karagic-blog-blog

[karagic-blog-blog]

Où t'es, papa où t'es ?

[karagic-blog-blog]

De franska robotarna är tillbaka. De blickar bakåt och skapar något vitalt, modernt och perfekt. Fuck arenahousen. Det är Daft Punk. Det är Random Access Memories.

[karagic-blog-blog]

Om

Följ mig på twitter och instagram. Om ni har lust och om det är någon kvar här inne.

[karagic-blog-blog]

Classixx - Stranger Love (RAC Mix)

[karagic-blog-blog]

Våndas

Åh Gud. Tömmer bloggen på inlägg av destruktiv, arg och pubertal karaktär.

Aja. Allt är förlåtet.

Åh! Ju mer jag raderar desto mer kommer fram.

[karagic-blog-blog]

Politik sätter gränser för våra progressiva åsikter

Den politiska frågan handlar inte om vad din åsikt är utan om vad den allmänna åsikten är. Syftet med politiken är att försöka få folk att agera på de föreställningar de redan innehar.

Palestina då? En-stats- eller två-statspolitik?

Det handlar inte ens om vad jag stödjer. Politik för mig handlar om det maximala du kan hoppas på i ett försök att nå rättvisa: det maximala i ett givet sammanhang inom en given historisk kontext. Man skulle kunna kalla det för spektrumets gräns och slutet på denna skala kan vi säga är organisationer för mänskliga rättigheter.

När politiska artiklar skrivs utifrån progressiva, ofta genomgripande (radikala), åsikter lyfts representanter från gränsen av detta spektrum fram. Man intervjuar representanter från Human Rights Watch, eftersom man inser att det är så långt man kan gå i spektrumet av proggresiva åsikter. Vi kanske önskar att det gick längre än Human Rights Watch, men det gör det inte. 

Man försöker nå gränserna för progressiva åsikter. Och det är vad jag vill nå. Jag vill inte gå utöver det, för då blir jag en fluga: Jag når inte längre ut till människor. Gränsen i världen idag är vad människorättsorganisationer säger, vad Internationella domstolen säger, vad FN:s generalförsamling säger. Här finns en fullständig enighet, här når man konsensus - USrael borträknat.

Svaret på frågan: En tvåstatslösning byggd på gränserna som utraderades juni 1967,  en rättvis lösning av flyktingfrågan baserat på rätten att återvända till Palestina och ersättning för den skada som åsamkats. Det är gränsen för yttrandet av progressiva åsikter. Går mina personliga åsikter utöver denna gräns? Ja, det gör dem. Men politik handlar inte om ens personliga åsikter. Det handlar om att försöka nå en publik och få dem att agera på egen hand efter vad som känns rätt och fel.

[karagic-blog-blog]

Förortskillar

Gick två svarta förortskillar framför mig idag. Svängde med axlarna gjorde dem. Hängisar hade dem också. Hann tänka på vilka grova killar det där var och just vid det tillfället, som om de hade läst mina tankar, vände de sig båda om - och så var de asiater. Märklig eggande känsla det där.

[karagic-blog-blog]

Tänk om man alltid hade förmågan att skilja mellan det som är och det som upplevs. Eckhart Tolle hävdar till exempel att "...den främsta orsaken till olycka är aldrig situationen utan dina tankar om den." Ett tips från en tysk är att medvetandegöra sina tankar. Tror man att man är olycklig ska man veta att man inte är en känsla. Det är bara något man känner. Att man "känner sig ensam" är bara en känsla intill alla andra.

För att förhindra att begränsa sig från att hantera situationen rätt ska man veta att tanken bara är mindre än en själv - annars hade den inte kunnat ta plats.

Man är inte sina tankar, man bara tänker dem.

[karagic-blog-blog]

Den där adopterade koreanen Patrik Lundberg. Killen som fick bort kinesen från Fazers kinapuffar. Jag tror inte Patrik tvingas säga "ris" för att folk tror att han säger "lis", eller skriker kines efter honom för att han ser ut som en kines. Jag tror inte det sker i den utsträckning som han själv menar, jag tror knappt det händer över huvud taget.

Nu vill han riva nästa rasistiska myt om asiater. Nämligen att de har små kukar. Patrik har nämligen, lovar han, sett asiater med "feta kukar".

[karagic-blog-blog]

Att ta sönder Ola Lindholm

Ola Lindholm. Vad har Expressen för intresse av honom egentligen? Det står bortom rimligt tvivel att någon polis som gjort tester på Kamratpostens chefredaktör Ola, som kan alla detaljer om vad som hade hänt faktiskt även tipsat Expressen, informerat och fått pengar för det. Uppgjort.

Ola är ju inte dömd. När han är det kan väl folk få RASA, men inte innan dess. 

Oavsett om han har snortat, tjackat, sniffat eller ätit medicin, råkat ta amfetamin istället för florsocker när han bakade matchbullar, så borde expressen-journalister sluta spy på en människas liv bara för att slippa spy på sin egna...

[karagic-blog-blog]

Hyckleriet ligger nu i öppen dag. USA ger gång på gång läpparnas bekännelse åt tanken att palestinierna skall ha en egen stat. Samtidigt röstar man i FNs råd om mänskliga rättigheter emot en resolution till stöd för palestiniernas rätt till självbestämmande. Men det ena förutsätter ju det andra. Man kan inte lova ett folk en stat och samtidigt neka det självbestämmande. Det är som att säga: ”Ni får dricka hur mycket vatten ni vill, bara ni inte sväljer det.” Eller ”Självklart har ni rätt till självförsvar, bara ni inte tar till vapen eller skadar någon.”