asnicebasgrupp

[asnicebasgrupp]

[asnicebasgrupp]

The Room - Tommy Wiseau (2003)

Redigeringsmetoder

Vi hittade en tagning i inledningen där shot/reverse shot blev tydligt. (2,20 min) Kameran hoppade mellan axel till axel för att följa karaktärernas konversation. Det ger ett större perspektiv än en horisontell filmning. Här kan man dock se hur redigeringen faller, då de gör en överflödigt och hoppig redigering. Om man jämför med scenen i filmen Baby Driver som vi såg på föreläsningen (29/10-19) där det är väldigt många klipp inom en kort tidsperiod för att framhäva att det ingår många poliser i biljakten. Det behovet känns det inte som att det finns i The Room då det endast är en kort dialog mellan två parter. Det är återkommande i filmen där många överflödiga klipp finns. Konsekvensen av det blir att filmen blir väldigt hoppig och jobbig att se på. De olika shotsen är väldigt enformiga och de använder sig mycket att shot/reverse shot. 

Ungefär 12 minuter in i filmen ser man tydligt cross cutting. Då pågår ett telefonsamtal mellan två karaktärer som befinner sig på två olika platser. Den ena i en bil och den andra hemma i en stol. Det ger ett större intryck, perspektiv och filmen blir mer verklig. Klippen pendlar mellan dessa två platserna, men det är från samma vinkel hela tiden vilket gör det mindre levande. 

Syfte och budskap

Vid en dialog mellan två karaktärer filmas det mycket över axlarna och kameran filmar alltid den som pratar och därför blir det som sagt ryckigt och hoppigt i klippningen. Detta tycker vi detta känns överflödigt då vi förstår efter em reverse shot att dessa två karaktärerna har en dialog med varandra. Därför tycker inte vi att denna redigeringsmetoden uppfyller sitt syfte. Den används alldeles för mycket och blir negativt för filmen. 

Tid och plats

Filmen var i kronologisk ordning och det var inga hopp mellan tid. De visade inte alls många platser utan deras lägenhet var det som låg i fokus. De hade en del andra platser som visades men det var under kortare perioder och ledde alltid till att de kom tillbaka till lägenheten. Titeln på filmen fyllde sitt syfte då The room förklarade platsen som filmen utspelas på. Tidsperioden fick man uppfattning om att den utspelas under en kort period av några dagar, kanske veckor. 

Redigeringen och fånga publiken

Filmens dåliga klippning gör att vi fokuserar mer på det än att sätta oss in och förstå handlingen. Klippningen kan vara snabb i filmer men i denna film fyllde inte sitt syfte och det blev snarare att man tappade fokus som tittare. Därför fångade inte filmens redigering vårt intresse för att vilja varken se filmen igen eller följa handlingen. 

Fel i manus - varför minns vi den?

Filmens manus gjorde att filmen blev sämre och skådespelarna gjorde ett sämre jobb. Skådespelarna pratade som att de läser direkt ur manus utan känsla och det gjorde att replikerna känns som monologer. The Room minns man eftersom att det komiska tar över själva syftet. Man skrattar mer än att lyssna på vad de säger. Alla missar i redigering, dåliga skådespelare och så vidare gör att man kommer ihåg filmen. Den blir känd som “den dåliga filmen” och det minns man. Det kan bli enkelt att tycka om en dålig film eftersom man inte behöver fokusera så mycket på själva filmen. Fokus läggs snarare på att skratta åt den. Skådespelarna kan kännas mänskliga och operfekta och därför kan framstå som mer intressanta. 

[asnicebasgrupp]

Gibca 2019 - Röda sten

Vilken typ av information ska kritikern ge till läsaren? Vilken kritik ska inte ges? 

Kritikernas recensioner av konstnärliga uttryck ska vara en guide för att vi som läsare ska kunna välja vad vi ska gå eller se på. Samtidigt finns det andra som inte anser detta - de vill mer ha svar på varför en till exempel en utställning förtjänar vår uppmärksamhet med hjälp av specifika “smakprov” och exempel. 

Chansen finns att om en recensent bara fokuserar på detaljer så påverkar det oss läsare att också endast fokusera på detta. Skulle vi delta i konstutställningen så finns möjligheten att vi har denna kritiken i bakhuvudet och att det påverkar vår upplevelse då vi endast fokuserar på att sakleta precis som recensenten. Därför kan det vara bra att få en helhet som inte är ”smittad” av recensentens bakgrund och sakletande. I Konsten.net’s recension beskrivs olika konstverk och hur de platsar och beskriver platsens/utställningens mening samt passande in i helheten som är GIBCA. Detta kan ju dock få oss att endast se dessa när vi tänker på platsens plats i hela utställningen men vi anser att det ändå agerar som en bra guide som anknyter till olika verk och deras plats i helheten. I och med detta blir det trots hennes recension fortfarande intressant och lockande att besöka Gibca. 

Hur ska kritikerna förhålla sig till de som skriver? Ska kritikern anpassa sig till vad läsaren vill ha eller vara mer en utbildare och visionär med uppgift att förändra åhörarens smak och inställning till ex. konst/musik? 

Inom dagens konst bör man utmana. Samtidigt styr folket konst, trender och därmed bör kritiker rätta sig efter folket. I och med att folket har makten och kan påverka trender och vad som är relevant i dagens samhälle bör kritikern anpassa sitt innehåll för att väcka intresse och få människor intresserade i konst samt deras kritik. Med detta sagt bör dock kritikern sträva att mot att med ett objektivt synsätt utmana folket för att inte fastna i samma hamsterhjul där kritikens utgångspunkt endast ackommoderar trender och folkets intresse. Detta för att bland annat väcka tankar och frågor hos folk om samhället och hur det ser ut. Den moderna konstens funktion är trots allt att ifrågasätta och väcka tankar kring problem och samhällets funktioner. Därför är det bra med en kritiker som vet vad folket vill ha och kan med hjälp av detta används konstens funktion - som är att ifrågasätta, för att skapa ett viktigare sammanhang som inte bedrivs av populism och trender. Karin skriver i sin recension både positiva och negativa delar av Gibca och det är också ett sätt att utmana sprida de olika perspektiv. 

Behöver vi verkligen kritiker idag?

Alla är kritiker, vi kritiserar det vi inte håller med om men samtidigt är okritiska till saker som vi håller med om. Där kan man koppla det till föregående fråga om att utmana och ge olika perspektiv. Kritiker behövs för att vidga våra vyer. Dagens samhälle är fyllt med fakta, egentolkad fakta och rena osanningar. Vi måste alltid ställa oss kritiskt till informationen vi får (Anderberg, 2009). Att ha någon som Karin hjälper oss att se olika och nya perspektiv på konstnärliga uttryck. Samtidigt ger hon en helhetsbild utan detaljer som varken hissar eller dissar med konsekvens att att folk väljer att inte gå dit.

Karin Faxén Sporrong skriver om Gibca 2019 - Konsten.net

http://konsten.net/gibca-2019/

Ett frågetecken under hela visningen

Grunden till utställningen på Röda sten med klimatfrågeställningar och människans påverkan på vår jord är viktigt och en god tanke. Utställningen däremot var svårare att förstå och den röda tråden fanns inte. Guiden var tydlig och och kunnig, men trots detta var det endast grundläggande och därmed svårt att förstå utställarnas djup och syfte. Den moderna konsten kräver en djupare förklaring för att vi som endast är amatörer ska kunna förstå. Målgruppen för denna utställning upplevdes vara för konstkritiker och inte den stora massan. Titel för utställningen var svår att förstå i samband med utställningen. Lockelsen till att gå dit var inte stor. Röda sten är långt bort från innerstan och det var svårt att ta sig dit. Det kan vara positivt eftersom det gör det mer unikt och mystiskt. Samtidigt kan det skrämma iväg folk som inte orkar ta sig dit. Utställningen var långsökt och grundtankarna blev svåra att förstå på grund av den höga tröskeln modern konst har idag.

Karin i sin recension tyckte att Gibca var svår att hinna med eftersom avståndet var stort mellan utställningarna. Röda sten är en av de ställena som ligger längst bort från innerstan. Där håller vi med henne eftersom det gör det svårare att få folk att ta sig dit och sprida deras konst. Karin tyckte dock att det var värt trots den långa vägen att gå dit. Det tycker dock inte vi, trots det förstår vi Karin eftersom hon är konstvetare. För oss som än så länge är amatörer blir det svårt att rekommendera detta till andra i vår situation. Hon beskrev Röda sten och katedralen som något som tog över konsten själv. När vi klev in i katedralen kändes konsten själv malplacerad utan sin rätta plats. Katedralen drog till sig alla ögon och vann över den utställda konsten. Karin beskriver det som en kamp mellan katedralen och konsten som i hennes ögon var positivt. Vi tycker tvärtom eftersom katedralen tog över och konsten hamnade i skuggan.

Om vi skulle ha skrivit en egen recension hade vi poängterat punkterna vi nämner ovan. Hade målgruppen varit personer på vår egna nivå - alltså universitetselever med ett intresse för endast ”klassisk” konst, hade vi inte rekommenderat målgruppen att besöka denna delen av GIBCA. Har man dock ett intresse och en större förståelse för det kan det vara intressant - vi upplevde det dock som för svårt att förstå med de medel vi fick och inte så påtagligt för oss. Är man dock nyfiken samt öppen för annorlunda konst som ifrågasätter och talar om samhället kan det verkligen vara värt den krångliga vägen dit.

[asnicebasgrupp]

Representation

Vad innebär representation, från antikens Grekland till idag, enligt Platon och Aristoteles samt inom den estetiska världen? Begreppet innebär mycket och är ett tvetydigt begrepp. Det innebär med två sammanfattande begrepp imitation och förnyelse. Det förgrenar sig dock i olika perspektiv och bedömningar.

Representation började redan diskuteras i antikens Grekland då Platon och därefter Aristoteles filosoferade kring efterlikning av objekt. Platon är känd för sin idévärld och därmed enligt honom innebär representation att vi efterliknar objekt från idévärlden. Det kan exemplifieras med en soffa från idévärlden som är den mest perfekta och att vi i vår verkliga värld endast efterliknar denna soffa, med andra ord representation. Aristoteles som hade Platon som mentor filosoferade vidare på detta. Till skillnad från Platons metafysiska tänkande menar Aristoteles att det är människor i handling. Det är vi själva som utifrån det biologiska efterliknar objekt. Det ligger i vår natur. Han menar att efterbildning ger kunskap som människor kan glädjas åt. 

Det finns också olika perspektiv av representation där det kan vara ett förhållande mellan förlaga och en upprepning av denna förlaga. Det är alltså ingen kopiering av originalet utan snarare en förnyelse av originalet. Ett exempel på detta är originalet Törnrosa som på senare dar har fått en förnyelse, filmen Maleficent. Det är en annan version och ett nytt perspektiv av berättelsen om Törnrosa. Därmed är Maleficent en klassifikation av Törnrosa mer än en imitation. Den nya versionen, både handlingen och karaktärerna är mörkare än den tidigare och får därmed en annan karaktärisering snarare än att filmen är kopierad. 

För att förstå att Maleficent (Walt Disney Pictures, 2014)  är en förnyelse måste vi också vara bekanta med handlingen i filmen Törnrosa (Walt Disney Pictures/Buena Vista Distribution, 1959). Det kan leda oss in på ett annat perspektiv på representation. Något som är självständigt och en skapande verksamhet som framställer något helt nytt. Maleficent är inte något helt nytt utan är snarare en förnyelse av ett tidigare original. 

Denotation är representationens kärna och det är när ett tecken eller symbol refererar till något verkligt och är oberoende av likhet. För att förtydliga denotations betydelse och se kontrasterna kan man se exemplet när en författare skriver en text om en enhörning är det inte referat av något verkligt och är därmed inget detonation utan en klassifikation. Det kan dock fortfarande vara representation. Maleficent är ett gott exempel på klassifikation och motsatsen till denotation. Eftersom klassifikation är ens preferenser och kan därmed kopplas till fantasi är både den tidigare nämnda enhörningen och Maleficent en klassifikation. Törnrosa och Maleficent innehåller overkliga händelser såsom att hon utan prinsens kyss kommer sova i 100 år.

Inom estetik är skapande en central del och det kan vara svårt att framställa något helt nytt. Därför är det många till exempel konstnärer, producenter och författare som väljer att ta inspiration från tidigare original och gör sin egna förnyade version. Det kan man se när de gjorde. Representation är därmed är vanlig och återkommande del i estetik och skapande.

[asnicebasgrupp]

RADIO OCH YOUTUBE

RADIO

Radion uppfanns efter att det några år tidigare upptäckte elektrovågorna. Då fanns det inget sätt att sprida musik och prat men år 1920 hade elektronrören utvecklats och det fanns radiostationer med prat och musik. I mitten av 1900-talet kom transistorn och gjorde radion mindre och lättare.

Radio har varit en stor del av historien för hela Sverige. När radion kom till de svenska hemmen blev det enklare att kommunicera och sprida nyheter. Det blev också ett sätt att underhållas. Det finns stora händelser som sänds på radio och blivit välkända. Andra världskrigets slut är ett sådant exempel. 

Monopolet förr gjorde att det var svårare att få olika perspektiv på saker. 1993 när det försvann kom dock konkurrensen upp och flera radiokanaler skapades. Det gjorde att olika ämnen kunde framställas och beröras ur olika perspektiv. 

Idag används radio på ett annorlunda sätt såsom att det har kommit in andra medieverktyg i vårt samhälle. TV och sociala medier har tagit över men radion finns fortfarande kvar. Dock används det på annorlunda sätt såsom radio i bilen.

YOUTUBE

YouTube kan vara ett bra sätt att presentera sig själv. Film väcker känslor och därmed blir videoklipp där du presenterar och lämnar ut dig själv enklast att första. Att endast skriva text kan göra att det blir svårt att känna av tonläge och känslor. Att kombinera bild och ljud gör att det blir en bredare framställning av en själv. YouTube kan du också välja vad du vill dela med dig av, både hur mycket och vad. Det blir personligt och du kan genom videoklipp få med en stor del av din personlighet och liv. Där jobb, intressen, din fritid och personlighet inkluderas.

[asnicebasgrupp]

When they see us

“When they see us” är en amerikansk dramaserie baserad på en våldtäkt i Central park år 1989. Där fem unga afroamerikanska killar åtalades och dömdes för våldtäkt, vilket senare visade att de va oskyldiga 13 år efter att domen fallit.

Det är Netflix som ligger bakom produktionen och deras målgrupp är relativt spridd men framförallt Netflixanvändare. Man kan också dra slutsatsen att målgruppen är de som är intresserade av ämnet. Produktionens syfte kan också vara att nå ut till de som inte är så insatta för att sprida budskapet. 

Det leder oss in på deras budskap som man tydligt i serien kan se är den systematiska rasismen inom det amerikanska rättsväsendet gentemot afroamerikanska medborgare. 

Frågan är om det är trovärdigt? Eftersom det är baserat på sann fakta kan dra slutsatsen om att det är en trovärdig serie. Det är dock självklart att den är vriden på ett sätt så att det dramaturgiska ska anpassas efter en klassisk dramaturgisk modell. Till exempel med klassisk vändpunkt för att fånga tittarens intresse.

[asnicebasgrupp]

Sheena (Cheng Sut) Chao

Cheng Sut är mitt kinesisk namn men jag är kallad för Sheena mest

Jag kan prata 5 språk

När jag var liten hade jag tagit upp 9 hundar på en gång

Jag lärde mig att cykla i 1 minut

Hade hundar som favoritdjur men ändrat till katter, älskar hundar fortfarande

[asnicebasgrupp]

Gabriel Lindersson

Har en fobi för bananer

Kan citera hela filmen G som i gemenskap

Har kysst Nic Schröder

Äter alltid havregrynsgröt till frukost

Gillar verkligen inte Kent

[asnicebasgrupp]

Linnéa Rastborg

Min största fobi är getingar

Har tränat och tävlat brottning på hög nivå

Hundar är det bästa som finns!

Har en liten son, vars födsel även dokumenterades på TV.

Har alltid varit intresserad av mode och skönhet

[asnicebasgrupp]

Mikaela Håkansson

Mitt namn är Mikaela och jag är 20 år. Jag har inte flyttat till Göteborg i samband med studierna utan bor i Lindome, två mil utanför Göteborg. Där har jag bott under hela mitt liv.

Jag kommer direkt från gymnasiet men med jobb på ett år däremellan. Då jobbade jag på ICA men ganska snabbt kände jag att jag ville göra något annat. Jag har under en längre tid känt att projektledning har varit intressant och just därför hittade jag detta program. Jag tycker också att i samband med projektledning kunna lära mig mer om det som underhåller oss, såsom film, kläder eller bilder. Utöver skolan ägnar jag gärna tid åt att umgås med familj och vänner, något extra som jag alltid haft omkring mig är fotboll. Det tycker jag både om att följa på tv:n eller live på en arena, men också att spela själv.

Fem fakta om mig

°  Har släkt i Australien

° Har aldrig druckit ett helt glas eller burk av något som innehåller en dryck med koffein i, varken Nocco, Kaffe eller Red Bull

° Älskar barnserierna om Eva och Adam, från att jag varit liten tills idag.

° Vill inte flytta utanför Sverige

° Är tyvärr inte kompatibel med djur

[asnicebasgrupp]

ROBIN NEMORIN

Livrädd för spindlar (kan inte ens se spindlar i Facebookvideos)

Kommer 50% från Mauritius i Afrika

Tror jag vore en helt fantastisk skådespelare

Skrattar väldigt sällan åt andras skämt

Har Kent som favoritband

[asnicebasgrupp]

Annika Lima

• Vinner alltid på limbo

• Varit ute och rest i 7 månader i bl.a. Nya Zeeland

• Har kanadensiskt pass och är 50% portugis

• Jobbar för tillfället som blackjack dealer

• Frilansar jobb med proffesionella gamers, alltså inom e-sport