#judith scholtz

[fyblackwomenart]

"African woman" by Judith Scholtz on INPRNT

[wavymaggan]

Värdeform och intersektionalitet I-III

Föreläsningens fokus på texterna (detaljerat) av Scholtz, Bhandar och Arruzza, varefter vi försöker resonera kring hur värdeform och "intersektionalitet" skulle tänkas samspela. Dvs samspelet mellan "Inter-sektionerna" mellan astrakt värde och social dynamiker som ras, klass och kön. Intersektionalitet; ett samspel mellan sociala relationer existerar och sammanblandas, och förstärker varandra genom att de korsar varandra.

Föreläsningens disposition: 1. texterna i detalj. 2. texterna ift utifrån kursens frågor och litteratur förstår värde, klass, kön och ras när vi ser till olika "social ojämlikhets-former". Värde dissociering syftar till en delning. Avspaltning är ett annat ord för detta. Schultz syftar på hur varuformen implicerar värdeformen, men samtidigt att när denna värdeform utkristalliseras, så antyder den sin motsats. Den tanken är grundläggande, och inflytelserik sett till samtida kritisk teoretiska sätt, att ta sig tanken om intersektionalitet - alltså hur analysen av värdeformen möter frågan om olika social ojämlikheter.

Avspaltningen; universellt/partikulärt och abstrakt/konkret mm. - I vårt tänkande kring varor växlar vi ofta mellan aspekter som pekar på olika delar av denna delning utifrån om vi utgår från bytesvärde eller bruksvärde. Med andra ord: Om värdeformen är universell (bytesvärdet är helt likvärdigt enligt Marx) så är dess dess motsats partikulär, och bruksvärdet är väsensskilt från bytesvärdet. Varje bruksvärdena har på så vis ett oändligt universum av världar med en unik uppsättning attribut. Scholtz texts två centrala påståenden: 1. Varan besitter en dualism mellan universellt/partikulärt och det abstrakta/konkreta. 2. Sedan 80-talet har dualismen fått större genomslag i det allmänna medvetandet. 80-talet utmärker sig med finanskapitalet där P byts mot P'. Detta beskrives i föreläsningen som "En tilltagande abstrahering". Vi blir benägna att tänka tudelat i ekonomiska sammanhang. Medvetandet (hos vi inom kapitalismen) är präglat av denna tudelning, till skillnad från människor i icke monetära kulturer.

Postone menade att det inom kapitalismen finns en tudelning. Kapitalet är i sig en motsättning mellan det abstrakta och det konkreta - framförallt mellan abstrakt värdet och materiella tillgångar, dvs mellan värde och bruksvärde. Scholtz första påstående: * Värdets motsats är alltid närvarande *Dualismen motsvarar dualismen mellan manligt och kvinnligt *Patriarkatet bygger precis som varuformen på hur det det som spaltats upp påverkar varandra.

Schultz åsikt är att den ekonomiska sfären premierar maskulina attribut. Detta sker t.ex. genom "maskulina" kvinnliga tjänsteman. Scholtz andra påstående: *Värde dissocialiseringens teorin innebär en en historiska teori om patriarkatet. *Bakgrund från borgerlighetens framväxt under 1700-talet. *Det moderna patriarkatet utvecklades under 1970-talet. Arruzzas "Gender as social temporality": *Det moderna patriarkatet utveckling framhäver dess teatraliska drag - tillskillnad från förr Livegen/herre - då mer definierat då dessa ärvdes. Numera tenderar kapitalet att styra arbetet, och därmed bryta ner på ett Fordistiskt uppdelat löpande band vis - medan den förmoderna rollen förestods som bestämd, kopplad till människan. Man "var" det man föddes till (antar jag). Utifrån detta resonemang tar Arruzza sig ann genus.

... om Butler (judith)