kilian-sweden-blog

[kilian-sweden-blog]

auto-generated art - just had to put it somewhere :)

[kilian-sweden-blog]

(via https://vimeo.com/248146468?ref=tu-v-share)

[kilian-sweden-blog]

A playlist with both relaxing relaxed chill relax music & pretty high energy uplifting uplift tunes. Deep house, EDM, ambient, techno, jazz and such.

[kilian-sweden-blog]

Summerat och broderat här och var på webben. Här i en variant. Allmänt intressant.

[kilian-sweden-blog]

This songs arrangement sux, but..

In part awesome 👏

https://soundcloud.com/nattbok/kilians-synth-brass-pop-edit-before-too-much-havregryn-diet

[kilian-sweden-blog]

Långsiktig medmänsklighet och barnafödande (~ hållbarhet)

Efter att ögnat igenom denna artikel så undrar jag vad konsekvenser blir för barnalängtande hållbarhetshjältar, indirekt hela hållbarhetssfären; eftersom det kan leda till en enorm kollision, möjligen rentav temporärt kollaps, i värderingar hos en enskild individ och då brukar irrationella reaktioner kunna uppstå.

[kilian-sweden-blog]

Mozart - Piano Concerto No.20 in D minor, K.466 - 2nd Movement - Romance

[kilian-sweden-blog]

Framtidens arbete & människans natur

Trots decenniers forskning, lagstiftning och utbildning kring samspelet mellan människan och hennes arbetsmiljö fortsätter den stressrelaterade ohälsan att öka och kostnaderna för detta uppgår nu till ungefär 80 miljarder kronor per år. Man kan fråga sig om det finns någon gräns för toleransen för kostnaderna som detta medför såväl i form av mänskligt lidande som i kronor och ören för såväl arbetsgivare som för samhället i stort?

I möten med arbetsgivare möter jag idag en känsla av uppgivenhet och acceptans som är skrämmande samtidigt som den är fullt förståelig. Arbetsmiljölagstiftning, arbetsmiljöutbildningar och värderingsövningar har skapat insikt och medvetenhet men i praktiken finns det andra krafter som styr som tar över och som styr beteenden i en annan riktning. Kanske är det så att vi behöver hamna i denna uppgivenhet för att acceptera att vi inte kommer kunna lösa rådande problem med gamla lösningar och att vi helt enkelt behöver anlägga ett helt annat perspektiv på situationen?

Det moderna livet i industrisamhällets framväxt innebar ett paradigmskifte i det att människan upphörde vara centrum i sitt eget liv för att istället underordna sig arbetet och låta yrket bli den primära identitet kring vilket känslan av mening och värde blev nära sammanbundet. Visserligen hade människan i många fall varit förslavad av hårt arbete under stränga och krävande ”herrar” alltsedan jordbruket uppfanns men centrum för livet hade varit religionen och de mellanmänskliga relationerna ända fram till industrisamhället som rationaliserade livet och i dess framfart både städade ut religionen och gjorde arbetet till Gud. Under de årtionden som följde efter andra världskriget upplevde människor att arbetet både kunde ge dem välstånd och rikedom och bidra till utvecklingen av ett välfärdssamhälle som världen aldrig tidigare skådat. I en sådan utveckling är det självklart att människans andliga behov sammankopplas med prestation och arbete givet att ansträngningarna och arbetet som leder till ekonomiskt välstånd i sin tur bidrar till människors lycka och välmående, liksom till fred och utveckling av en tolerant och generös statsapparat.

Denna lyckoformel har dock nått sin kulmen och lever på övertid. Eftersom arbetet blivit synonymt med vem vi är och dessutom utgjort garant för lycka och mening i livet, är det naturligt att det är oerhört svårt för dagens och morgondagens människor att acceptera och att frigöra sig från anpassningen till jobbet som centrum för livet. Tiderna har förändrats och just tack vare att välfärdssamhället uppnått sin potential och nu behöver utvecklas vidare till nya samhällsformer, passar inte det gamla förhållningssättet till livet längre. Det handlar inte om något nytt fenomen utan snarare om att återknyta till människan själv som centrum för livet där arbetet anpassas till människan istället för tvärtom. Den personliga hållbarheten, lyckan och känsla av mening i tillvaron är det som ger livet mening och innehåll för dagens yngre generationer som med bestörtning betraktar sina föräldrar vars generation snarare offrade sitt liv för att låta sig styras av kunderna, av chefen eller av företaget och där lång och trogen tjänst var lika hedervärt som det i dagens samhälle upplevs som omodernt.

Hur arbetslivets strukturer ska se ut i framtiden och vilken plats arbete ska ta i livet är oklart. Tydligt är dock att människor återkräver grunden för sitt liv som handlar om att ta de egna behoven och begränsningarna på allvar och att inte längre vilja eller förmå sig att ställa upp på den oförenlighet mellan människan och hennes behov som alltför hög arbetsbörda, gränslöst arbete, dåligt ledarskap eller bristande gemenskap i arbetsgrupper leder till. Eftersom själva attityden till arbete och det enda som vi känner till och kan greppa i dag handlar om att jobbet står i centrum och att människan behöver anpassa sig och sitt liv därefter, är det svårt att se några alternativ. Vi säger ja och tar på oss för mycket i jakten på att vara duktig eftersom vår självkänsla har blivit knuten till prestation. ”Jag är vad jag gör”.

Utmaningen i att finna nya, hållbara former för ett meningsfullt liv ligger i att vi är naturligt livrädda för att få det sämre ekonomiskt både gällande privatekonomin, för företagen och för samhället i stort. Den formel som vi behöver knäcka handlar om hur vi kan bibehålla vår ekonomiska standard genom att arbeta på ett annat sätt där själva förhållningssättet till arbetet blir mer avslappnat och mer präglat av tillit än av rädsla. För detta krävs en personlig utveckling hos individen själv med fokus på självledarskap och ökad förmåga att leva väl även i tider av osäkerhet och brist på yttre kontroll. På arbetsplatserna behövs en ledning och chefer som sätter den sociala hållbarheten i fokus, vilken handlar om hur vi samspelar med andra och hur vi utvecklar relationer som präglas av ärlighet, tillit och gemenskap. En arbetsmiljö där vi ser varandra som människor och inte bara som robotar.

Grunden för en ändrad attityd till arbetet handlar om att vi hjälper våra barn att utvecklas till hela människor där människovärdet inte kopplas till prestation utan till en känsla av att vara viktig och värdefull för den man är. Att känna tillit till att en sådan grund leder till en naturlig vilja att utvecklas, prestera och ta ansvar och att därigenom utveckla ett stabilt självförtroende är kanske själva nyckeln till den personliga hållbarheten.

https://wp.me/p3A1Rh-1zS

[kilian-sweden-blog]

Fina ord från Bengt, tänk att ha ha 90 ljus på tårtan 🤔😉🙏

[kilian-sweden-blog]

[kilian-sweden-blog]

I’m like. Heck. If this is true. Empircally, yeah. Without the necessity of absence to build up The dopamine... let’s skip the adhoc; this shall be our office with a party in the crowds fueling energy.

Pretty neat co-space office. 💡🔋🤩

[kilian-sweden-blog]

Från min insta i guess

[kilian-sweden-blog]

Parkour, balkong & sur person

Minns att jag hade en vän som surade massor som gillade parkour så jag tillämpade Tony Robbins ”break the thought pattern” och hoppade ner från balkongen och klättrade upp igen. Det gjorde henne mindre sur. Ganska bra metod, om man vet vad man gör - som att det var endast 2 meter och man är i riktigt god fysiskt form 💪😉✌️

[kilian-sweden-blog]

Så tacksam för fina ord

Någon sa till mig

— det finns musiker och det finns musikanter, den senare har även musiken i sitt hjärta

Bengt Fredriksson, som diggar tonerna, och jag hade fint möte över en kaffe och framförallt det där som ger ett skimmer om det där bortom; och visst minns jag en särskild ressigörs ord här. Kanske skulle se filmen Det sjunde inseglet, och låta tankarna om världar bortom få dansa en stund.

💛🎵✨

- Varifrån kommer musiken?