus, precision och seriositet är det viktigaste i allt skapande. Att liksom röra sig långsamt, röra sig snabbt, röra sig på ett exakt sätt. Det gäller alla konstformer som får ett ordentligt resultat. Exakthet. Att arbeta fram ett resultat. Att bearbeta, återupprepa tills att det blir som tänkt. Till ett resultat som känns bra. Att inte nöja sig med någonting halvdant. Att fokusera på detaljer som egentligen inte syns. På hur en hand knyts, till exempel. Jag är så inspirerad. 17:48 Jag är lagd åt perfektionism, därför tror jag att jag har goda möjligheter i vad jag än tar mig ann, om jag tar mig ann det med vilja. Det är även viktigt att snabbt bestämma sig över om en rörelse skall arbetas med eller om den skall skrotas. Det är inte nödvändigt att arbeta en ointressant rörelse framåt. Skrota den och gör plats för en annan. Arbeta även med dina kollegor. Lita på att de kan sina kroppar, sina instrument. Skapa något tillsammans. Skapa magi tillsammans. Gör det som du gör bäst och lita på resultatet. Arbeta hårt. Ta varje projekt på blodigt allvar. Varenda detalj skall vara genomarbetad och genomtänkt. Har det inget syfte - bort med det. Syftet kan dock vara att låta betraktaren vila. Det är ett gott syfte. Blanda intensitet med lugn. Skapa en harmoni. En rörelse. Likt ett musikstycke skall du föra fram en form. En rörelse. Rytmik.

17:52 Nu nalkas guidningen av utställningen. Jag är så peppad!! 19:40 Nu först sitter jag på bussen (Har datorn i knät. Är som sagt skrivberoende). Hon som guidade oss, heter Paula af s-någonting. Jag stannade kvar lite och pratade med henne, eller om det var hon som stannade kvar med mig. Hon gick iväg kanske två, tre gånger för att prata lite med andra, sedan kom hon tillbaka till mig. När vi började skiljas åt berättade jag att jag går första året i Gerlesborgsskolan, hon är tydligen god vän med Elin. Att det ska vara så bra att endast gå på en konstskola, hade jag aldrig kunnat tro. Samtalen som uppstår är otroliga och jag har redan bekantskaper med konstnärer. Konstsverige är nog lika litet som de säger. Konstsvärmen. Hur som helst var Paula så otroligt bra på att guida. Hon var konstpedagog, idag. Annars är hon curator och troligtvis även konstnär. Hon har gjort några samarbeten med Elin lät det som. Om inte några, så ett. Hon har gett ut minst två böcker. Förstår ni, vad jag förstår nu? Som samtida konstnär är det oerhört viktigt att gå till olika konstnäresevent. Om så, något så enkelt som en guidad visning på Moderna Museet.  Skulle jag bo i Stockholm, skulle min konstnärliga bekantskapskrets, vidgas i rask takt. Som Gerlesborgskonstnärerna säger, så är det konst-Stockholm som gäller, för att knyta kontakter. Men det är till ingen förvåning. Nu bör jag fokusera på mitt skapande, arbeta med min praktik och vara öppensinniga. Hade jag bott här, hade jag inte haft någon tid till mitt eget skapande, jag är på tok för socialt nyfiken iallafall som det ser ut nu. Att skapa självförtroende och styrka i mig själv är det viktigaste redskapet jag kommer att bygga upp. Konstsvärmen förnyas hela tiden. Det gäller att veta vad du själv håller på med. Din riktig. Vad du vill säga. Förmedla. Men oavsett vad så var min halvtimma med Paula, eller vad det blev, mycket givande och inspirerande för mig. 19:50 Nästa station är Odenplan och jag är strax hemma. Häggblads är hemma hos oss. Johans pappa var konstnär och Maria har mer eller mindre, lovat bort hans konstnärsmaterial till mig, som står och dammar. Jag vill hem och prata med dem, komma överens om någon slags överlämning, ikväll. Efter det och när magen är fylld av mat, skall jag gå och möta upp Daniel. Honom har jag också mycket att lära av. 19:52 Den här dagen har varit en av de bästa dagarna på länge, det säger jag dock ofta numera. Men tänk vilken boost att få känna så. Att veta att konst får mig att känna så. Jag har hittat hem! I konsten är jag hemma. Så jävla klyschigt sagt. Jag älskar mitt liv! 19:53 Tänk dig. Är det inte ofattbart. Hur är det möjligt - att konstnärligt uttryck är nytt för mig. Att konst aldrig kommit naturligt i mitt liv 20:29 Vilken lyx att komma hem och få sådan här god mat i så vackert sällskap.