#lunchrestaurant

[atevegter]

3108 Een boom opzetten

Je wil natuurlijk graag weten hoe het is afgelopen met mijn verloren gehoorapparaat. Je hebt immers over de uitslagen van de Tweede Kamerverkiezingen al genoeg meningen en verzuchtingen gehoord. Afijn, ik word dus gebeld door lunchrestaurant Bij Sophie dat ze mijn gehoorapparaat gevonden hebben, maar dat ze denken dat het niet meer te repareren is. Het is helemaal vertrapt. We gaan er toch maar…

[factorygirlrestaurant]

Healthy Lunch Ideas at FACTORY GIRL 

These healthy Sofia’s Lunch Salad at FACTORY GIRL is flavorful and will change your idea of salad from a diet food or side dish to a gratifying lunch choice. Say goodbye to boring old mesclun-and-dressing combos and hello to your new favorite meal at FACTORY GIRL. Vegetarians and vegans alike will enjoy these hearty healthy additions to the table 😎

Salads are normally considered a leafy introduction to your meal, something you eat on your way to lunch’s main attraction. That or a way to atone for eating that slice of cake the previous night. But the best salad can be fulfilling, delicious, and, dare we say, exciting. Heck, they can be a meal of their own when packed with savory substantial ingredients.

If it’s filled with proteins, a salad can become a filling and satisfying lunch choice, especially during an active day. If you’re looking for a healthy lunch alternative, that doesn’t mean that you have to settle for just a pile of lettuce :) The addition of protein-packed beans, eggs, and flavorful grill halloumi cheese, will take your green lunch to the next level.

https://www.factorygirl.net/

[sonofawichca-blog]

Son of a Wich! This infamous sandwich shop in Chico, CA is more than just your average deli or coffee shop. We offer a panini experience that will surely leave you wanting more. Combining our freshest ingredients with our technique and skill, this is your place for the best paninis in the city.

Here you will find:

Delicious Paninis and other sandwiches

Soup

Vegan Food

Coffee

Salad

and much more!

As you can see, this is your one-stop-shop for lunch. Have some famous popular dishes such as "The Number 13", "Burnt at the Steak" or if you are feeling a little on the lighter side, we also offer vegan dishes such as "The Devilicious" or "The Enchantress". Come on down and try our fresh, made-to-order paninis and sandwiches. It is undoubtedly an experience that cannot be explained in writing! We look forward to meeting you, we'll see you at Son of a Wich!

https://www.delichico.com

[woodylovershouse]

#homecooking #homecookingisthebest #greenandblue #lunchrestaurant (tại Miss lunch) https://www.instagram.com/p/Bo5c7wAnLaa/?utm_source=ig_tumblr_share&igshid=1typo3vqa5ig4

[charleskeatington]

Ju mer jag vandrar runt i Upsala, desto mer känner jag, huru främmande jag är både i staden och i riket som helhet. Visst finnes trots de progressiva vågorna av kulturmord ett och annat kulturarv alltjämt kvar men moderniteten och progressivismen, som har övertagit även rikets främsta lärdomsstad, är likt ett gift, som långsamt kväver mig till döds. Nu har jag spenderat hela min lunchrast å sökandet efter en lunchrestaurant, som icke är modernistiskt tidsenlig, och som serverar anständig mat med vederbörlig dryck. I Mälareprovinsernas Banks stolta jugendbyggnad från 1903 huserar numera skräpmatskedjan Max. Jag går till Subway, köper något slags smörgås, och återvänder ditåt, därifrån jag kom. (at Max Hamburgare) https://www.instagram.com/p/CNuTxmwlgZl/?igshid=1unfd9gwhog4x

[rondjeomdeaarde]

De wijnen van Waiheke

10 april

Een zonnige dag in Auckland voor de boeg. De keuze was gevallen op een bezoek aan Waiheke (spreek uit: Waihiki) Island. Het stond in de reisgids van Lonely Planet als roadtrip, maar bleek dus ook prima te doen als dagexcursie met de ferry. Vanuit het centrum van Auckland vaart er ieder uur een boot in 40 minuten naartoe. Veel hadden we ons er niet bij voorgesteld, omdat we wisten dat we de volgende dag weer door zouden vliegen naar Australië. Indien we langer waren gebleven, hadden we een auto gehuurd om de Bay of Islands ten noorden van de stad te bezoeken. Maar dat ging nu niet door tijdgebrek en Waiheke was daarmee een soort tweede keuze.

Vanaf het café op Freyberg Square waar we ontbeten, was het een kleine wandeling naar de ferryhaven. Daar had de Ocean Princess inmiddels plaats gemaakt voor het nog grotere cruiseschip Noordam van de Holland Amerika Lijn. Wij boekten tickets voor de oversteek naar Waiheke en een onbeperkt gebruik van de toeristenbus. Inmiddels was het al bijna 12 uur, dus eigenlijk hadden we nog maar een halve dag en op deze manier konden we nog het meeste zien. Maar het feit dat die bus er reed, gaf ons niet de indruk dat we een verborgen schat zouden opgraven.

De boot vertrok met een bonte mix van toeristen uit alle uithoeken van de wereld en lokale bewoners die met veel bagage naar huis gingen. De temperatuur was net hoog genoeg om plaats te nemen op het bovendek. Zonder zon met jasje, met zon kon het jasje weer uit. Bij het uitvaren werd de skyline van de stad beter zichtbaar achter ons. Reden voor veel toeristen - vlak mij daar niet bij uit - om wat foto’s en een selfie (velen bewapend met stick uiteraard) te schieten.

In de toeristenbus was wederom gratis wifi beschikbaar. Dat gaf de gelegenheid om snel enkele wijnhuizen van Waiheke op te zoeken. De eerste halte was bij Mudbrick, een chique wijnhuis met cottage-achtig restaurant waar regelmatig bruiloften plaatsvinden. Gevolgd door Cable Bay met een terras dat een mooi uitzicht bood over de baai en de stad in de verte. We twijfelden om uit te stappen, maar besloten gauw dat we zouden doorrijden tot de halte waar zich meerdere wijnhuizen naast elkaar bevonden. Ondertussen genoten we van het aantrekkelijke landschap van het eiland. Heuvels en stranden wisselden elkaar af. Overal dure vrijstaande huizen met een minimale waarde van ongeveer 400.000 euro, volgens de busbegeleider. In de winter is Waiheke een rustige plek, in de zomer moeten de 9.000 permanente bewoners van het eiland de ruimte delen met 30.000 vakantiegangers.

Bij halte 6 was het een klim van 10 minuten voordat we Te Motu bereikten. Een klein, vriendelijk wijnhuis gespecialiseerd in rode wijnen. Hier geen restaurant, dus alleen wijn proeven. Met nog een lange reis voor de boeg, konden we geen flessen wijn kopen. Te zwaar om mee te nemen in het vliegtuig. Verscheping is te prijzig en de productie is er zo kleinschalig dat het met name voor regionale verkoop is. Een martelgang voor een liefhebber als ik, want de paradepaardjes - twee Merlots van verschillende oogstjaren - smaakten fantastisch! De vrolijke Canadese serveerster raakte met ons in gesprek over hoe makkelijk het was om in Nieuw-Zeeland aan werk te komen. Nog steeds is deze hoek van de wereld voor jongeren blijkbaar een walhalla om te werken tijdens je reis waarmee je de vakantie hier kunt bekostigen. Beschut en in het zonnetje was het behoorlijk warm geworden. Na vier glaasjes was de proeverij voorbij en hadden we trek gekregen.

Het aangrenzende wijnhuis Stonyridge heeft een gerenommeerd lunchrestaurant. Het was niet bepaald een straf om hier enkele gerechten te bestellen. Op het overdekte terras was het gezellig tafelen met uitzicht op de omliggende weilanden.

Er was nog wel één wijnhuis wat we graag wilden zien. Van de busbegeleider hadden we begrepen dat dit gedeelte van de route door een kleiner busje werd gereden, vanwege wegwerkzaamheden. Wij waren de laatste die meereden naar Batch voor een proeverij. Bij het wijnhuis was behalve personeel niemand meer aanwezig. Aan ons de keuze waar we gingen zitten. We namen plaats aan open ramen met een fenomenaal vergezicht voor nog een laatste proeverij, om het af te leren. Voor mijn neus stonden vier glazen, waarvan twee stevige chardonnays. Met een blije grimas concludeerde ik bij het laatste slokje dat dit bezoek aan Waiheke een uitstekend idee en voor herhaling vatbaar was.

Voordat we op de ferry terug naar Auckland stapten, wilden we nog een kijkje nemen op het strand van het dorpje Onetangi. Bij de lokale ijskraam kochten we een hoorn met een paar bolletjes en al etend slenterden we naar het strand. Een foto met de ijsjes en het strand als achtergrond was een uitdaging zonder extra fotograaf. En alsof hij het zag aankomen, snelde een jongen naar ons toe en bood aan de foto te maken. Deze vlotte figuur was Hunter uit North Carolina. Na de foto drong hij aan dat we bij hem en zijn gezelschap aan de picknicktafel aanschoven voor een wijntje. Dit aanbod was te vriendelijk om te laten schieten, dus: ‘yes, why not!’ Hunter was met zijn kersverse echtgenote Ashley op honeymoon en ze hadden een georganiseerde wijntoer gedaan. Samen met twee andere deelnemers hadden ze zelf een flesje wijn, limoncello en hapjes gekocht maar ze kregen het niet op. Vandaar de uitnodiging aan ons. Aan tafel ontstonden spontaan gesprekken over de bruiloft van het paar en hoe we allemaal in Nieuw-Zeeland terecht waren gekomen.

Maar hoe snel we elkaar ook hadden ontmoet, zo snel vervolgde iedereen ook weer zijn eigen weg. Voor Timo en mij was dat het laatste busritje naar de ferryhaven. Net na zonsondergang zagen we op de ferry vanaf het bovendek de skyline van Auckland weer langzaam groter worden. Deze keer als baken van licht in de duisternis. Na aankomst zat het avontuur op Waiheke Island erop. Zonder dat we dit vooraf wisten, was het een onvergetelijke dag geworden. En dat op de bestemming die alleen maar als tussenstation zou dienen. Misschien was het een teken aan de wand dat we ooit nog eens terug moeten keren naar dit verrassend mooie land.

[themrestaurant]

Expect only the best from The M Restaurant. From #Breakfast to #Lunch, even up to #dinner, we have all you want! ☎️For reservations or 🛵 delivery call +973 - 17580777 / 34580777 📱Book on WhatsApp: bit.ly/2CH8xFr 📌 Villa 15, Road 355, Block 327, Adliya, Bahrain 💻Check out our Digital Menu : https://bit.ly/31QQHJT ⏰Hours:Sat - Thurs : 12pm - 11pm & Fri : 8am - 11pm . . #dinein #nowopen #finedining #food #foodporn #foodie #appetizer #deliciousfood #breakfastrestaurant #lunchrestaurant #breakfastnearme #breakfastdelivery #veg #nonveg #delivery #onlineordering #takeout #seafoodie #chinesefood #italianfood #indianfood #multicuisine #finedining #themrestaurant #mrestaurant

[factorygirlrestaurant]

HEALTHY AND DELICIOUS PANCAKE BREAKFAST

Do you know the BEST healthy and delicious pancake breakfast recipe made with gluten free flour!  😬 These  pancakes at FACTORY GIRL are low carb, no sugar added, sweetened by dates and bananas, spiced up with bio tahini and top of all they are super fluffy too!

Pancakes may be served at any time of the day with a variety of toppings or fillings but in America they are typically considered a breakfast food. Pancakes serve a similar function to waffles. In Britain and the Commonwealth, they are associated with Shrove Tuesday, commonly known as "Pancake Day", when, historically, perishable ingredients had to be used up before the fasting period of Lent

In the Netherlands, pancakes are known as pannenkoeken and are mostly eaten at lunch and dinner time.  We serve with 3 pieces 10cm with plant based cream, fruit & maple syrup and we only eggs white 😋

[sonofawichca-blog]

Catering

Spice up your next special event with catering from Son of a Wich. Get that same great, fresh taste at your party, gathering, or family reunion! It will surely catch everyone's eye and beat the old plain to go pizza. Try our fresh panini sandwiches with soup, or give us a call at Son of a Wich to get more information about our catering menu today!

https://www.delichico.com

[alicemulder]

Wall illustrations for lunchrestaurant Boosty in The Hague, the Netherlands – © Alice Mulder

[efterslapp]

Seniorernas resa till Gdańsk 8 – 13 maj 2017

Gdańsk och Malbork har länge varit med på Seniorutskottets lista på tänkbara resmål. I fjol började vi äntligen bearbeta idén. Då kom vi på att Herman Lindqvist skulle vara en perfekt guide för oss. Det var ju att sikta ganska högt, men det kunde ju löna sig att försöka . Herman har ju tillbringat hela sin skoltid i Helsingfors och känner sig som en finlandssvensk, och så har han nyligen flyttat till Warszawa då han gifte sig med sin tredje fru Liliana. Från Warszawa kommer man behändigt till Gdańsk med tåg. Jag skrev ett mail till honom och började med att presentera våra föreningar. Svaret kom snabbt och han inledde med att skriva ”klart jag känner till Tfiffen”. Hösten 2016 var för honom hektiska tider då han lanserar sin nya bok om de vilda Vasarna. Men våren 2017 gick bra. Han tackade ja och begärde bara ett symboliskt arvode. Jag träffade Herman med fru Liliana på bokmässan 2016, och då fick vi veta att Liliana också kommer med, vilket gladde oss mycket.

Reinhold Enqvist ansåg att vi alla bör känna till Tyska ordens historia för att riktigt förstå Gdańsks, Preussens och Polens historia. Inför resan arrangerade vi en klubbkväll i Orfeus, under vilken Reinhold presentade bakgrunden till Tyska orden och de viktigaste händelserna i regionen. Alla resenärerna fick materialet sig tillsänt.

Bokningarna på nätet satte igång kring julen och intresset var kolossalt.  De 35 förbokade platserna fick snabbt utökas till 45. Trots detta var det många, som inte rymdes med. Att guida en så stor grupp är en nästan omöjlig uppgift. Vi kom på en lösning på problemet. Om guiden talar i en mikrofon med sändare och varje deltagare har en mottagare med hörlur går det bra för gruppen att vimla omkring och ändå få information utan att guiden behöver skrika och störa andra turister i grannskapet.

Måndagen den 8 maj

Resenärernas antal blev slutligen 44 personer, eftersom en måste avstå från resan pga sjukdom. Kl 8 på måndag morgon äntrade vi den trånga ATR-kärran och upptäckte att vi utgjorde mer än hälften av alla passagerare ombord. Ca 2,5 timme senare stod vi vid bagagetransportören i Gdańsk och undrade vart vårt bagage hade tagit vägen. Ett fåtal fick sina väskor. Vi andra fick köa vid disken för att anmäla försvunnet bagage. Det blev snart klart att ett par bagagevagnar, som enligt ögonvittnen stod invid planet i Helsingfors, plötsligt körde iväg av okänd anledning utan att lastas på planet. I ankomsthallen stod sedan vår lokala guide Elzbieta Zarzycka, ”Ela”, och undrade var vi höll hus. Vi äntrade bussen och var och en fick en mottagare och liten påse med en hörlur i. Ela instruerade oss hur skulle använda ”lurhörarna”. Vi skrattade gott åt hennes förvrängning av ordet, och hörlurarna fick heta lurhörar resten av resan. Kraftigt försenade kom bussen iväg och körde oss till den mondäna badorten Sopot. Vädret var oss inte nådigt. I 6 – 7 gradig temperatur med snål nordostlig blåst och regn i luften trotsade vi motvinden. Vi beskådade det berömda Grand Hotel och vandrade ut på den världsberömda 515 m långa piren. Men inne i vår lunchrestaurang Smaku var det varmt och skönt. Och maten smakade. Enligt många var detta den godaste maten vi fick under hela resan, ankbröst. Vi anlände programenligt till hotell PURO ca kl 14. Hotellet var hypermodernt, men byggt enligt medeltida förebild med gaveln mot gatan. För att få dagsljus i hotellet var lobbyn öppen uppåt med glastak. Efter incheckningen hade vi ett par timmar fri tid. Personligen passade jag och min fru på att åka pariserhjulet, som var granne till hotellet. Snart anlände Herman och Liliana och vi fick vår första introduktion i stadens historia i den enormt höga lobbyn. Redan där kom lurhörarna till användning eftersom där också fann en lika stor norsk grupp. Euforin var stor när vårt bagage plötsligt anlände efter att ha gjort omvägen via Warszawa. Så småningom vandrade vi alla iväg in mot gamla stans paradplats Długi Targ. Vår middagsrestaurang var ”den flygande holländaren” i Holland House, som serverade en välsmakande filebiff. Herman fortsatte sina presentationer där. Det är värt att notera att akustiken var perfekt i vår restaurangsal.

Tisdagen den 9 maj

Frukosten intog vi i lobbybaren. De långsamma kaffeautomaterna var ett litet irritationsmoment. Ett större irritationsmoment var att det yrde snöslask utan för hotellet och att temperaturen bara var några få plusgrader. Men då Herman och Liliana uppenbarade sig vid 10-tiden hade nederbörden avtagit så att vi kunde sätta igång med dagens program. På med lurhörarna. Vi gick först till Mariakyrkan, som likhet med de flest andra byggnaderna i staden hade blivit sönderskjuten av röda armens artilleri och därefter nedbränd. Under kommunisttiden återuppbyggdes staden in i minsta detalj. Det var en anmärkningsvärd bedrift i synnerhet som Danzig egentligen aldrig var bebodd av polacker. Vi fortsatte till det gamla rådhuset och beundrade dess medeltida prakt. och vidare till Dwór Artusa – Artushovet, som var ett gilleshus för köpmännen och en viktig samlingspunkt. Härifrån fortsatte promenaden via Mariagränden med alla dess bärnstensaffärer till den gamla kranen. Det var så kallt att vi måste värma oss i sjöhistoriska museets biljetthall en stund innan vi löste inträdet till kranen. Med fyra stora tramphjul som enda energikälla lyckades kranen lyfta upp till fyra tons last till en höjd av 14 m. Vi tog den lilla färjan över floden Motława och promenerade till vår lunchrestaurant Browarnia. Där märkte vi att vi hade tappat bort Charlotta, hon blev kvar i bärnstensbutiken på Mariagränden. Efter lunch promenerade vi till Bärnstensmuseet i ändan av långa gatan och plockade upp Charlotta på vägen. Museet är inrymt i ett gammalt torn med smala passager, så bara hälften av gruppen rymdes in på en gång. Alltså måste vi dela upp oss i två grupper.

Efter en kort fri stund för alla träffades vi på nytt i lobbyn och vandrade med Herman och Liliana i spetsen iväg till restaurang Pod Lososiem – under laxen. I denna underbara miljö från 1500-talet åt vi vår första avskedsmiddag. Reskassan bjöd på vinet och middagen kröntes av ett litet glas Goldwasser med äkta guldflarn i botten. Det var dags att tacka och ta avsked av herrskapet Lindqvist. Vi stortrivdes allihop.

Onsdagen den 10 maj

Återigen yrde det snöslask utanför. Denna dag slutade det aldrig regna, och temperaturen var om möjligt lägre än dagen innan. Vi äntrade bussen och träffade Ela igen. Dagens utfärdsmål var Tyska ordens huvudborg i Malbork – Marienburg. Där fick vi trängas med många busslaster polska skolbarn på utfärd för att se detta UNESCO världsarv. Även detta fornminne hade skjutits sönder och samman av röda armen i tron att där inne gömde sig naziofficerare. Ordensborgen har efter Tyska ordens tillbakagång använts av både polska kungar och tyska kejsare och givetvis har allt lösöre förstörts. En stor sevärdhet var det ändå. Och utan lurhörar hade det inte varit möjligt att slussa en stor grupp genom de smala gångarna. Avslutningsvis åt vi en lunch inne borgens ölkällare vid namn Piwnicka. Under tillbakaresan väcktes iden att besöka den lokala operan i Gdańsk – Opera Baltycka. 10 personer var intresserade att delta. Kvällens föreställning av baletten Pinokio var nästan slutsåld, men vi fick platser längs bak på balkongen. Garanterat dåliga platser enligt biljettförsäljaren. Vi som besökte operan tyckte att platserna var relativt bra. Och en av deltagarna medgav att han egentligen avskyr ballett, men aldrig har haft så roligt på en opera förut. Det var en ballett med inslag av akrobatik med studsmattor. Den var verkligt humoristisk. Många av dem som inte gick på operan återfanns på Browarnia senare på kvällen.

Torsdagen den 11 maj

Calle Geust och herrskapet Riska måste avvika från sällskapet pga egna uppdrag i hemlandet.  Elaka tungor påstod dock att de led av tentamensskräck och inte ville vara med om sista kvällens svåra frågor. Vi andra äntrade bussen och åkte mot dagens resmål östersjökusten och Słowinski nationalpark. Under resan fick vi av Ela veta allt om Kasjubien, en region som ingen hade hört talas om tidigare. Ett eget språk har kasjubierna och de värnar starkt om sin särpräglade kultur i denna del av Pommern. Landskapet är också aningen avvikande från resten av norra Polen, det är delvis starkt kuperat, även om höjderna inte är svindlande. Vid nationalparkens gräns flyttade vi oss över i elektriska bussar. Temperaturen var nästan behaglig i varje fall i jämförelse med de tre senaste dagarna. Vi vandrade upp på sanddynerna som är i ständig vandring, vilket bevisas av nästan begravda träd. Det är ett ökenliknande landskap, vilket general Rommel använde för att träna sina trupper för krigsföring i norra Afrika. Efter besöket i parken åt vi en skaplig buffélunch på Łeba Hotel & Spa. På hemvägen ville den ivriga guiden Ela visa oss två slott, Ciekocinka och Krokowa. I det sistnämnda bjöd reskassan på förfriskningar. Vi åkte vidare till Gdynia. Staden och den stora hamnen grundades efter första världskrigen då Polen fick kust vid Östersjön. Den kom att utgöra Polens viktigaste hamn då ju Danzig var ju en tysk fristad, som inte Polen hade tillgång till. Vi körde paradgatan ända fram till havet, och man måste motvilligt medge att 20 och 30-talsarkitekturen var tilltalande på sitt karga vis. Innan vi kom till hotellet körde bussen förbi det fd. Leninvarvet, där Lech Wałęsa grundade Solidarność. Vid varvet ligger det europeiska solidaritetscentret , en oerhört ful men fascinerande byggnad i rostig cor-tenplåt. Undertecknad och flera andra med mig besökte centret under sista dagen och det är ett fantastiskt fint museum som hyllar Polens frihetskamp mot kommunismen. Innan vi steg av bussen avtackade vi Ela, för hon skulle inte vara med oss nästa dag. Kvällen var ledig för privata aktiviteter.

Fredagen den 12 maj

Denna morgon kom äntligen solen fram och temperaturen steg stadigt mot 20 grader. Vi äntrade bussen kl 9 och körde mot Toruń ca 170 km rakt söderut längs den fina nya motorvägen bekostad av EU. Toruń är ett UNESCO världsarv pga av sin fina gotiska arkitektur. Staden blev inte alls förstörd under andra världskriget. Vår guide för dagen var Tomek, en ung kille, som har varit Elas elev på universitetet. Hans historier var intressanta, i synnerhet de om storkarnas liv och leverne och om mistlar. Vi inledde besöket i staden med att köra över floden Wisła och se på det fina panoramat man har därifrån. Tiden blev lite knapp, så att efter ett besök i Mariakyrkan fick vi rusa direkt till lunchen i restaurang Spichrz (jämför tyskans Speicher,=  behållare, cistern). Lunchen var som vanligt tre rätter och drog förskräckligt ut på tiden, den tid vi hade behövt för att se mer av staden. Vi vandrade först genom ruinerna av Tyska ordens borg och fortsatte direkt till pepparkaksmuseet. Alla hade tagit fasta på Elas berättelser om pepparkakorna och alla ville köpa hennes favorit, de med pådrag av vitchoklad och svartvinbärsmarmelad i mitten. Shoppingen tog en massa tid, men vi hann med museet också. Därefter var det bara att snabbt passera förbi Copernicus monument och sedan raka spåret till bussen. Vi måste hinna i tid till avskedsmiddagen. För säkerhets skull ringde vi och senarelade middagen med en halvtimme.

Vår avskedsmiddag firade vi på restaurang Filharmonia i huset med samma namn, dvs konserthuset. Utrymmet var fantastiskt bra för oss. Deltagarna delades i fem lag och reseledaren delade ut sluttentsfrågorna, som alla ivrigt kastade sig över. Det vinnande laget vars namn träffande nog var ”Fullträff” vann första priset, som var en flaska rödvin donerad av restaurangen.

Lördagen den 13 maj

Vår sista dag hade vi inget annat gemensamt program än lunchen på restaurang Gdańske Bowke på strandpromenaden nära den gamla kranen. Vädret var nu ljuvligt skönt med sol och 20 grader. Glömd var snöyran. Många var på shopping i gamla saluhallen, andra besökte museer. Alla såg glada och nöjda ut när vi slutligen träffades för avfärd till flygfältet. Finnairs avgång 20:05 blev ca 15 minuter försenad. Ungefär vid midnatt fick alla sitt bagage och kunde fara hemåt åt olika håll.

[anwillemsen]

Een paar nieuwe adresjes in Antwerpen om uit te proberen:

Bar Vert is een geliefd lunchrestaurant. Je kan er genieten van salades, soep, enchilada’s, curry van geroosterde aubergine of flatbread met humus en makreel. In de namiddag is er gebak van Carolien Huffnagel van Baked.

Bart Vert is open van 10u30 tot 18u.

Bart Vert, Helenalei 2, Antwerpen, facebook.com/lunchbarvert.

[factorygirlrestaurant]

NORDIC BREAKFAST OF COURSE WITH SALMON

two poached eggs, herbed cream cheese, Norwegian salmon, baby leaf, radish, sprouts, mashed beetroot with organic dark sourdough bread. "pescetarian"

For many of people, breakfast is rarely more than a cup of coffee or a piece of fruit while rushing out the door. That’s if we manage to eat anything at all: So many people regularly skip breakfast. There is research to back up both sides of the “To Eat or Not to Eat Breakfast” argument, but I think most of us share a wistfulness for a proper breakfast.

In Scandinavia, breakfast is an honored mealtime. Scandinavian breakfasts have a much larger variety of foods than we are used to finding on the American table. You’d typically see home-baked poppyseed rundstykker (little buns) in a basket; lots of homemade jams and honeys; a platter of cold cuts, smoked fish, cheese, poached eggs, and of course smoked salmon.

https://www.factorygirl.net/

[factorygirlrestaurant]

FACTORY GIRL puts a creative twist on classic breakfast

Saturday and Sunday mornings are prime time for sipping something strong — be it bloody mary, mimosa, or bellini — and settling in for some good food and even better company. Whether kicking off the weekend or reminiscing about the previous evening’s indiscretions, brunch really is the best time to unwind before the start of the week.

While brunch is technically offered at all hours at FACTORY GIRL, come in on the weekends for a leisurely feast of, NORDIC BREAKFAST OF COURSE WITH SALMON, Vegan La De Dah and Famous Lolo. Wash it all down with a boozy Orange Bang.

There’s much to crave on chef Sofia’s brunch menu, but the dish to order is Mom’s Sunday Breakfast, a hearty and comforting collection of all that’s good to leisurely eat on the weekends — Eggs Benedict, oven baked potatoes, refried beans, mashed beetroot, and hummus. Gluten Free Tahini Chochlate & Banana Pancake breakfast are nutritionally balanced; they’re also made with organic gluten free dough and wickedly topped with just about anything you fancy😋

https://www.factorygirl.net/breakfast-lunch-photos

[factorygirlrestaurant]

Vegan Vegetarian Lunch at FACTORY GIRL That'll Make Anyone Want to Go Meatless 😋

Whether you're vegetarian, vegan, or just searching for plant-based dining options, food is meant to be enjoyed. And enjoying food doesn’t mean you have to sacrifice when eating something nutritious. It takes someone that loves to eat as much as we do to create healthy vegan food to show to everyone you can have the best of both!

Since we changed our menu and offer more vegan food, vegetarian healthy lunch options, we had so many amazing feedback. We added several valuable contributions to the plant-based category. We are not strictly vegan restaurant or vegetarian restaurant but we prefer to choose vegetables. bio organic products. From breakfast to Lunch and everything in between :), you’ll have no idea that these foods are all vegan!

Picture: VEGAN IN DER MITTE hummus, avocado, mixed beans, chickpeas, mashed beetroot, various seeds & sprouts on organic dark sourdough bread with salad

https://www.factorygirl.net/breakfast-lunch-photos

[factorygirlrestaurant]

IS COCO ANJÉLA VEGAN OR VEGETARIAN DESSERT?

Coco Anjéla contains vegan/plant based cream. However this unique, healthy and delicious treat is a “vegetarian dessert”

This addictive healthy dessert Coco Anjéla hails originally from Factory Girl, invented by founder Sofia herself- please check the brand

Come by to one of our branches in Berlin Mitte or in Amsterdam De Pijp to explore it yourself and follow the instruction- START TWISTED! “BEGIN YOUR BREAKFAST WITH COCO ANJÉLA DESSERT”

COCO ANJÉLA — along with pure vanilla, a pinch of gluten-free flour, a little coconut sugar, and vegan cream and cookies. It averages about 200–250 calories, depending on the type of COCO ANJÉLA and the size of the portion, of course. This addictive dessert is handmade in our shop(s) with lots of love and care. It takes time to prepare — but that sacrifice is absolutely worth it to be able to offer you this amazing delicacy.

https://www.factorygirl.net/healthy-dessert