#det i skorna

[sim3on]

För och vara epa-dunk var det väldigt lite dunk tycker jag lol

[inthegrassdrinkinglemonade]

Det sista Elisa gör innan tävlingen börjar:

1. Stick ner armarna i en tunna lim

2. Stick ner armarna i en tunna glitter

3. Repeterar med fötterna med skorna på

[wizzardofjustify]

Tränings loggen - April

OBS: Går nu över till Strava för redovisning av mina Pass, kommer att redovisas årsvis:) 17: Löparpass med klubben: VI körde en variant av: Skidskytte men med spring + pilkastning, komplett med staffrundor = Väldigt roligt.) 16: FYS pass FC – Så roligt och jobbigt, vad bättre och stadigare jag blivit i fötteerna sen jag började på FC:) 14 Österlen trail, 5 K 10 Löparpass med klubben, roligt,men när jag är Bioplär- nere i skorna, då blir det som det blir, lunkade på i mitt tempo. 09 Fys pass,FC 02 Fys pass, FC 10 FYS Pass, FC Source

[hercla]

#142

idag testar jag en liten annan variant på veckobrev :) tänkte att vi kan leka middag. jag bjuder härmed in dig till middag hos mig, du har inget val för det händer nu när du läser HAHAA

När du kommer in i vår hall ser man rakt in i vardagsrummet, vår hall är nästan bara massa dörröppningar. Jag spelar musik för det gör vi alltid hemma, aldrig tyst. Det kan vara vad som helst som spelas, habibi funk, Cornelis Vreeswijk, Paul Simon eller varför inte Cleo eller Sonya Hedenbratt? Jag har tänt ljus och öppnar fönstren i förebyggande syfte, blir så varm med massa folk hemma. inne på toa står det ett värmeljus på handfatet och brinner för det gjorde det alltid hos mamma och pappa när vi hade gäster.

Ta av dig skorna och häng upp din jacka, jag är inne i köket till vänster och lagar mat. Du får hacka lök, här får man hjälpa till direkt ahahha. ingen jävla hotell osv osv. Om det är sommar så lagar vi någon god sallad, det är standard hemma hos oss. men inga tråkiga isbergsblad och gurka utan vi kör någon med varma linser och syrlig dressing, mycket krispiga grönsaker i. om det är kallt ute blir det soppa, tycker vi kör på någon typ bönsoppa med potatis och massa dill. brukar bli så att man hänger i köket även om man inte har en uppgift, det finns pallar men ofta blir det att man sitter på golvet ändå.

när maten är färdig går vi ut med den i vardagsrummet och käkar, vi brukar äta vid soffbordet och sitta på golvet, så hoppas du inte är allt för stel hahah. där inne kanske det redan sitter lite folk och snackar, hoppas det för det är så mysigt med sorl.

vi käkar och skrattar och pratar. kanske spelar något spel när alla ätit färdigt. om inte så kanske vi går en runda allihop, mjölkafållan är nära med fontän och körsbärsträd. om vi känner oss hurtiga kanske vi går bort till oset och kollar på vattnet. man mår så bra av att gå lite efter maten, speciellt i kvällsluft.

Hoppas du hade kul, du är välkommen tillbaka när du vill!

den här låten går ofta hemma just nu så ni kan ju tänka er att det är den som spelas just den här kvällen :) "Transfom your game - Nick Mulvey" Ni måste lyssna på hela albumet för det äger

ha det fint!!

[heliocentrisk]

Pappa kallade min paj dålig och jag fick ett utbrott. Sen var Luka utanför ofrivilligt för att träffa min far. Han introducerade sig och skakade hand. Jag hade ett glas vik i handen och inga kläder (bara en filt och underkläder). Far bad mig gå och klä på mig. Alla lukas vänner var där och de sprang i huset med skorna. Jag sa att de inte fick ha skor inne. De lyssnade inte. Jag fortsatte säga till dem sen skrek jag högt och svor. De lyssnade inte. Sen skickade far iväg mig och stannade med blattarna.

Efter fick jag reda på att jag glömt bort att jag varit på en fest med Vincent och några till. Där hade jag blivit inspelad av Elvira från Hasslö när jag pratar om någonting relaterande hur City Hell med Jockstrap får mig att känna.

I drömmen var jag stressad över vilka foton jag skulle ha på mina instagram highlights. Det blev tillslut my little ponies som skriker tror jag.

[tilda-i-japan-korea]

Fem dagar i Kyoto

Jag har verkligen inte haft tid eller ork att gå igenom alla bilder, så jag har inte lagt upp något på länge. Jag var i Kyoto i sex dagar (men en dag åkte jag till en annan stad över dagen). Det regnade i princip alla dagar, förutom en. Jag tog tåget från Toyama tidigt förra torsdagen. När jag kom fram till Kyoto gick jag och letade efter ett ställe jag skulle till nästa dag, och sedan gick jag runt i geisha-distriktet, Gion. 

På fredagen testade jag att ha på mig kimono! Det var lite obekvämt först, men efter att ha gått runt ett tag vande jag mig! Skorna var dock jobbiga att gå i. Jag och två andra turister gick runt i Gion med en fotograf som fotade oss. 

Dagen efter började jag med att gå till Okazaki Shrine, som även kallas för Rabbit Shrine! På vägen råkade jag gå förbi Heian Jingu Shrine. Sedan gick jag till Chion-in Temple och Gion igen. 

På söndagen gick jag upp vid 5. Jag åkte till Fushimi Inari Shrine väldigt tidigt, för att slippa trängas med alla andra turister. Vid Fushimi Inari finns det ungefär 10 000 torii-portar som leder upp för ett berg genom skogen. Det kändes väldigt speciellt att gå där när det fortfarande var lite mörkt. Efter det åkte jag till Jonangu Shrine. Jag hade sett många videor och bilder på trädgårdarna, med massor av blommor som hänger på trädgrenar. Tyvärr var jag lite sent ute och det fanns knappt några blommor kvar, men det var vackert ändå!

Måndagen åkte jag till en annan stad över dagen, vilket jag skriver om senare. Tisdagen var min sista heldag i Kyoto. Det spöregnade tyvärr. Jag ville gärna gå på en väg som heter Philosopher’s Path, men när jag väl hade gått en timme i regnet för att komma dit insåg jag att det bara var en vanlig väg och gick bara några hundra meter. Jag gick även till några olika platser där jag hade varit tidigare för att köpa souvenirer, som Okazaki Shrine. På onsdagen gick jag tillbaka till Fushimi Inari för att köpa en souvenir till en kompis (jag var där även dagen innan men just den butiken var stängd). 

[clutterflutter]

Födelsedagen kom och gick! Husmanskost och tårta blev det. Jag tänker göra margaritas någon helg i början av mars istället. För att fira vårens intåg liksom. Jag fyllde år på en vardag och att slurpa ren sprit (visst, den är utspädd med juice men ändå) är inte vad som passar sig. Jag fick de där skorna med blomsterapplikation. Känner mig så fin i dem.

Jag hade en mini-mads-mikkelsen-maraton för några dagar sedan. Jag såg Bastarden och A Royal Affair. Hur kan en man som snart är 60 bast vara så fin? Jaja, nu får jag sansa mig lite. Jag få liksom inte bli för upphetsad, hehe!

Från det ena till det andra! Jag gick min sedvanliga promenad kl 05.00 på min födelsedag och hörde plötsligt någon såga? Jag gick mot ljudet och vad ser jag? En gubbe, helt svartklädd, sitter på huk i mörkret och sågar ner ett litet träd med en fogsvans. Jag blev inte rädd, jag stod rätt länge och tittade på honom. Jag försökte koppla det jag såg. Så bisarrt. Jag var nära att fråga "vad gör du?" men sedan kickade rädslan in när jag tänkte på sågen och skyndade mig därför därifrån. Han sågade på kommunens mark. Förmodligen ville han röja lite framför sitt hus och gjorde det tidigt på morgonen så att ingen skulle se. Tji fick han. Jag såg.

[fannynilsson]

Titta vad Azzi och Joel kokat ihop till oss 🥹 massa fina bebisgrejer till tvillingarna! Längtar tills DT (double trouble) är här så man får börja använda allt! 🤩

Längtar också tills julstöket är över så jag kan ta tag i tvillingrummet en gång för alla o göra det redo! Dom sprattlar ju som bara den så man blir ju sparkad av stolen snart 🥵 så jag tänker att dom bör vara redo snart!

Veckan har iaf varit jävligt hektisk. Eller ja senaste veckorna tillomed. Har vi inte varit med o köpt lägenheter så har vi köpt ny skoter, varit på ultraljud som bjöd på överraskning och sen går jag numer på gravidpenning på heltid tex 😆

De tidigarenämnda är väl inte lönt att gå in på så mycket än, men ultraljudet kan vi bena ut lite.

Jag är nu i vecka 32, och ultraljudet var liite svårt att tyda denna gång. Först trodde sköterskan att tjejen plötsligt låg med huvudet neråt och killen uppåt. Tänkte att de e OMÖJLIGT med tanke på hur trångt dom har det nu! Så efter många om och men och lokalisering av alla lemmar så kom hon fram till att pojken visst fortfarande ligger som 1a (längst ner) DOCK så har han inte huvudet neråt längre utan BÅDA har lagt sig i tvärläge, vilket plötsligt gör så jag inte kan föda naturligt längre. Så jag håller tummarna för att dom vrider tillbaka sig så han placerar huvudet ner i bäckenet igen snart, för om 4 veckor blir nästa koll och då blir det möte ang igångsättning!

Så jävla taggad på igångsättning, fan få de ba bortstökat nu jag är redan förstörd så de räcker 😂

Lukas efter jag tagit på han skorna:: JÖr duu mamma??

(Jag sitter på golvet) Jag vilar lite innan jag kan ställa mig upp igen”

- Ja åså vila 😮‍💨 säger han o sätter sig då i trappen med en stor suck.

Hahah jaaa för de e ju svintufft att väga 12 kg och stå still medans en brontosaurus tar på honom skorna 🤣🤣🤣

[aktieportfoljen]

Ready to ride

Sedan jag kom till Berlin i tisdags har det blivit tre löparrundor, men idag har Berlin cykeln fått lite kärlek och är redo. Löpning är så tillgängligt, det är bara att dra på sig skorna och springa. En fördel med Berlin jämfört med mina hemmabaser Stockholm och Blekinge skärgård är att här pågår säsongen nästan året runt. Aktielivet ger mig utrymme att träna fysiskt, vilket är en minst lika…

[sjbah1]

Från Gata till Glamour: En Omfattande Djupdykning i Nike Air Max 90

När det kommer till ikoniska sneakers, finns det få modeller som har lika djup påverkan som Nike Air Max. Lanserad för över 30 år sedan, har denna sko fortsatt att vara en favorit bland både atleter och modeentusiaster. Men vad är det som gör denna sko så speciell och varför är air max en tidlös klassiker som varje skoälskare bör ha i sin samling?

En Historisk Tillbakablick: Födelsen av Nike Air Max 90

Nike Air Max 90, designad av Tinker Hatfield, gjorde sin debut i slutet av 1989. Den kom ut ur skuggorna från sin föregångare, Air Max 1, och introducerade flera innovativa förändringar som snabbt gjorde den till en omedelbar klassiker. Från den ikoniska luftkudden till de färgstarka designalternativen, har Air Max satt en hög standard för vad en löparsko kan vara.

Designen som Gjorde Historia

När man tänker på Nike Air Max 90, är det första som kommer till sinne den ikoniska luftkudden i sulan. Denna teknologi var inte bara estetiskt tilltalande utan gav också skon dess berömda komfort. Men designen går utöver teknologin; färgkombinationerna, materialen och även snöre-lås har blivit stilmarkörer.

Från Idrottsplatsen till Gatan: Air Max 90:s Oändliga Användningsområden

Air Max var ursprungligen tänkt som en löparsko, men dess design och estetiska attraktion har sett den transcendera sina idrottsliga rötter. Det är inte ovanligt att se Air Max 90 på catwalken, i musikvideor och även på kontoret. Dess mångsidighet är verkligen en av dess styrkor.

Varför Air Max 90 Fortfarande Regerar

Efter mer än tre årtionden på marknaden, varför håller Air Max fortfarande sin ställning som en av de mest älskade skorna? En av anledningarna är dess tidlösa design som har förmågan att resonera med olika generationer. Det har också varit föremål för olika samarbeten och specialutgåvor, vilket håller den relevant.

Pris och Tillgänglighet: Hur man Får Tag på ett Par

Med tanke på dess popularitet kan man tro att det skulle vara svårt att få tag på ett par Air Max. Men Nike har gjort det enkelt för alla att äga en del av denna ikon genom att erbjuda skon i en mängd olika färgkombinationer, material och till och med anpassade alternativ.

Underhåll och Vård: Så Håller du Dina Air Max 90 i Toppskick

Om du äger ett par Air Max, vet du att dessa skor är mer än bara en modeartikel; de är också en investering. Därför är det kritiskt att regelbundet rengöra dem, använda rätt typer av skorengöringsprodukter och till och med rotera dem med andra skor för att förlänga deras livslängd.

Betydelsen av Kultur och Samhälle

Vi kan inte prata om air max utan att nämna dess inverkan på kultur och samhälle. Från att ha setts på fötterna av musikikoner till att spela en central roll i ungdomskultur, har air max blivit en kulturell institution i sig själv.

Slutsats: Air Max, en Sko för Alla Tider

Air max är inte bara en sneaker; det är en del av vår kollektiva kultur och identitet. Med sin tidlösa design, mångsidiga användning och oförlikneliga komfort, är det lätt att förstå varför air max har och kommer att fortsätta vara en av de mest älskade skorna genom tiderna.

[olofsgardjakob]

Vem är jag att neka någon ett nytt juridiskt kön?

Med all säkerhet finns du som vill kalla ner eld över dessa politiska förslag, likt lärjungarna ville över den samariska byn. Men till dig vädjar jag.

Det är i mötet med människor vi förändras, framför allt de som vandrat ett annat liv än det som blivit vårt. Inom politiken, såväl som inom församling, är det mötet som förvandlar – dig, mig och världen.

För den som har mött en transperson går sällan därifrån oförändrad. För min del har dessa tillfällen, både inom församling och utanför kyrkans väggar, varit avgörande i min syn på transsexuella. I synnerhet innebar tiden som studentpastor långa samtal med hbtqi-personer och deras kamp för att inte avsluta sina liv. Därför blir jag i dag inte förvånad över att statistik över den psykiska ohälsan bland dessa personer, visar att varannan transperson övervägt att ta sitt liv. Varannan. Tyvärr är min bild att det är många fler än så, kanske de flesta.

Det har nu gått 50 år sedan Sverige fick sin lag som gav transpersoner rätt att ändra juridiskt kön efter att ha genomgått en psykiatrisk utredning. Sverige var först i världen med denna lag, den var modern. Det är den inte längre. I dag innebär det först en lång och plågsam väntan på att fylla 18 år, sedan behövs en kontakt med ett specialiserat utredningsteam i två år, vilket innebär en lång väntetid innan du får börja processen. Efter detta skickas en ansökan till Rättsliga rådet, även där med lång handläggningstid för att till slut bli godkänd. Att det tar flera år av kamp, upp till sex år, för att ändra juridiskt kön gör att många drabbas av psykisk ohälsa och suicidproblematik, men vem blir förvånad av det?

”Walk a mile in my shoes,” som Carola sjunger, eller som Joe South sjöng i originalet ungefär samtidigt som Sverige införde ”fastställande av könstillhörighet” 1972, är något du och jag bör göra när vi möter en transpersons bokstavliga helvete för att endast få en ny bokstav i passet eller få sista siffran i sitt personnummer ändrat.

I dag är Sverige omsprunget av alla andra nordiska länder – de har redan genomfört en ny lag eller gjort en lagändring. Liberalerna har med Barbro Westerholm i spetsen sedan 1960-talet arbetat för alla människors frihet att själva definiera vem man är. Det arvet bärs nu vidare av ett helt parti. Det ska inte behöva vara samma process för att ändra juridiskt kön som att få genomgå underlivskirurgi.

Samtidigt är det viktigt att beslutet är noga genomtänkt och det behövs en tid av eftertanke. Men allt behöver bygga på självbestämmande. Värt att lyfta fram är att ett byte av juridiskt kön, till skillnad från medicinskt ingrepp, är möjligt att ändra tillbaka.

Tillbaka till de där skorna: Gå en mil, minst. För varje familj där barn och unga kämpar med sin könstillhörighet är det en självklarhet att sätta sig in i den andres liv och kamp. Nu börjar politikerveckan i Almedalen, och även denna politiska fråga om en moderniserad könstillhörighetslag kommer det föras samtal kring. Det finns en majoritet i riksdagen för att genomföra en lagändring och det finns en majoritet av Sveriges befolkning som är för.

Sedan finns det flera både om och men, det finns frågetecken och olika vägar att gå. Men för den grupp människor mitt ibland oss som kämpar är det mycket viktigare att hitta lösningar. Flera lärdomar går att dra från länder som redan infört en könstillhörighetslag baserad på självidentifikation. Hur löser vi omklädningsrummen eller administrativa dilemman? Och hur hanterar vi könsuppdelad statistik?

Fast ärligt talat, efter en mil i en transsexuells skor blir dessa saker inga hinder utan enbart utmaningar som behöver lösas – för en större möjlighet till både frihet och bättre hälsa för den lilla människan. Att vara född in i fel kropp är en biologisk verklighet för de cirka 50 000 personer (0,5 procent) i vårt land som enligt Folkhälsomyndigheten identifierar sig som trans, men få har kunnat byta juridiskt kön.

I Visby under torsdagen kommer det ske en mångfaldsparad för demokrati och medmänsklighet där även vänner i tron kommer att delta. Det kanske inte kommer bli en hel mil, men varje steg räknas. Det kanske även kostar på att följa sin övertygelse för att utstå andras tyckande och tänkande. För denna lilla men oerhört utsatta grupp i vårt land kan ett ändrat personnummer vara skillnaden mellan mörker och ljus. Vem är jag som politiker att neka dem det? Allt som nu behövs är en proposition. Frågan är efter 15 års utredningar färdig att läggas fram.

Med all säkerhet finns du som vill kalla ner eld över dessa politiska förslag, likt lärjungarna ville över den samariska byn. Men till dig vädjar jag: Sitt först ner och samtala med en transsexuell vid brunnens kant, det kan förvandla.

I Sverige har du inte enbart rätt att vara den du är, eller älska den du vill, utan även att bli älskad för den du är.

Jakob Olofsgård , pastor i Equmeniakyrkan och folkhälsopolitisk talesperson (L) 27 juni 2023

Läs även på dagen.se

[tryingtounderstandbrainheart]

"Positivt"

Det började som ett sms som dök upp hos mig när jag va i Danmark. P frågade då om vi skulle gå på nån klassisk konsertgrej ihop. Jag var så obekväm i Köpenhamn att hans sms made my day. Jäjj :) Han ville spendera mer tid med mig, mitt ego bara...:)

Eftersom det var på kvällen så gick hela dagen till att mest vänta och halvsova för jag va skittrött. (sovit som en retarderad hamster i vanlig ordning). Bussen som jag skulle åka med kom aldrig så jag fick ta en annan och gå av på okänt ställe och mest leta mig rätt. "Ah, det är nog lugnt". Aka jag gick lite vilse. Väl framme var det ett folkhav och jag ba...var sjutton kan han vara? Då ställer han sig upp som en sån där som vinkar in flygplan och flaxade, haha. Skitbra.

Jag var svettig, nervös och allmänt ...ja deHÄR är inte min scen. Men han var lugn och snäll så jag lugnade mig väl lite...vi försökte prata men det var sånt sorl att det var svårt.

Sen började de spela. Första låten kände jag faktiskt igen. Jaba näää det äju den Här! Typ en av de 10 låtarna jag känner till :D. Nästa var Blumine med Mahler. Den hade riktigt vackra delar. Sådär att jag bara blundade och njöt. I get this. 100 mil från punk. En sofistikerad värld av renhet. Lite smärtsamt ibland. Sen va det nån Strauss jag inte greppade, kanske lite kul osen efter den stängde jag tydligen av. DÅ kom nån heartwrenching grej tydligen. Då va jag i lala land. Det började droppa lite och bli kallt. Jag lånade ut lite filt som jag var himla glad att jag tog med.

Det gick fort och plötsligt va det över. Jo! En fågel crappade på min luvtröja. Av alla ställen liksom! Ska tydligen betyda tur :)

Det började regna och vi stod kvar lite efter sådär hm...jag tror vi båda kände lite...let's... continue? Han sa att han kunde visa mig pilgrimsparken och jag tyckte ja men visst. I regnet. Så där gick vi. I början gick det rätt ok. Men jag var obekväm och det blev stunder då vi bara gick och inte sa nåt. CriNge. Tyckte tydligen inte han. Men det lossnade när jag slutade bry mig så mycket. Whatever liksom.

Nånstans då kom vi in på hans barndom. Jag hade ju sagt att han kunde öppna sig för mig och jag kunde hobbypsykologa eftersom han inte får nån fucking hjälp. And the horroshow began. It was...dark. Jag lyssnade och gav min tolkning och råd.

Vi bara pratade och märkte inte ens att vi hade lämnat parken och hade vandrat ut i stan. Vi sa nåt om det men sen tyckte vi båda äh, let's continue. So we did. Vi gick och pratade och hamnade i en ny park och till sist frågade han om vi skulle gå till ribban. Jag ba oj! är vi där?! Så vi gick dit. Nånstans där ville han inte gå i sanden och få in sand i skorna och det ihop med att han sa nåt med att han brukade gå barfota där ledde till att jag ba äh, jag tar av mig skorna och går i strumbyxor, vilket han kommenterade om nåt att går inte de sönder då? Jag sa att det va lugnt. Han stod och funderade i sann P anda om hur han skulle göra. "Man kan ju ta av sig skorna". Jag sa nåt i stil med det är väl bara att göra? Och vips gick vi omkring barfota i skymningen.

Det var blött av regnet och det blev fort kallt och geggigt, varpå jag tyckte hm...hur bra vade här då. Men vi gick där och babblade vidare om allt och ingenting och det glömdes bort. Jag frågade vad han verkligen saknat när han växte upp, då det ger en indikation vad man kommer söka (woah skrev sakna först, freudian! kanske är det som sakna ger- söka) här i livet. Han sa att det han verkligen saknat är kärlek. Mitt hjärta dog lite. Han hittade en liten söt röd ros på marken och gav till mig, vilket var fint (men nån mikrodel av mig reagerade lite som hm.. inga andra saker nu bara).

Stämningen gick från väldigt mörk och emotionellt stark till mer lekfull och vi hamnade i nåt himla ställe med nyklippta växtgrejer som gjorde rätt ont att gå på. Det blandat med tistlar, grus och allmänt helvette var intressant att gå barfota på :). Sen där nånstans lyckades jag trampa på en humla som brände skiten ur min fot och jag började må illa. Jag fick lite panik och trodde att jag skulle behöva åka ner. Jag började ojja mig och sa det till honom så vi stannade upp och nånstans där så frågade han nåt om jag typ var hypokondrisk, varpå jag sa ja jo det är jag ju. Då sa han typ då är det nog därför du mår illa. Sen fortsatte vi gå. Det brände men det gav sig. Jag dog inte och fokus blev på annat.

Jag märkte det knappt men plötsligt var det mörkt. Vi gick förbi en toa och han behövde gå men det var stängt. Men av nån anledning så var toagubben Precis där och öppnade åt oss. Först var det bäcksvart och dörren åkte igen med en smäll jag tyckte eh...nej? men han tände och när jag skulle sträcka mig efter pappret så fanns det inget. Oooh ..great. Men sen ploppade han dit en ny rulle som om han läste mina tankar. Efter det drack vi från nån kran på sidan av huset och man fick dricka upponer och direkt så satte jag vattnet i halsen men sen fick jag kläm på det. Det va kuligt :)

Vi vandrade vidare på gräset tills vi plötsligt kom fram till en lång väg som kändes som ett vägskäl. Var...ska vi nu? Han tystande då och sa att klockan var ganska mycket. Hon va nog närmare 23. Jag som typ inte har gränser var ändå väldigt tacksam för att han då bestämde att det fick räcka och han följde mig till bussen. Geggiga kalla fötter som fick åka ner i skorna igen.

Sen när vi stod och väntade där på bussen så upplevde jag...jag vet inte men Då vart det weird och cringe, iaf vad jag tyckte. När jag då frågade vad han tyckte om dagen sa han...."hm...positivt", varpå jag tyckte positivt?! Han skrattade och tyckte att jaha räcker inte det? :) Jamen typ trevligt och berikande. Det tyckte jag var mycket bättre och vart nöjd. Jag höll med, berikande kändes det som. Han kramade om mig och sen puttade han mig mot bussen och jag pös hem.

Nu såhär i efterhand så låter det som det skulle kunna varit himla romantiskt att efter en klassisk konsert vandra över hela staden gå barfota längs stranden i skymningen, få en röd ros och leken och whatnot. Men jag vet inte, det kändes inte så. Det var väldigt trivsamt att vara med honom och vi funkar men det var aldrig så att jag kände datevibbar. Kaaanske att det kom några sånna vid bussen jag vet inte. Men det hade jag inte gått med på.

Men det var en riktigt mysig dag och jag älskar att den kändes så ...levande? Nånstans där i alltet så frågade han vad jag drömde om och jag sa typ först lite sådär kitesurfing och lite sånna där standardgrejer men sen så pausade jag lite och sa att det jag verkligen vill ha är nog liksom äventyr och känna mig levande. Han sa nåt i stil med att han höll med. Och honestly det är det jag söker. I want real good memories och inte mer mellanmjölks meh. Den dagen var inte mellanmjölk. Den var full av känslor allt från really lowest low till high. Leave it till en kräftdude att ge den berg o dalbanan. Men det är lustigt, för jag känner igen mig i vissa grejer med honom.

-

Jag uppskattar verkligen mycket saker som sker omkring mig nu. Att det gick så rackarns bra på kubb idag tex. Who knew liksom? :D Det va riktigt kul när jag bara slappnade av istället för att tänka och försöka, och jäklar...då blev det tydligen så att jag ägde lite, haha. Mr jag spelar med andra för jag gillar och vinna blev lite muttrig märkte jag. Jag kanske skulle va med men liksom inte vinna sådär. :) Oh well, jag tog för mig och jag hade kul.

Resan vandrar vidare. T sa nu ikväll att han var stolt över mig och att jag kommit långt. Mycket har hänt men jag vill att Mycket mer ska hända. Jag hörde Lambada låten idag där borta och det bara sa PANG! i mig och jag kom ihåg alla tankar som fanns i mig som 17 åring och hur jag på nåt sätt tyckte att den dansen symboliserade det jag ville ha ut av livet. Den gav mig en tankeställare, som om den var där och påminde mig.

Jag känner väl till syvende och sist att mitt liv är ju...MITT. Det är mina minnen jag skapar nu och de besluten jag tar en efter en formar min identitet.

Men ja...MER :)

[wizzardofjustify]

7 Tips För En Bättre Löpning

7 tips för löpare: Rätt löparskor, förbättrad löpteknik, vikt av uppvärmning och nedvarvning, variation i löpning, undvikande av skador och träningstips för roligare löpning. Introduktion Att vara en löpare innebär inte bara att snöra på sig skorna och ge sig ut på vägarna. Det kräver kunskap, teknik och rätt utrustning för att maximera prestanda och undvika skador. Genom att förstå vikten av löparskor, löpteknik, uppvärmning och nedvarvning kan löpare förbättra sin upplevelse och framsteg inom löpning. Här kommer sju viktiga tips från experter som kan hjälpa löpare att nå sina mål och njuta av sin löpning. När det kommer till… Source

[elsasolang]

april vi har inte setts ordentligt på flera månader han säger berätta nu vilka har du kysst säg mig vad har hänt sen sist april du känns trygg och ingen blir förvånad när båda säger att det här har jag gjort det var kanske inte så bra och det här har jag inte berättat  april du dömer ingen följer med solen ner bakom och du har varit med oss innan och det känns märkligt säger vi april tidigare år våren i år du är något annat men för oss lik  när han säger att berätta nu vilka har du kysst  säg mig vad har hänt sen sist maj du rör dig fort jag svarar en vän som ringer säger att det känns som att vi inte har hörts på jättelänge så mycket har hänt i maj var börjar vi  maj och du känns som tid komprimerad varannan natt med någon annan  plockar upp en tröja som inte är min  drar den över huvudet och öppnar en balkongdörr  häggen blommade ut över en helg tynger över trottoaren  och varje gång jag hukar mig under tänker jag på henne  det var något med dofterna den där kvällen  som allt hände i maj det är tio minuter kvar när hon frågar har du tänkt på sorgen sen sist  jag känner spänningarna hjärtslagen och pulsen  jag tror inte att sorg går att dela svarar jag honom den delar och inget mer, där stannar jag  blundar mot solen värmer spänningarna hjärtslagen  och pulsen jag vet att det är sent och jag har druckit flera öl men nu säger jag det här börjar han och telefonen är varm mot örat när jag sjunker ner på golvet svarar att nu står jag inte upp längre jag sitter på mitt golv och har inte ens tagit av mig skorna du kan bara lyssna säger han  jag kommer säga samma sak imorgon och maj du är allt utanpå  som en telefon varm mot örat en längtan efter kilometrar över bron längs med vattnet om varma morgnar  att inte vilja gå tillbaka, bara röra sig framåt och kanske vara lite för stressad i det alla som säger att det ordnar sig maj du är en oro för att avsluta och en förväntan över att få påbörja löpningen går inte så bra och gånger kvar i terapin går att räkna på min hand jag oroar mig för att vara för mycket något krångligt falla tillbaka i gamla mönster  jag säger det högt och han frågar var sitter spänningarna är det här och trycker med fingertopparna längs min vänstra axel  nu gör jag frukost och du kan ligga kvar här  och kommer allt över dig igen lägger vi oss ner tillsammans  maj du är allt utanför och imorgon ska jag försöka komma upp för några kilometrar över bron längs med vattnet mjuka upp för avslut och annat som börjar han säger att han till två vänner sagt att han tror att jag kommer krossa hans hjärta och jag lägger mina läppar överallt mot  mumlar att jag tror du kommer tröttna på mig snart  men förutom det maj  känns du enkel nära som något bra  och jag lägger mina läppar överallt mot han säger att jag önskar du kunde förklara vad som händer hur det känns och vad kan jag göra  men allt är och inget går riktigt ännu jag vet inte hur jag ska svarar jag men det är som en våg  som kommer igen och igen och igen att bara ta emot tills allt stillar sig och läggs som ett lock på kapslar in och stänger av  tystnar värmen i juni om kvällen  min kropp ovan hans, spänningarna  blöter hans skjorta  och slappnar av  i allt det gröna utanför det ljusa det gula med allt innanför juni du är trygg ärlig enkel och är det ungefär såhär  du bör vara och inte så mycket annat ingen oro för vad som är förtjänat  och vad som inte riktigt är sant  ingen självklar föreställning om slutet eller en plan för att snabbast undvika en känsla och vägen ut  bara allt det ovan vad sa vi nu  det trygga ärliga enkla i juni som när han frågar vad kan jag göra och jag svarar att du gör alla rätt

[heliocentrisk]

Skjutning i huset på hasslö. Nova och jag mördade henne med en kniv. Skjutaren skickade bilder till mig att hon var utanför och redo. Hon var en tränad mördare. Huset var en blanding av pappas nuvarande och olas väg 3. För att överleva låste jag in mig i pappas rum och skrev till 112 från hans dator, mobilderns funkade inte. Nova knackade på dörren till pappas rum och grät. Jag släppte in henne och hennes kompis och sa att de skulle vara tysta. Sedan kom skjutaren och jag hoppade på henne med en kniv, Nova hjälpte också till.

Petrus följde Adam på twitter. Han hade tydligen kända tweets.

Elin hade köpt platåskor och visade skorna för mig. Det fanns ett nytt doom liknande spel med league of legends skins till som vi snackade om.

[clutterflutter]

Tipp tapp, tipp tapp, tippe tippe tipp tapp, tipp tipp, tapp! Första advent idag! Bakade lussekatter som jag nämnde i ett tidigare inlägg. De är snart slut. En påse i frysen är kvar. Bakade i mitt föräldrahem och jag är inte missdådaren i snaskandet av lussekatter, så mycket kan jag säga. Det är bra att en påse är kvar iallafall och det är även ett gott betyg att de är så pass populära.

Lite lussekatter till glöggandet blir det iallafall!

Jag fick vinterkängor i julklapp som jag kan öppna innan jul. Jag går i sneakers nu...snön har fallit och jag insisterar på att jag klarar mig utan snökängor. Det är skönt med varma tår i och för sig.

Vad ska jag bära på nyårsafton? Det har jag visat här minus skorna på bilden, de är för dyra då det är Maison Margiela tabis. En blårandig blus med kinakrage och ett par svarta kostymbyxor. Några fina örhängen och mina glittriga boots plus min 20 år gamla Sonia Rykiel-väska så ska det nog bli fint. Jag är för gammal för att stå och frysa i en kortkort paljettklänning. Den läxan har jag lärt mig för längesedan. Det får yngre förmågor göra.

Det är lite Yohji Yamamoto över det hela, stramt och lite maskulint. Min outfit är en male deflector, teflon for men, men repeller osv. Inget dekolletage, inga bara ben. Non serviam to the male gaze. Plus lite glitter på fossingarna. Jag ser fram emot nyåret, som kanske märks? Det ses ju som en nystart och en vändpunkt. What's not to like?