wavymaggan

[wavymaggan]

Läsfrämjande

LÄSNING (kap. 2) Det finns olika förhållningssätt till läsning. I texten lyfts efter Furhammar (1997):

Den opersonliga upplevelseläsningen och den personliga upplevelseläsningen, SAMT Den opersonliga instrumentella läsningen och den personliga instrumentella läsningen.

Jämförelsen mellan Gambrell (2011) och Skolverket (2007) som texten gör är intressant. Den visar att det som lyfts av forskningen om läsmotivation inte bedrivs inom läsundervisningen i skolan. I kapitlet lyfts läsningen betydelse för läsförmågan fram - ju mer man läser och böcker man har hemma, desto bättre läsare. Utifrån konstaterar texten avslutningsvis att det som kallas Sociokulturella faktorer påverkar vilka som blir läsare och vilka som inte blir det.

LÄSFRÄMJANDE (kap. 1) • litteraturförmedling • lässtimulans

Studerat område inom framförallt BoI, men även pedagogik-ämnena. Läsfrämjande forskning kan undersöka läsfrämjande aktiviteter eller att studera läsning som aktivitet, där sedan forskningen kan inspirera till nya former av läsfrämjande.

läsfrämjande genom högläsning?

Litteratur: Andersson, Jonas (2015). Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området.

[wavymaggan]

Mina anteckningar

Bla bla bla

[wavymaggan]

What Is a Reading Experience? (Gitte Balling)

I texten undersöks "läsupplevelsen" som ett slags koncept, utifrån teorier om estetik och "litterary easthetics theory" vilken sedan ifrågasätts genom intervjuer. I texten finns alltså både teoretiskt och empiriskt underlag.

Två begrepp kopplade till erfarenhet/upplevelse (experience) som teoretiskt koncept. ● Erlebnis – från romantiken ● Erfahrung - upplysningstiden Balling skriver att det empiriska materialet visade att läsupplevelsen var en kombination av ovanstående två koncept för "experience" - dessa beskrivs som varsin sida av samma mynt.

Det fanns rumslig/tidslig aspekter av att beskriva erfarenheten. före/nu/efter identifierades som dimensioner för i den totala låsupplevelsen som informanterna beskrev. Dessa dimensioner gick in i varandra i det empiriska materialet - vilket jag känner igen genom tankar om min egna läsning.

[wavymaggan]

Theories of reading (Littau, 2006)

Introduktion kap 1: Books, bibliomania, bodies, (underrubriker) Introduktionen "Anatonomy of reading" tar i ovanstående ordning upp vad boken handlar om, och startar i en delning mellan kulturhistoria och litteraturvetenskapen inom att se studera antingen det materiella, eller att utgå från tänkande och tolkning. Bokhistoria kan ses som ett exempel som utgår från det första - alltså skrift, papper, bindningar och så vidare. I detta introduktions kapitel behandlas även litteratur som exemplevis Darnton, vilken förkommit i studier inom bokhistoria. Även Butler, vilken förekom inom kursen inom Sociologi med inriktning mot kritisk teori nämns.

Under Bibliomania beskrivs att det genom året funnit skiftande syner på läsning och hur bokläsning utövas. Denna del belyser att den allmänna bilden av läsning inte är så kallad trans historisk. Läsning och litteratur har alltså betraktats olika genom åren.

Sista delen i texten - lite svårare att förstå. Dock - Det verkar finnas ett visst materialistiskt eller i alla fall materialism-perspektiv. Sista underrubriken i kap. 1 är också "Bodies".

2022-08-30

[wavymaggan]

Värdeform och intersektionalitet I-III

Föreläsningens fokus på texterna (detaljerat) av Scholtz, Bhandar och Arruzza, varefter vi försöker resonera kring hur värdeform och "intersektionalitet" skulle tänkas samspela. Dvs samspelet mellan "Inter-sektionerna" mellan astrakt värde och social dynamiker som ras, klass och kön. Intersektionalitet; ett samspel mellan sociala relationer existerar och sammanblandas, och förstärker varandra genom att de korsar varandra.

Föreläsningens disposition: 1. texterna i detalj. 2. texterna ift utifrån kursens frågor och litteratur förstår värde, klass, kön och ras när vi ser till olika "social ojämlikhets-former". Värde dissociering syftar till en delning. Avspaltning är ett annat ord för detta. Schultz syftar på hur varuformen implicerar värdeformen, men samtidigt att när denna värdeform utkristalliseras, så antyder den sin motsats. Den tanken är grundläggande, och inflytelserik sett till samtida kritisk teoretiska sätt, att ta sig tanken om intersektionalitet - alltså hur analysen av värdeformen möter frågan om olika social ojämlikheter.

Avspaltningen; universellt/partikulärt och abstrakt/konkret mm. - I vårt tänkande kring varor växlar vi ofta mellan aspekter som pekar på olika delar av denna delning utifrån om vi utgår från bytesvärde eller bruksvärde. Med andra ord: Om värdeformen är universell (bytesvärdet är helt likvärdigt enligt Marx) så är dess dess motsats partikulär, och bruksvärdet är väsensskilt från bytesvärdet. Varje bruksvärdena har på så vis ett oändligt universum av världar med en unik uppsättning attribut. Scholtz texts två centrala påståenden: 1. Varan besitter en dualism mellan universellt/partikulärt och det abstrakta/konkreta. 2. Sedan 80-talet har dualismen fått större genomslag i det allmänna medvetandet. 80-talet utmärker sig med finanskapitalet där P byts mot P'. Detta beskrives i föreläsningen som "En tilltagande abstrahering". Vi blir benägna att tänka tudelat i ekonomiska sammanhang. Medvetandet (hos vi inom kapitalismen) är präglat av denna tudelning, till skillnad från människor i icke monetära kulturer.

Postone menade att det inom kapitalismen finns en tudelning. Kapitalet är i sig en motsättning mellan det abstrakta och det konkreta - framförallt mellan abstrakt värdet och materiella tillgångar, dvs mellan värde och bruksvärde. Scholtz första påstående: * Värdets motsats är alltid närvarande *Dualismen motsvarar dualismen mellan manligt och kvinnligt *Patriarkatet bygger precis som varuformen på hur det det som spaltats upp påverkar varandra.

Schultz åsikt är att den ekonomiska sfären premierar maskulina attribut. Detta sker t.ex. genom "maskulina" kvinnliga tjänsteman. Scholtz andra påstående: *Värde dissocialiseringens teorin innebär en en historiska teori om patriarkatet. *Bakgrund från borgerlighetens framväxt under 1700-talet. *Det moderna patriarkatet utvecklades under 1970-talet. Arruzzas "Gender as social temporality": *Det moderna patriarkatet utveckling framhäver dess teatraliska drag - tillskillnad från förr Livegen/herre - då mer definierat då dessa ärvdes. Numera tenderar kapitalet att styra arbetet, och därmed bryta ner på ett Fordistiskt uppdelat löpande band vis - medan den förmoderna rollen förestods som bestämd, kopplad till människan. Man "var" det man föddes till (antar jag). Utifrån detta resonemang tar Arruzza sig ann genus.

... om Butler (judith)

[wavymaggan]

Kritisk teori och värdekritik

En introduktion till samtida kritiks teori rötter till Frankfurtskolan. Introduktion utgår från två texter av Ramsey, varav den ena tar upp Adorno - och dennes "länk" mellan varuformen/värdekritiken och analysen av estetiska och kulturella praktiker.

Distinktioner mellan kritik teori under 1900-talet (1) och samtida marxism/kritiska teori (2):

Utmärks av komponenter i pyramiden. Produktivkraften ses naturhistorisk. Kausaliteten uppåtgående. Produktivkraften en autonom process - inte ett resultat av kapitalism.

"minoritetens marxism", existensformer som övertar överbyggnaden, löneformen är mystifierad, exploateringar tar omvägar via marknaden, grunden för löneformen blir vår tankeform (?)

Frankfurtskolan Använde marxism och psykoanalys för att studera relationer. Adorno var en person kopplad till skolan. Samhället som andra natur (Ramsey) Samhället är för Adorno sociologins central begrepp, och dess objektivitet (utanför individerna) problematiserade han.

Samhällets sammanhållande kraft, en andra naturen som vi har alienerats från.

Varan eller utbytet är en sammanhållande kraft i samhället, en självständig andra natur.

Samhället är i modern mening en formell sfär - kopplar tillbaka till distinktion mellan gemenskap/samhälle.

Adorno använder aktör- och struktur-perspektiv. Samhällets konflikter utrycker klyvning av det borgerliga samhället. En kritisk sociologi är en kritik av hur kapitalets prägling på kultur, länkas till att samhället betraktas som naturligt och som "tas för givet". Texten utgör bara konturer i kritiken av värdekritiken/varuanalysen. Begrepp: individuell interaktion (handlingsformer), sociala kontraktet, kontraktsteorier, gemenskap/samhälle, automatisk syntes, pseudonatur. 2022-06-14

[wavymaggan]

Introduktion till marxistisk teori, del II

Alienation (fördjupning) Begreppet alienation - vardagligt "främlingskap"; specifikt för Marx: brist på inflytande (ej en känsla), men som i sin tur kan kopplas vidare till ett främlingskap. Alienation kan ses väsenskilt från det Reinfeldtska utanförskaps-begreppet. Alienation och Alienerad - Vad är skillnaden?

Gud och kapitalet är exempel på en alienation i form av en kraft av mänskliga produktion. Enligt Hegel skapade människor omvärlden/gud men gud/världen kom att dominera människorna.

Alienation & Kapital Kapital - en form av mänsklig aktivitet. Ett element av "underordnande" kommer genom pengar i likhet situationen under feodalismen.

Emancipation Återbärande av värden tillbaka till människan. Klasser, medvetande & Alienation Klassystem; samhällsformen som det alienerade samhället antar. Sker omedvetet, enligt en obeveklig logik. En faktor är traditioner (ej förhandlingsbara utan enligt konventioner)

Kapitalisten är underordnad kapitalet. Oväsentligt vem som innehar positioner. Abstraktioner ur systemet, t.ex. mått på hur kapitalet växer avgör avgör logiken inom systemet, enligt min tolkning.

Bruksorter nämns som förlegat begrepp ur den bemärkelsen att kapitalismen "expanderat ut" - och lämnat dem folktomma/avvecklade enligt min förståelse.

Begrepp: systemlogik

2022-06-10

[wavymaggan]

Introduktion till marxistisk teori, del I

Historiematerialism

Alienation

Kapital (kapitalteori)

Marx verk är omfattande. Förser sociologin med en social analys. (ovan disposition kan ses som Marx bidrag till den breda sociologin). Marx produktion innefattar även filosofiska/politiska analyser. Marx klassificerar inte folk, hans verk snarare ett studium av klass som historiskt fenomen om klassamhället i övergripande mening. Materialism Samhället/ens tillvaro i det ses utifrån de materiella och praktiska aspekterna (som i sin tur inverkar på ens öde. Livsmiljöer är materiella, så även tankar. Dessa är enbart reflektioner av det materiella. Enligt modernare teori: Social konstruktivism.

Pengar, en social institution/konstruktion

Språk -II-

Pyramidens delar (uppifrån och ned) Superstructure, Relations of production, forces of production. -Toppen beskrivs som "andliga utsmyckning, dock ej obetydlig".

Pyramiden ur ett historiskt perspektiv... Feodalismen: Livegna bönder kunde inte säljas, men de hade sin bestämda plats där de föddes och arbetade. Industrialismen: Formell jämlikhet, överlägsen borgerlighet sett till kapital/medel.

Skillnad i produktionssätt ur historiematerialistiskt perspektiv. (Två olika dynamiker) feodalismen: Bönder avkrävdes ränta i form av dagsverke, del av produkter eller pengar. Storlek på räntan baserades på ränteägarens militära, politiska och ideologiska styrka. industrialismen: Produkten av arbetet skapar ett större värde än arbetskraften som sälj på arbetsmarknaden. Historiematerialistiskt som analysmetod/historieteori utifrån pyramiden (och andra modeller) kan man analysera förändringar i samhället, i vilken alltså samhället ses utifrån en triangel-modellen. Det finns en dynamik mellan PK och PF i modellen i föreläsnings-sliden. Även överbyggnaden/bas är också dynamiska.

Produktionssätt (PS) är en bestämd kombination av Produktions-förhållande och Produktionskrafter. Exempel på PS är kollektivism, slaveri, feodalism och kapitalism som i sin tur är klassamhällen, i sin tur alienerade samhällen. Först bortom kapitalismen upphör alienationen och människan tar kontroll över sina social inrättningar. Några begrepp Produktionsförhållande (pf) Produktionskrafter (t.ex. handhållna redskap) Produktionssätt (PS)

2022-06-09

[wavymaggan]

Mina högskoleanteckningar

[wavymaggan]

Introduktionsanteckningar

2022-06-08

Fokus mot det finstilta: de subjektiva realiteter som kapitalismen inbegriper. Till exempel: Hur kapitalet påverkar tankar om vår miljö. Ej det kvantitativa analyserna.

Bokbanden “Kapitalet” - en kritik mot borgerlig kapitalism

Begrepp: Subjektiviteter, intersektionalitet, intersektioner

Pyramiden: Basen påverkar överbyggnaden. Över; Tankerformer, under; kapitalformer

Kursen består av tre delar: Del 1: Bas för förståelse av kritisk teori, värdekritikens (?) plats inom samt som ekonomisk analys av den. Inlämning av text 19/6 Del 2: Läsning av standardverk inom samtida kritisk teori (på engelska) Del 3: Fördjupning via samtida marxistiska texter. Intersektionalitet behandlas

[wavymaggan]

[wavymaggan]

Galen cyklist

[wavymaggan]

Vändtia