Tumgik
#De tusen farornas land
whitewaterpaper · 1 year
Text
Tumblr media
Med en nyrehabbad dator så är listan tillbaka till det vanliga formatet. Har bestämt mig för att inte efter-editera dec/jan för mycket jobb.
Annihilation (2018) [👍🔄️]
De tusen farornas land / At the Earth's Core (1976) [👍🆓]
Det Är från Polisen / An Inspector Calls (1954) [👍]
Everything Everywhere All at Once (2022) [👍] Mitt omdöme i sin helhet: »Den här filmen är en sådan där upplevelse man bara kan se en gång. Den är som slutet på År 2000: Ett Rymdäventyr men med en intressant underliggande story, den är som Alice i Underlandet på LSD och den är kaotisk som en tågkrasch man inte kan slita ögonen från. Det är en välförtjänt Oscarsnominering för Jamie Lee Curtis (faktum är att de känns välförtjänta allihop).«
Gyllene Kondorens Skatt / Treasure of the Golden Condor (1953) [🆓]
Jung_E (2023) [__] Bra koncept, snygg anime-inspirerad design men berättandet når inte riktigt ända fram.
Jungle Cruise (2021) [👍🔄️]
Love Bound / Murder on the High Seas (1932) [🆓]
Man Who Killed Hitler and Then the Bigfoot, the (2019) [__] Mina instinkter sade att jag skulle hoppa över den här filmen ... och det var helt riktigt.
Med Djävulen i Katedern / Satan's School for Girls (1973) [👍] Oj. Vilken trevlig överraskning. (Kan en skräckfilm vara det?)
Mr Boogedy (1986) [__]
Robin Hoods Son / Bandit of Sherwood Forest, the (1946) [🆓]
She Demons (1958) [__] En av de intressantare filmerna på H.G. Welles ”Doktor Moreaus ö”, och det är väl kanske det enda positiva som finns att säga om den.
Skälmarnas furste / Prince of Foxes (1949) [__]
Syskondetektiverna / Casebusters (1986) [👍] Den här kändes som om den var en pilot för något större som aldrig blev av.
Så vilka filmer skall man hyperklicka in i "att se listan" denna månad? Svårt att säga – men har man aldrig sett den så kan man kika in "Satan's School for Girls".
10 notes · View notes
kingdomsalvationsv · 4 years
Text
Herren Jesus sa att han skulle komma tillbaka, och hur kommer han att återvända?
Relevanta ord från Gud:
I flera tusen år har människan längtat efter att få se Frälsarens ankomst. Människan har längtat efter att få skåda Frälsaren Jesus på ett vitt moln när han personligen nedstiger bland dem som har åstundat och väntat ivrigt på honom i tusentals år. Människan har längtat efter att Frälsaren ska återvända och återförenas med folket, det vill säga att Frälsaren Jesus ska komma tillbaka till det folk som han varit skild från i tusentals år.
 Och människan hoppas att han än en gång ska utföra det återlösningsverk som han gjorde bland judarna, vara medkännande och kärleksfull mot människan, förlåta människans synder, bära människans synder och även bära människans alla överträdelser och befria människan från synd. De längtar efter att Frälsaren Jesus ska vara den samme som förr – en Frälsare som är älskvärd, blid och vördnadsfull, som aldrig är vred på människan och som aldrig förebrår människan. Denne Frälsare förlåter och bär alla människans synder och dör till och med på korset för människan igen. Sedan Jesus gav sig av har de lärjungar som följde honom, och alla de helgon som blev räddade tack vare hans namn, längtat desperat efter honom och väntat på honom. Alla de som blev räddade av Jesus Kristi nåd under nådens tidsålder har åstundat den lyckliga dagen under de sista dagarna, då Frälsaren Jesus kommer på ett vitt moln och framträder bland människor. Det är naturligtvis också den gemensamma önskan hos alla dem som accepterar Frälsaren Jesu namn idag. Över hela universum har alla de som känner till Frälsaren Jesu frälsning väntat desperat på Jesus Kristi plötsliga ankomst, för att orden ska uppfyllas från Jesus när han var på jorden: ”Jag ska komma på samma sätt som jag gav mig av”. Människan tror att Jesus, efter korsfästelsen och uppståndelsen, återvände till himlen på ett vitt moln och intog sin plats på den Högstes högra sida. Människan föreställer sig att Jesus de sista dagarna likaledes ska nedstiga, återigen på ett vitt moln (det molnet syftar på det moln som Jesus färdades på när han återvände till himlen), bland dem som har längtat desperat efter honom i tusentals år, och att han ska se ut och vara klädd som en jude. Efter att ha framträtt för människorna ska han skänka dem mat och göra så att levande vatten strömmar fram till dem och leva bland människorna, full av nåd och kärlek, levande och verklig. Och så vidare. Men Frälsaren Jesus gjorde inte det. Han gjorde motsatsen till det som människan föreställde sig. Han kom inte till dem som hade längtat efter hans återkomst och framträdde inte för alla människor när han färdades på det vita molnet. Han har redan kommit, men människan känner honom inte och är fortfarande ovetande om honom. Människan väntar bara planlöst på honom, omedveten om att han redan har nedstigit på ett ”vitt moln” (det moln som är hans ande, hans ord och hela hans sinnelag och allt som han är) och ingår nu i en grupp övervinnare som han ska göra fullständiga under de sista dagarna. Människan vet inte följande: Även om den helige Frälsaren Jesus är full av tillgivenhet och kärlek till människan, hur skulle han kunna verka i ”tempel” som bebos av smuts och orena andar? Fastän människan har väntat på hans ankomst, hur skulle han kunna visa sig för dem som äter de orättfärdigas kött, dricker de orättfärdigas blod, bär de orättfärdigas kläder, som tror på honom men inte känner honom och som ständigt utpressar honom? Människan vet bara att Frälsaren Jesus är full av kärlek och medkänsla och är syndoffret fyllt av återlösning. Men människan har ingen aning om att han också är Gud själv som flödar över av rättfärdighet, majestät, vrede och dom och äger auktoritet och är full av värdighet. Så även om människan väntar ivrigt på och åstundar Återlösarens återkomst och även om himlen bevekas av människans böner, framträder inte Frälsaren Jesus för dem som tror på honom men inte känner honom.
Utdrag ur ”Frälsaren har redan återvänt på ett ’vitt moln’” i ”Ordet framträder i köttet”
Gud har inkarnerats på det kinesiska fastlandet eller, som våra landsmän från Hong Kong och Taiwan säger, “det inre Kina”. När Gud kom ner på jorden från himlen där ovan var det ingen i himlen eller på jorden som märkte det, för detta är den sanna innebörden i att Gud återvänder fördold. Han har verkat och levt i köttet under lång tid, och ändå har ingen märkt det. Än idag är det ingen som märker det. Kanske kommer det här att förbli en evig gåta. Att Gud har kommit i köttet denna gång är någonting som människan omöjligen kan bli varse. Oavsett hur omfattande och kraftig påverkan av Andens verksamhet är, förblir Gud alltid oberörd och röjer aldrig någonting. Man kan säga att det här stadiet i hans verk är det samma som om det hade ägt rum i det himmelska riket. Även om det är uppenbart för alla som har ögon att se med, är det ingen som känner igen det. När Gud avslutar detta stadium i sitt verk kommer alla människor att bryta med sin vanliga attityd[a] och vakna upp ur sin långa dröm. … När Jesus räddade människorna från korset fullbordade han bara återlösningsverket; han utförde inte fullkomnandets verk. Det var alltså bara hälften av Guds verk som utfördes, och att slutföra återlösningsverket var bara hälften av hela hans plan. När den nya tidsåldern var på väg att börja och den gamla var på väg att ta slut, började Gud Fader tänka över den andra delen av sitt verk och göra förberedelser för den. Denna inkarnation i de sista dagarna hade inte förutsagts tydligt tidigare, vilket lade grunden till den ökade hemlighetsfullhet som omgav Guds människoblivande denna gång. Utan att mänsklighetens massor märkte någonting kom Gud i gryningen till jorden och började sitt liv i köttet. Människor var omedvetna om att denna stund kom. Kanske sov de djupt allesamman; kanske väntade många som höll sig vakna och vakade, och kanske bad många tyst till Gud i himlen. Men bland alla dessa människor var det inte en enda som visste att Gud redan kommit till jorden. Gud arbetade på det här viset för att kunna genomföra sitt verk smidigare och nå bättre resultat, och även för att förebygga ännu fler frestelser. När människan vaknar ur sin vårliga slummer kommer Guds verk att ha avslutats för länge sedan och han kommer att ge sig iväg och avsluta sitt kringflackande liv på jorden. Eftersom Guds verk kräver att Gud handlar och talar i egen person och eftersom det inte finns någon möjlighet för människan att ingripa, har Gud utstått extremt lidande i syfte att komma till jorden och själv utföra verket. Människan är oförmögen att utföra Guds arbete åt honom. Därför utstod Gud faror, som var tusen gånger större än farorna under nådens tidsålder, för att komma ned till det land där den stora röda draken bor och själv utföra sitt verk med all sin tankekraft och omsorg för att återlösa denna skara utarmade människor, denna skara människor som satt fast i en dynghög.
Utdrag ur ”Arbete och inträde (4)” i ”Ordet framträder i köttet”
Nu är Guds nya verk inlett och det är också början på en ny tidsålder. Gud för de förlösta till sitt hus för att påbörja sitt nya frälsningsverk. Den här gången är frälsningsverket grundligare än det var tidigare. Det kommer inte att ske genom att den Helige Ande verkar i människan så att hon kan förändras på egen hand, det kommer inte heller ske genom att Jesu kropp visar sig bland människorna, och minst av allt kommer det att ske på ett annat sätt. Snarare kommer det verket att uträttas och ledas av den inkarnerade Guden själv. Det sker i syfte att föra människan in i det nya verket. Är inte det stort? Gud uträttar inte det verket genom en del av människorna eller genom profetior, utan Gud gör det själv.
Den här gången kommer Gud för att verka, inte i en andlig kropp utan i en helt vanlig sådan. Det är inte bara kroppen för Guds andra inkarnation utan även den kropp som Gud återvänder i. Det är ett helt vanligt kött. I honom kan du inte se något som skiljer sig från andra, men från honom kan du få de sanningar du aldrig har hört tidigare. Detta obetydliga kött är vad som förkroppsligar alla sanningens ord från Gud, företar sig Guds verk i de sista dagarna och uttrycker hela Guds sinnelag så att människan ska förstå det. Längtar du inte verkligen efter att få se Gud i himlen? Längtar du inte verkligen efter att förstå Gud i himlen? Längtar du inte verkligen efter att få se mänsklighetens slutmål? Han kommer att berätta alla dessa hemligheter för dig – hemligheter som ingen människa har kunnat berätta och han kommer även att berätta för dig om de sanningar du inte förstår. Han är din port in i riket och din vägvisare in i den nya tidsåldern. Ett sådant vanligt kött innefattar många outgrundliga mysterier. Hans gärningar kan vara ofattbara för dig, men målet med hela det verk som han uträttar är tillräckligt för att du ska se att han inte är simpelt kött som människan tror. För han representerar Guds vilja liksom den omsorg som Gud visar mänskligheten i de sista dagarna. Även om du inte kan höra de ord han talar som tycks skaka himmel och jord eller se hans ögon som blossande flammor, och även om du inte kan känna tuktan av hans järnstav, kan du av hans ord höra ilskan hos Gud och veta att Gud visar medlidande med mänskligheten; du kan se Guds rättfärdiga sinnelag och hans visdom, och dessutom inse vilka bekymmer och vilken omsorg Gud har om hela mänskligheten. Guds verk de sista dagarna är att låta människan se Guden i himlen leva bland människor på jorden samt göra det möjligt för människan att lära känna, lyda, vörda och älska Gud. Det är därför han har återvänt till köttet en andra gång.
Utdrag ur ”Visste du? Gud har uträttat något stort bland människorna” i ”Ordet framträder i köttet”
Fotnoter:
a. “Bryta med sin vanliga attityd” syftar på hur människornas föreställningar och åsikter om Gud förändras så snart de har lärt känna Gud.
0 notes
easternlightningsv · 4 years
Text
Herren Jesus sa att han skulle komma tillbaka, och hur kommer han att återvända?
Relevanta ord från Gud:
I flera tusen år har människan längtat efter att få se Frälsarens ankomst. Människan har längtat efter att få skåda Frälsaren Jesus på ett vitt moln när han personligen nedstiger bland dem som har åstundat och väntat ivrigt på honom i tusentals år. Människan har längtat efter att Frälsaren ska återvända och återförenas med folket, det vill säga att Frälsaren Jesus ska komma tillbaka till det folk som han varit skild från i tusentals år.
 Och människan hoppas att han än en gång ska utföra det återlösningsverk som han gjorde bland judarna, vara medkännande och kärleksfull mot människan, förlåta människans synder, bära människans synder och även bära människans alla överträdelser och befria människan från synd. De längtar efter att Frälsaren Jesus ska vara den samme som förr – en Frälsare som är älskvärd, blid och vördnadsfull, som aldrig är vred på människan och som aldrig förebrår människan. Denne Frälsare förlåter och bär alla människans synder och dör till och med på korset för människan igen. Sedan Jesus gav sig av har de lärjungar som följde honom, och alla de helgon som blev räddade tack vare hans namn, längtat desperat efter honom och väntat på honom. Alla de som blev räddade av Jesus Kristi nåd under nådens tidsålder har åstundat den lyckliga dagen under de sista dagarna, då Frälsaren Jesus kommer på ett vitt moln och framträder bland människor. Det är naturligtvis också den gemensamma önskan hos alla dem som accepterar Frälsaren Jesu namn idag. Över hela universum har alla de som känner till Frälsaren Jesu frälsning väntat desperat på Jesus Kristi plötsliga ankomst, för att orden ska uppfyllas från Jesus när han var på jorden: ”Jag ska komma på samma sätt som jag gav mig av”. Människan tror att Jesus, efter korsfästelsen och uppståndelsen, återvände till himlen på ett vitt moln och intog sin plats på den Högstes högra sida. Människan föreställer sig att Jesus de sista dagarna likaledes ska nedstiga, återigen på ett vitt moln (det molnet syftar på det moln som Jesus färdades på när han återvände till himlen), bland dem som har längtat desperat efter honom i tusentals år, och att han ska se ut och vara klädd som en jude. Efter att ha framträtt för människorna ska han skänka dem mat och göra så att levande vatten strömmar fram till dem och leva bland människorna, full av nåd och kärlek, levande och verklig. Och så vidare. Men Frälsaren Jesus gjorde inte det. Han gjorde motsatsen till det som människan föreställde sig. Han kom inte till dem som hade längtat efter hans återkomst och framträdde inte för alla människor när han färdades på det vita molnet. Han har redan kommit, men människan känner honom inte och är fortfarande ovetande om honom. Människan väntar bara planlöst på honom, omedveten om att han redan har nedstigit på ett ”vitt moln” (det moln som är hans ande, hans ord och hela hans sinnelag och allt som han är) och ingår nu i en grupp övervinnare som han ska göra fullständiga under de sista dagarna. Människan vet inte följande: Även om den helige Frälsaren Jesus är full av tillgivenhet och kärlek till människan, hur skulle han kunna verka i ”tempel” som bebos av smuts och orena andar? Fastän människan har väntat på hans ankomst, hur skulle han kunna visa sig för dem som äter de orättfärdigas kött, dricker de orättfärdigas blod, bär de orättfärdigas kläder, som tror på honom men inte känner honom och som ständigt utpressar honom? Människan vet bara att Frälsaren Jesus är full av kärlek och medkänsla och är syndoffret fyllt av återlösning. Men människan har ingen aning om att han också är Gud själv som flödar över av rättfärdighet, majestät, vrede och dom och äger auktoritet och är full av värdighet. Så även om människan väntar ivrigt på och åstundar Återlösarens återkomst och även om himlen bevekas av människans böner, framträder inte Frälsaren Jesus för dem som tror på honom men inte känner honom.
Utdrag ur ”Frälsaren har redan återvänt på ett ’vitt moln’” i ”Ordet framträder i köttet”
Gud har inkarnerats på det kinesiska fastlandet eller, som våra landsmän från Hong Kong och Taiwan säger, “det inre Kina”. När Gud kom ner på jorden från himlen där ovan var det ingen i himlen eller på jorden som märkte det, för detta är den sanna innebörden i att Gud återvänder fördold. Han har verkat och levt i köttet under lång tid, och ändå har ingen märkt det. Än idag är det ingen som märker det. Kanske kommer det här att förbli en evig gåta. Att Gud har kommit i köttet denna gång är någonting som människan omöjligen kan bli varse. Oavsett hur omfattande och kraftig påverkan av Andens verksamhet är, förblir Gud alltid oberörd och röjer aldrig någonting. Man kan säga att det här stadiet i hans verk är det samma som om det hade ägt rum i det himmelska riket. Även om det är uppenbart för alla som har ögon att se med, är det ingen som känner igen det. När Gud avslutar detta stadium i sitt verk kommer alla människor att bryta med sin vanliga attityd[a] och vakna upp ur sin långa dröm. … När Jesus räddade människorna från korset fullbordade han bara återlösningsverket; han utförde inte fullkomnandets verk. Det var alltså bara hälften av Guds verk som utfördes, och att slutföra återlösningsverket var bara hälften av hela hans plan. När den nya tidsåldern var på väg att börja och den gamla var på väg att ta slut, började Gud Fader tänka över den andra delen av sitt verk och göra förberedelser för den. Denna inkarnation i de sista dagarna hade inte förutsagts tydligt tidigare, vilket lade grunden till den ökade hemlighetsfullhet som omgav Guds människoblivande denna gång. Utan att mänsklighetens massor märkte någonting kom Gud i gryningen till jorden och började sitt liv i köttet. Människor var omedvetna om att denna stund kom. Kanske sov de djupt allesamman; kanske väntade många som höll sig vakna och vakade, och kanske bad många tyst till Gud i himlen. Men bland alla dessa människor var det inte en enda som visste att Gud redan kommit till jorden. Gud arbetade på det här viset för att kunna genomföra sitt verk smidigare och nå bättre resultat, och även för att förebygga ännu fler frestelser. När människan vaknar ur sin vårliga slummer kommer Guds verk att ha avslutats för länge sedan och han kommer att ge sig iväg och avsluta sitt kringflackande liv på jorden. Eftersom Guds verk kräver att Gud handlar och talar i egen person och eftersom det inte finns någon möjlighet för människan att ingripa, har Gud utstått extremt lidande i syfte att komma till jorden och själv utföra verket. Människan är oförmögen att utföra Guds arbete åt honom. Därför utstod Gud faror, som var tusen gånger större än farorna under nådens tidsålder, för att komma ned till det land där den stora röda draken bor och själv utföra sitt verk med all sin tankekraft och omsorg för att återlösa denna skara utarmade människor, denna skara människor som satt fast i en dynghög.
Utdrag ur ”Arbete och inträde (4)” i ”Ordet framträder i köttet”
Nu är Guds nya verk inlett och det är också början på en ny tidsålder. Gud för de förlösta till sitt hus för att påbörja sitt nya frälsningsverk. Den här gången är frälsningsverket grundligare än det var tidigare. Det kommer inte att ske genom att den Helige Ande verkar i människan så att hon kan förändras på egen hand, det kommer inte heller ske genom att Jesu kropp visar sig bland människorna, och minst av allt kommer det att ske på ett annat sätt. Snarare kommer det verket att uträttas och ledas av den inkarnerade Guden själv. Det sker i syfte att föra människan in i det nya verket. Är inte det stort? Gud uträttar inte det verket genom en del av människorna eller genom profetior, utan Gud gör det själv.
Den här gången kommer Gud för att verka, inte i en andlig kropp utan i en helt vanlig sådan. Det är inte bara kroppen för Guds andra inkarnation utan även den kropp som Gud återvänder i. Det är ett helt vanligt kött. I honom kan du inte se något som skiljer sig från andra, men från honom kan du få de sanningar du aldrig har hört tidigare. Detta obetydliga kött är vad som förkroppsligar alla sanningens ord från Gud, företar sig Guds verk i de sista dagarna och uttrycker hela Guds sinnelag så att människan ska förstå det. Längtar du inte verkligen efter att få se Gud i himlen? Längtar du inte verkligen efter att förstå Gud i himlen? Längtar du inte verkligen efter att få se mänsklighetens slutmål? Han kommer att berätta alla dessa hemligheter för dig – hemligheter som ingen människa har kunnat berätta och han kommer även att berätta för dig om de sanningar du inte förstår. Han är din port in i riket och din vägvisare in i den nya tidsåldern. Ett sådant vanligt kött innefattar många outgrundliga mysterier. Hans gärningar kan vara ofattbara för dig, men målet med hela det verk som han uträttar är tillräckligt för att du ska se att han inte är simpelt kött som människan tror. För han representerar Guds vilja liksom den omsorg som Gud visar mänskligheten i de sista dagarna. Även om du inte kan höra de ord han talar som tycks skaka himmel och jord eller se hans ögon som blossande flammor, och även om du inte kan känna tuktan av hans järnstav, kan du av hans ord höra ilskan hos Gud och veta att Gud visar medlidande med mänskligheten; du kan se Guds rättfärdiga sinnelag och hans visdom, och dessutom inse vilka bekymmer och vilken omsorg Gud har om hela mänskligheten. Guds verk de sista dagarna är att låta människan se Guden i himlen leva bland människor på jorden samt göra det möjligt för människan att lära känna, lyda, vörda och älska Gud. Det är därför han har återvänt till köttet en andra gång.
Utdrag ur ”Visste du? Gud har uträttat något stort bland människorna” i ”Ordet framträder i köttet”
Fotnoter:
a. “Bryta med sin vanliga attityd” syftar på hur människornas föreställningar och åsikter om Gud förändras så snart de har lärt känna Gud.
0 notes
kingdomsalvationsv · 4 years
Text
Arbete och inträde (4)
Om människan verkligen kan träda in i enlighet med den helige Andes verk, kommer hennes liv snabbt att spira, som ett bambuskott efter ett vårregn. Att döma av de allra flesta människors nuvarande mognad lägger de ingen vikt vid livet utan lägger i stället vikt vid vissa saker som verkar sakna betydelse. Eller också rusar de hit och dit och arbetar planlöst och på ett slumpmässigt och ofokuserat sätt utan att veta åt vilket håll de bör gå och än mindre för vem. De bara “gömmer sig anspråkslöst”.
 Sanningen är att det är få av er som vet någonting om Guds avsikter när det gäller de sista dagarna. Knappast någon av er känner igen Guds fotspår, och det värsta är att ingen vet vad Gud slutligen kommer att genomföra. Men genom ren fasthet och uthållighet genomgår alla andra människors fostran och hantering, som om de spände musklerna och gjorde sig redo för strid[1] i avvaktan på sin stund av triumf. Jag ska inte kommentera dessa “egendomliga skådespel” bland människorna, men det är en sak som ni alla måste förstå. Just nu utvecklas de flesta människor i riktning mot ett avvikande tillstånd[2], och deras steg mot inträde leder dem till en återvändsgränd.[3] Många kanske tänker att det som människan längtar efter är ett utopia utanför mänsklighetens värld, i tron att det är ett frihetens rike, men så är det faktiskt inte. Eller kanske man skulle kunna säga att människorna redan har irrat vilse. Men oavsett vad människorna gör, vill jag tala om vad det är som människan måste träda in i. Den stora massans företräden och brister är inte huvudämnet för det här samtalet. Jag hoppas att ni allesamman, bröder och systrar, ska kunna ta emot mina ord på rätt sätt och inte missförstå min avsikt.
Gud har inkarnerats på det kinesiska fastlandet eller, som våra landsmän från Hong Kong och Taiwan säger, “det inre Kina”. När Gud kom ner på jorden från himlen där ovan var det ingen i himlen eller på jorden som märkte det, för detta är den sanna innebörden i att Gud återvänder fördold. Han har verkat och levt i köttet under lång tid, och ändå har ingen märkt det. Än idag är det ingen som märker det. Kanske kommer det här att förbli en evig gåta. Att Gud har kommit i köttet denna gång är någonting som människan omöjligen kan bli varse. Oavsett hur omfattande och kraftig påverkan av Andens verksamhet är, förblir Gud alltid oberörd och röjer aldrig någonting. Man kan säga att det här stadiet i hans verk är det samma som om det hade ägt rum i det himmelska riket. Även om det är uppenbart för alla som har ögon att se med, är det ingen som känner igen det. När Gud avslutar detta stadium i sitt verk kommer alla människor att bryta med sin vanliga attityd[4] och vakna upp ur sin långa dröm. Jag kommer ihåg att Gud en gång sade: “Att komma i köttet denna gång är som att falla in i tigerns kula”. Vad detta betyder är att eftersom Gud i denna del av sitt verk kommer i köttet och dessutom föds i den stora röda drakens boning, åtföljs hans ankomst till jorden denna gång, mer än tidigare, av extrem fara. Vad han möter är knivar och gevär, knölpåkar och klubbor; vad han möter är frestelse; vad han möter är skaror av människor vars ansikten är fyllda av mordiska avsikter. Han riskerar att dödas när som helst. Gud kom och förde med sig vrede. Men han kom för att utföra fullkomnandets verk, vilket innebär att han kom för att utföra den andra delen av sitt verk, det som fortsätter efter återlösningsverket. Gud har ägnat den yttersta tankeverksamhet och omsorg åt detta stadium i sitt verk, och han använder alla upptänkliga medel för att undvika attacker av frestelse, håller sig ödmjukt dold och visar aldrig upp sin identitet. När Jesus räddade människorna från korset fullbordade han bara återlösningsverket; han utförde inte fullkomnandets verk. Det var alltså bara hälften av Guds verk som utfördes, och att slutföra återlösningsverket var bara hälften av hela hans plan. När den nya tidsåldern var på väg att börja och den gamla var på väg att ta slut, började Gud Fader tänka över den andra delen av sitt verk och göra förberedelser för den. Denna inkarnation i de sista dagarna hade inte förutsagts tydligt tidigare, vilket lade grunden till den ökade hemlighetsfullhet som omgav Guds människoblivande denna gång. Utan att mänsklighetens massor märkte någonting kom Gud i gryningen till jorden och började sitt liv i köttet. Människor var omedvetna om att denna stund kom. Kanske sov de djupt allesamman; kanske väntade många som höll sig vakna och vakade, och kanske bad många tyst till Gud i himlen. Men bland alla dessa människor var det inte en enda som visste att Gud redan kommit till jorden. Gud arbetade på det här viset för att kunna genomföra sitt verk smidigare och nå bättre resultat, och även för att förebygga ännu fler frestelser. När människan vaknar ur sin vårliga slummer kommer Guds verk att ha avslutats för länge sedan och han kommer att ge sig iväg och avsluta sitt kringflackande liv på jorden. Eftersom Guds verk kräver att Gud handlar och talar i egen person och eftersom det inte finns någon möjlighet för människan att ingripa, har Gud utstått extremt lidande i syfte att komma till jorden och själv utföra verket. Människan är oförmögen att utföra Guds arbete åt honom. Därför utstod Gud faror, som var tusen gånger större än farorna under nådens tidsålder, för att komma ned till det land där den stora röda draken bor och själv utföra sitt verk med all sin tankekraft och omsorg för att återlösa denna skara utarmade människor, denna skara människor som satt fast i en dynghög. Ingen känner till Guds existens men det bekymrar honom inte eftersom det gagnar hans verk i högsta grad. Allesamman är avskyvärda och extremt ondskefulla, så hur skulle de kunna tolerera Guds existens? Detta är anledningen till att Gud alltid kommer till jorden i tystnad. Det spelar ingen roll om människan har sjunkit till grymhetens värsta excesser – Gud låter sig inte beröras av detta utan fortsätter att göra det arbete han måste för att fullgöra det större uppdrag som den himmelske Fadern har anförtrott honom. Vem av er har insett Guds ljuvlighet? Vem visar mer hänsyn till Gud Faders börda än hans son gör? Vem kan förstå Gud Faders vilja? Gud Faders ande i himlen är ofta bekymrad, och hans son på jorden ber ständigt för Gud Faders viljas skull och oroar sig så att hans hjärta är nära att brista. Finns det någon som vet vilken kärlek Gud Fader har till sin son? Finns det någon som känner det hjärta med vilket den älskade sonen saknar Gud Fader? Slitna mellan himmel och jord söker de båda ständigt varandra med blicken i fjärran och följer varandra i anden. O, mänsklighet! När ska du ta hänsyn till Guds hjärta? När ska du förstå Guds avsikt? Fadern och Sonen har alltid varit beroende av varandra. Varför skulle de då vara åtskilda med den ene i himlen därovan och den andre här nere på jorden? Fadern älskar sin son så som Sonen älskar sin fader. Varför måste då Fadern vänta på sin son med så djup och smärtsam längtan? De kanske inte har varit åtskilda länge, men vem vet hur många dagar och nätter Fadern har plågats och försmäktat av längtan efter sin sons snara återkomst? Han iakttar, han sitter i stillhet och han väntar; allt han gör, gör han för att hans älskade son snart ska komma tillbaka. Sonen, som har vandrat till världens ändar: när ska de återförenas? Även om de, när de väl har återförenats, kommer att vara tillsammans i evighet, hur ska han kunna uthärda de tusentals dagar och nätter de är skilda åt, en i himlen därovan och den andre här nere på jorden? Decennier på jorden känns som millennier i himlen. Hur skulle Gud Fader kunna undgå att vara orolig? När Gud kommer till jorden, upplever han den mänskliga världens oräkneliga skiften precis så som människan gör. Gud är oskyldig, så varför skulle han tvingas utstå samma lidande som människan? Inte undra på att Gud längtar så intensivt efter sin son; vem kan förstå Guds hjärta? Gud ger människan alltför mycket; hur kan människan på rätt sätt återgälda Guds hjärta? Men människan ger Gud alltför lite; så med tanke på det, hur skulle Gud kunna undgå att vara orolig?
Knappast någon människa förstår envisheten i Guds sinnesstämning, för människornas kaliber är alltför underlägsen och deras ande helt okänslig, så de varken bryr sig om eller fäster något avseende vid vad Gud gör. Därför är Gud ständigt illa till mods när det gäller människan, som om hennes djuriska natur skulle kunna bryta fram när som helst. Härav kan man se ännu tydligare att Guds ankomst till jorden åtföljs av synnerligen stora frestelser. Men för att göra en skara människor fulltalig har Gud, fylld av härlighet, berättat för människan om alla sina avsikter utan att dölja någonting för henne. Han har fattat ett orubbligt beslut att göra denna skara människor fulltalig, så oavsett vilka umbäranden och frestelser han möter vänder han bort blicken och ignorerar alltsamman. Han utför bara sitt verk tyst och stilla, fast förvissad om att när han en dag har iklätt sig sin härlighet, kommer människan att lära känna honom, och i övertygelsen om att när människan väl har fullkomnats av Gud kommer att förstå Guds hjärta. Just nu kanske det finns människor som frestar Gud, missförstår honom eller klandrar honom; Gud tar inte illa vid sig av detta. När han stiger ned i härlighet kommer alla människor att förstå att allting Gud gör, gör han för mänsklighetens lycka, och de kommer alla att förstå att allt Gud gör, gör han för att mänskligheten ska överleva och få det bättre. Gud kommer med frestelse, och han kommer med majestät och vrede. När Gud lämnar människan, har han redan för länge sedan iklätt sig sin härlighet, och han ger sig av uppfylld av härlighet och i glädje över att återvända. Den Gud som verkar på jorden tar inte illa vid sig oavsett hur mycket människorna avvisar honom. Han fortsätter bara med sitt arbete. Guds skapelse av världen ägde rum för tusentals år sedan. Han har kommit till jorden för att utföra ett omätligt stort verk, och han har upplevt mänsklighetens förkastelse och förtal till fullo. Ingen välkomnar Guds ankomst; han hälsas med kyla. Under dessa tusentals år av svåra pärser har människans beteende för länge sedan sårat Gud djupt. Han bryr sig inte längre om människornas uppror utan har i stället utarbetat en annan plan för att förvandla och rena människan. Allt hån, förtal, förföljelse, motgångar, lidandet på korset, människornas utfrysning och så vidare, som Gud har mött sedan han kom i köttet: Gud har upplevt nog av detta, och när det gäller umbärandena i människornas värld, har den inkarnerade Guden genomlidit alla dessa till fullo. Gud Faders ande i himlen har för länge sedan funnit allt sådant outhärdligt och han lutar huvudet bakåt, sluter ögonen och väntar på att hans älskade son ska återvända. Allt han önskar är att mänskligheten ska lyssna och lyda och, efter att ha känt den största skam inför hans kött, kunna sluta att göra uppror mot honom. Allt han önskar är att mänskligheten ska kunna tro på Guds existens. Han har för länge sedan slutat ställa större krav på människan, för Gud har betalat ett alltför högt pris och ändå är människan liknöjd[5] och tar inte Guds verk på det minsta allvar.
Även om det jag säger idag om Guds verk kan innehålla mycket som är “orimligt och grundlöst”[6], har det likväl djup relevans för människans inträde. Jag talar bara lite om arbete och sedan lite om inträde, men båda aspekterna är lika oumbärliga och när de kombineras är de till ännu större gagn för människans liv. De här två aspekterna kompletterar varandra[7] och är till stort gagn, eftersom de får människorna att förstå Guds vilja bättre och möjliggör kommunikation mellan människorna och Gud. Genom dagens tal om arbete förbättras mänsklighetens relation till Gud ytterligare, den ömsesidiga förståelsen djupnar och människan kan visa större hänsyn till och omsorg om Guds börda; människan förmås att känna vad Gud känner, vara mer förvissad om att hon kommer att förvandlas av Gud och vänta på att Gud ska framträda på nytt. Detta är det enda krav Gud ställer på människan idag – att hon ska leva ut bilden av en som älskar Gud så att ljuset från kristalliseringen av Guds visdom ska blixtra fram i mörkrets tidsålder och så att människans utlevande kan efterlämna en strålande sida i Guds verk som lyser för evigt i Östern och väcker världens uppmärksamhet och allas beundran. Detta är helt visst ett ännu bättre inträde för dem i den nuvarande tidsåldern som älskar Gud.
Fotnoter:
1. “Spänna musklerna och göra sig redo för strid” används i förlöjligande syfte.
2. “Ett abnormt tillstånd” betyder att människornas inträde är avvikande och deras erfarenheter ensidiga.
3. “En återvändsgränd” betyder att den väg som människorna tar går stick i stäv med Guds vilja.
4. “Bryta med sin vanliga attityd” syftar på hur människornas föreställningar och åsikter om Gud förändras så snart de har lärt känna Gud.
5. “Liknöjd” betyder att människorna nonchalerar Guds verk och inte betraktar det som viktigt.
6. “Orimligt och grundlöst” betyder att människorna i grunden är oförmögna att komma åt kärnan i Guds ord och inte har en aning om vad han talar om. Denna fras används ironiskt.
7. “Komplettera varandra” betyder att en kombination av “arbete” och “inträde” i gemenskap skulle vara till ännu större nytta för vår kunskap om Gud.
0 notes
easternlightningsv · 4 years
Text
Arbete och inträde (4)
Om människan verkligen kan träda in i enlighet med den helige Andes verk, kommer hennes liv snabbt att spira, som ett bambuskott efter ett vårregn. Att döma av de allra flesta människors nuvarande mognad lägger de ingen vikt vid livet utan lägger i stället vikt vid vissa saker som verkar sakna betydelse. Eller också rusar de hit och dit och arbetar planlöst och på ett slumpmässigt och ofokuserat sätt utan att veta åt vilket håll de bör gå och än mindre för vem. De bara “gömmer sig anspråkslöst”. 
Sanningen är att det är få av er som vet någonting om Guds avsikter när det gäller de sista dagarna. Knappast någon av er känner igen Guds fotspår, och det värsta är att ingen vet vad Gud slutligen kommer att genomföra. Men genom ren fasthet och uthållighet genomgår alla andra människors fostran och hantering, som om de spände musklerna och gjorde sig redo för strid[1] i avvaktan på sin stund av triumf. Jag ska inte kommentera dessa “egendomliga skådespel” bland människorna, men det är en sak som ni alla måste förstå. Just nu utvecklas de flesta människor i riktning mot ett avvikande tillstånd[2], och deras steg mot inträde leder dem till en återvändsgränd.[3] Många kanske tänker att det som människan längtar efter är ett utopia utanför mänsklighetens värld, i tron att det är ett frihetens rike, men så är det faktiskt inte. Eller kanske man skulle kunna säga att människorna redan har irrat vilse. Men oavsett vad människorna gör, vill jag tala om vad det är som människan måste träda in i. Den stora massans företräden och brister är inte huvudämnet för det här samtalet. Jag hoppas att ni allesamman, bröder och systrar, ska kunna ta emot mina ord på rätt sätt och inte missförstå min avsikt.
Gud har inkarnerats på det kinesiska fastlandet eller, som våra landsmän från Hong Kong och Taiwan säger, “det inre Kina”. När Gud kom ner på jorden från himlen där ovan var det ingen i himlen eller på jorden som märkte det, för detta är den sanna innebörden i att Gud återvänder fördold. Han har verkat och levt i köttet under lång tid, och ändå har ingen märkt det. Än idag är det ingen som märker det. Kanske kommer det här att förbli en evig gåta. Att Gud har kommit i köttet denna gång är någonting som människan omöjligen kan bli varse. Oavsett hur omfattande och kraftig påverkan av Andens verksamhet är, förblir Gud alltid oberörd och röjer aldrig någonting. Man kan säga att det här stadiet i hans verk är det samma som om det hade ägt rum i det himmelska riket. Även om det är uppenbart för alla som har ögon att se med, är det ingen som känner igen det. När Gud avslutar detta stadium i sitt verk kommer alla människor att bryta med sin vanliga attityd[4] och vakna upp ur sin långa dröm. Jag kommer ihåg att Gud en gång sade: “Att komma i köttet denna gång är som att falla in i tigerns kula”. Vad detta betyder är att eftersom Gud i denna del av sitt verk kommer i köttet och dessutom föds i den stora röda drakens boning, åtföljs hans ankomst till jorden denna gång, mer än tidigare, av extrem fara. Vad han möter är knivar och gevär, knölpåkar och klubbor; vad han möter är frestelse; vad han möter är skaror av människor vars ansikten är fyllda av mordiska avsikter. Han riskerar att dödas när som helst. Gud kom och förde med sig vrede. Men han kom för att utföra fullkomnandets verk, vilket innebär att han kom för att utföra den andra delen av sitt verk, det som fortsätter efter återlösningsverket. Gud har ägnat den yttersta tankeverksamhet och omsorg åt detta stadium i sitt verk, och han använder alla upptänkliga medel för att undvika attacker av frestelse, håller sig ödmjukt dold och visar aldrig upp sin identitet. När Jesus räddade människorna från korset fullbordade han bara återlösningsverket; han utförde inte fullkomnandets verk. Det var alltså bara hälften av Guds verk som utfördes, och att slutföra återlösningsverket var bara hälften av hela hans plan. När den nya tidsåldern var på väg att börja och den gamla var på väg att ta slut, började Gud Fader tänka över den andra delen av sitt verk och göra förberedelser för den. Denna inkarnation i de sista dagarna hade inte förutsagts tydligt tidigare, vilket lade grunden till den ökade hemlighetsfullhet som omgav Guds människoblivande denna gång. Utan att mänsklighetens massor märkte någonting kom Gud i gryningen till jorden och började sitt liv i köttet. Människor var omedvetna om att denna stund kom. Kanske sov de djupt allesamman; kanske väntade många som höll sig vakna och vakade, och kanske bad många tyst till Gud i himlen. Men bland alla dessa människor var det inte en enda som visste att Gud redan kommit till jorden. Gud arbetade på det här viset för att kunna genomföra sitt verk smidigare och nå bättre resultat, och även för att förebygga ännu fler frestelser. När människan vaknar ur sin vårliga slummer kommer Guds verk att ha avslutats för länge sedan och han kommer att ge sig iväg och avsluta sitt kringflackande liv på jorden. Eftersom Guds verk kräver att Gud handlar och talar i egen person och eftersom det inte finns någon möjlighet för människan att ingripa, har Gud utstått extremt lidande i syfte att komma till jorden och själv utföra verket. Människan är oförmögen att utföra Guds arbete åt honom. Därför utstod Gud faror, som var tusen gånger större än farorna under nådens tidsålder, för att komma ned till det land där den stora röda draken bor och själv utföra sitt verk med all sin tankekraft och omsorg för att återlösa denna skara utarmade människor, denna skara människor som satt fast i en dynghög. Ingen känner till Guds existens men det bekymrar honom inte eftersom det gagnar hans verk i högsta grad. Allesamman är avskyvärda och extremt ondskefulla, så hur skulle de kunna tolerera Guds existens? Detta är anledningen till att Gud alltid kommer till jorden i tystnad. Det spelar ingen roll om människan har sjunkit till grymhetens värsta excesser – Gud låter sig inte beröras av detta utan fortsätter att göra det arbete han måste för att fullgöra det större uppdrag som den himmelske Fadern har anförtrott honom. Vem av er har insett Guds ljuvlighet? Vem visar mer hänsyn till Gud Faders börda än hans son gör? Vem kan förstå Gud Faders vilja? Gud Faders ande i himlen är ofta bekymrad, och hans son på jorden ber ständigt för Gud Faders viljas skull och oroar sig så att hans hjärta är nära att brista. Finns det någon som vet vilken kärlek Gud Fader har till sin son? Finns det någon som känner det hjärta med vilket den älskade sonen saknar Gud Fader? Slitna mellan himmel och jord söker de båda ständigt varandra med blicken i fjärran och följer varandra i anden. O, mänsklighet! När ska du ta hänsyn till Guds hjärta? När ska du förstå Guds avsikt? Fadern och Sonen har alltid varit beroende av varandra. Varför skulle de då vara åtskilda med den ene i himlen därovan och den andre här nere på jorden? Fadern älskar sin son så som Sonen älskar sin fader. Varför måste då Fadern vänta på sin son med så djup och smärtsam längtan? De kanske inte har varit åtskilda länge, men vem vet hur många dagar och nätter Fadern har plågats och försmäktat av längtan efter sin sons snara återkomst? Han iakttar, han sitter i stillhet och han väntar; allt han gör, gör han för att hans älskade son snart ska komma tillbaka. Sonen, som har vandrat till världens ändar: när ska de återförenas? Även om de, när de väl har återförenats, kommer att vara tillsammans i evighet, hur ska han kunna uthärda de tusentals dagar och nätter de är skilda åt, en i himlen därovan och den andre här nere på jorden? Decennier på jorden känns som millennier i himlen. Hur skulle Gud Fader kunna undgå att vara orolig? När Gud kommer till jorden, upplever han den mänskliga världens oräkneliga skiften precis så som människan gör. Gud är oskyldig, så varför skulle han tvingas utstå samma lidande som människan? Inte undra på att Gud längtar så intensivt efter sin son; vem kan förstå Guds hjärta? Gud ger människan alltför mycket; hur kan människan på rätt sätt återgälda Guds hjärta? Men människan ger Gud alltför lite; så med tanke på det, hur skulle Gud kunna undgå att vara orolig?
Knappast någon människa förstår envisheten i Guds sinnesstämning, för människornas kaliber är alltför underlägsen och deras ande helt okänslig, så de varken bryr sig om eller fäster något avseende vid vad Gud gör. Därför är Gud ständigt illa till mods när det gäller människan, som om hennes djuriska natur skulle kunna bryta fram när som helst. Härav kan man se ännu tydligare att Guds ankomst till jorden åtföljs av synnerligen stora frestelser. Men för att göra en skara människor fulltalig har Gud, fylld av härlighet, berättat för människan om alla sina avsikter utan att dölja någonting för henne. Han har fattat ett orubbligt beslut att göra denna skara människor fulltalig, så oavsett vilka umbäranden och frestelser han möter vänder han bort blicken och ignorerar alltsamman. Han utför bara sitt verk tyst och stilla, fast förvissad om att när han en dag har iklätt sig sin härlighet, kommer människan att lära känna honom, och i övertygelsen om att när människan väl har fullkomnats av Gud kommer att förstå Guds hjärta. Just nu kanske det finns människor som frestar Gud, missförstår honom eller klandrar honom; Gud tar inte illa vid sig av detta. När han stiger ned i härlighet kommer alla människor att förstå att allting Gud gör, gör han för mänsklighetens lycka, och de kommer alla att förstå att allt Gud gör, gör han för att mänskligheten ska överleva och få det bättre. Gud kommer med frestelse, och han kommer med majestät och vrede. När Gud lämnar människan, har han redan för länge sedan iklätt sig sin härlighet, och han ger sig av uppfylld av härlighet och i glädje över att återvända. Den Gud som verkar på jorden tar inte illa vid sig oavsett hur mycket människorna avvisar honom. Han fortsätter bara med sitt arbete. Guds skapelse av världen ägde rum för tusentals år sedan. Han har kommit till jorden för att utföra ett omätligt stort verk, och han har upplevt mänsklighetens förkastelse och förtal till fullo. Ingen välkomnar Guds ankomst; han hälsas med kyla. Under dessa tusentals år av svåra pärser har människans beteende för länge sedan sårat Gud djupt. Han bryr sig inte längre om människornas uppror utan har i stället utarbetat en annan plan för att förvandla och rena människan. Allt hån, förtal, förföljelse, motgångar, lidandet på korset, människornas utfrysning och så vidare, som Gud har mött sedan han kom i köttet: Gud har upplevt nog av detta, och när det gäller umbärandena i människornas värld, har den inkarnerade Guden genomlidit alla dessa till fullo. Gud Faders ande i himlen har för länge sedan funnit allt sådant outhärdligt och han lutar huvudet bakåt, sluter ögonen och väntar på att hans älskade son ska återvända. Allt han önskar är att mänskligheten ska lyssna och lyda och, efter att ha känt den största skam inför hans kött, kunna sluta att göra uppror mot honom. Allt han önskar är att mänskligheten ska kunna tro på Guds existens. Han har för länge sedan slutat ställa större krav på människan, för Gud har betalat ett alltför högt pris och ändå är människan liknöjd[5] och tar inte Guds verk på det minsta allvar.
Även om det jag säger idag om Guds verk kan innehålla mycket som är “orimligt och grundlöst”[6], har det likväl djup relevans för människans inträde. Jag talar bara lite om arbete och sedan lite om inträde, men båda aspekterna är lika oumbärliga och när de kombineras är de till ännu större gagn för människans liv. De här två aspekterna kompletterar varandra[7] och är till stort gagn, eftersom de får människorna att förstå Guds vilja bättre och möjliggör kommunikation mellan människorna och Gud. Genom dagens tal om arbete förbättras mänsklighetens relation till Gud ytterligare, den ömsesidiga förståelsen djupnar och människan kan visa större hänsyn till och omsorg om Guds börda; människan förmås att känna vad Gud känner, vara mer förvissad om att hon kommer att förvandlas av Gud och vänta på att Gud ska framträda på nytt. Detta är det enda krav Gud ställer på människan idag – att hon ska leva ut bilden av en som älskar Gud så att ljuset från kristalliseringen av Guds visdom ska blixtra fram i mörkrets tidsålder och så att människans utlevande kan efterlämna en strålande sida i Guds verk som lyser för evigt i Östern och väcker världens uppmärksamhet och allas beundran. Detta är helt visst ett ännu bättre inträde för dem i den nuvarande tidsåldern som älskar Gud.
Fotnoter:
1. “Spänna musklerna och göra sig redo för strid” används i förlöjligande syfte.
2. “Ett abnormt tillstånd” betyder att människornas inträde är avvikande och deras erfarenheter ensidiga.
3. “En återvändsgränd” betyder att den väg som människorna tar går stick i stäv med Guds vilja.
4. “Bryta med sin vanliga attityd” syftar på hur människornas föreställningar och åsikter om Gud förändras så snart de har lärt känna Gud.
5. “Liknöjd” betyder att människorna nonchalerar Guds verk och inte betraktar det som viktigt.
6. “Orimligt och grundlöst” betyder att människorna i grunden är oförmögna att komma åt kärnan i Guds ord och inte har en aning om vad han talar om. Denna fras används ironiskt.
7. “Komplettera varandra” betyder att en kombination av “arbete” och “inträde” i gemenskap skulle vara till ännu större nytta för vår kunskap om Gud.
0 notes