#kebnekajse

[jt1674]

[thespiritofvexation]

Joakim Thåström interviewed after a guest appearance with Eldkvarn on their Cirkus Broadway tour, 1988 [2/2]

The idea behind Cirkus Broadway was to do something different from Eldkvarn's regular tedious touring. The result was a shorter tour of 8 shows in a big cirkus tent and a live album. As well as a number of cirkus performers, several other musicians were invited on the tour. The requirement being that they choose a song in swedish from their own discography. Translation as requested by @copias-juicebox:

[Cont] I think that's a damn good idea in and of itself that... that it should be... that we should do the whole thing in swedish. I mean, for me that's very much a given... if you play in sweden but... Swedish rock is a little uh... is very haha... anglo-saxon... I mean... the only swedish rock band that I know is Kebnekaise [alt. spelling: Kebnekajse] from uh... the time of uh... 75, or when was it?

[bergsmotiv]

Latjodalen, Kebnekajse.

[eetupellonpaa]

Kebnekajse @ H2Ö, Turku 24th Jul 2015

[tfc2211]

1 - Jade Warrior - Barazinbar 2 - Kebnekaise (Kebnekajse) - Skänklåt Från Rättvik 3 - Amsterdam - Indian Pipe 4 - Mad Dog - Free Fall 5 - Jacob's Creek - The Circle 6 - Paul Kantner, Grace Slick & David Freiberg - Your Mind Has Left Your Body 7 - Rufus Zuphall - The Ballad Of Hollis Brown 8 - Quiet Sun - Mummy Was An Asteroid, Daddy Was A Small Non-Stick Kitchen Utensil

[whitewaterpaper]

Goda Omen (Kap: “Torsdag”).

En läsecirkel tillsammans med @kulturdasset​​, delmål :6.

Originaltitel: Good Omens: The Nice and Accurate Prophecies of Agnes Nutter, Witch.

Författare: Terry Pratchett och Neil Gaiman (@neil-gaiman​). Översättare: Peter Lindforss. Publicerad: 1990 (på svenska 2000). Medium: eBok/eLib (2020).

¡Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!

Under torsdagen får vi lära känna ”Adam” (Den verkliga: »Den Onde, Störtaren av Konungar, Den Bottenlösa Avgrundens Ängel, Det Väldiga Odjur som kallas Drake, Denna Världens Härskare, Lögnens Fader, Satans Avföda och Mörkrets Furste.« och hans gäng, som fått det illavarslande namnet ”dem där”. Redan deras åsikt om hälsokost förnimmer sunt tänkande barn:

De hade en gång – på Adams initiativ – provat på en strikt hälsokostdiet under en hel eftermiddag. De kom fram till att man kunde leva mycket gott på hälsosam mat, förutsatt att man först åt en ordentlig lagad lunch.

Det är faktiskt underhållande att se hur ”Dom där” ägnar sig åt gängliknande aktiviteter som att drabba samman med rivaler. Men också ett försök att starta upp ”Engelska inkvisitionen”, något man konstaterar är svårt när häxorna har svårt att få nog av tortyrredskapen.

Vi får också lära känna Hund lite bättre, och Hund kämpar lite ned sin identitet om man skall säga så. »Den Onde, Störtaren av Konungar, Den Bottenlösa Avgrundens Ängel, Det Väldiga Odjur som kallas Drake, Denna Världens Härskare, Lögnens Fader, Satans Avföda och Mörkrets Furste.« har nämligen ingen anledning att se Hund som en helvetisk best utan mer som ett husdjur. Det förvånar mig dock inte att han tycker katter är svårare att få bukt med än förlorade själar.

Intressantast i kapitlet är ändå kanske mötet mellan Adam och Anatema. Och jag gillar detaljen med hästskon. Neil Gaiman har ju efter den här boken fortsatt utforska mytologier, och hästskon känns som något han lade dit. För även i svensk/nordisk mytologier finns det ”magi” knutet till järn och till och med hästskor. (Av det sistnämnda kunde man göra en form av kors att hålla trollen borta till exempel, jag vill minnas att det kallas ”Trollkors†”.) Så att detta ställer till med problem för hund (som ju i grunden är ett av hinhåles oknytt) är inte så konstigt. Eller att varken Adam eller Anatema skulle inse att det satt ett sådant där. Sedan kan man fråga sig hur illa det är att ännu en del av Helvetet brändes bort, menar man ”det faktiska helvetet” då eller den del av Helvetet som bor i Hund? Och så här 30 år senare, var det bra eller dåligt för mig som individ?

Och är det bara jag som hädanefter kommer mäta övertygelser i alper? Briljant idé måste jag säga… Om än att undermåttet ”Everests” givetvis måste ersättas med ”Kebnekajses”.

Och är det bara jag som tycker att en tidning för häxor med ”de senaste trollformlerna och så” låter som en fantastiskt läsvärd tidning? Varför har vi inte en sådan? Jag menar perfekt companion-piece till tidningen Cosmopolitan.

Mer än demonstrera Adams begynnande krafter så är det svårt att sätta fingret på vad detaljen med kärnkraftverket betyder. Kanske inte mer än så, en grej som nämns som är väldig sann är:

Tre mycket innehållsrika timmar gick. De innefattade en hel massa telefonerande, telexerande och faxande. Tjugosju personer kördes i snabb följd ur sina sängar och de i sin tur fick upp ytterligare femtiotre ur sängen, för är det en sak en människa vill veta när hon väcks av ett paniksamtal klockan 4.00 på morgonen, så är det att hon inte är ensam.

Alla som jobbat i en industri vet att det finns en typ av medanställda som alltid föredrar att dyka upp i skrällduser. Att när en maskin kräver en viss typ av underhåll så tarvas det att man lämnar plats. Och jag ser inga problem med både telex och fax, som vi vet så är det så den svenska socialmyndigheten fortfarande kommunicerar med polisen till exempel

En annan sak som jag funderat kring de senaste dagarna är Aziraphales hanterande av boken. Visserligen är det lite självförvållat att glömma boken i en främlings bil, men även om han r en ”fallen ängel” så är det kanske lite lustigt att han inte ägnar många ögonblick åt tanken att lämna tillbaka boken till dess ägare. Det går ju givetvis inte att utesluta heller att boken är av samma typ som ringen i Härskarringen: den vill ibland bli borttappad och hittad av en mer lämplig ägare.

LÄNKAR.

Goda Omen @ duckduckgo.com.

Good Omens @ duckduckgo.com.

Boken @ kb.libris.se.

Boken @ goodreads.com.

Originaltiteln @ goodrads.com.

Peter Lindforss @ Svenskt översättarlexikon.

Hitta ett bibliotek @ Axiell Media.

Biblio @ Axiell Media.

Boken @ boktugg.se.

Trollkors @ Asatemplet.

[tryingtounderstandbrainheart]

Universums perfektion

Jag tror ju nånstans att det är till för min utveckling. För att jag ville nåt med den här resan och hindrena i vägen är både för att man ska hitta den rätta vägen och veta vad som inte är rätt. 

När stora utmaningar/förändringar är i görningen är det för att man nånstans långt ner ville byta riktning. Man kan inte fortsätta gå samma väg på samma sätt och tro att man hamnar nån annanstans. 

Jag tror jag var mer redo nu. När universum stryper en på luft så blir det plötsligt GLASKLART vad som är luft. Men att strypningen valde jag, för att kunna se vägen och hamna rätt igen. Ett magtrassel som tvingar mig att se sanningar om hur jag behandlar och behandlat mig. Ett magtrassel som tvingar mig att äta sådan mat jag mår bra och blir stark av. Ett magtrassel som kommer NU. 

Nu när jag känner att det inte längre funkar med att bara ha ett jobb för att tjäna pengar om det inte leder mig till det liv jag behöver ha - får någon annan mitt jobb. När jag behövde hitta till vem JAG var och vad JAG ville - började ett brott med T. Nu när jag verkligen vill börja ta steg mot ett mer Karinskt liv - får jag magtrasslet. Universe works in mysterious ways.

Det verkar som jag inte dog av det här, utan att det var en smäll på nosen, en varningsklocka. En spegel som visade obehagliga sanningar. Fakta och val. VILL du det här som du säger måste du DET HÄR. Man kan inte äta tre prinsesstårtor om dagen och samtidigt vara smal. Det är ett val som måste göras. Väljer jag att börja stress/känsloäta skräp igen så har jag ju visat vad som varit viktigast i mitt liv. Det kan verka så harmlöst att mest äta lite extra och stuffa fejset när man mår dåligt; man SER liksom inte alla trådar och konsekvenser det får. Hur jag samtidigt valde bort körkort, frihet och...mig basically. 

En träningspromenad som var så löjligt kort som jag idag fick kämpa med för att jag valt att tänka att jag kunde ha sönder mig själv för T vaju i närheten. Att det inte gjorde något att jag havererade min kropp för jag hade säkerhetsmekanismer som gjorde att det gick. Säkerhetsmekanismer som gjorde att jag låste fast mig själv och knappt kom loss. Säkerhetsmekanismer som gjorde att 200 meter kändes som en vandring upp på kebnekajse för att jag havererat min kropp. Jag började nästan gråta then and there när jag tänkte på det. Det blev så äckligt tydligt. Jag kan vara elak mot mig för han och de är ju i närheten. Är det inte det jag egentligen sa till mig själv? 

Idag blev det grönsaker och kyckling med kryddor i olivolja i ugn. Lite lätt asgott. Kroppen blir starkare. Det som kommer ut börjar se mer rätt ut igen. Jag börjar kunna smälta maten och mitt liv. 

Det är ju en våldsakt mot mig själv egentligen. Ett sätt att slå och förstöra för mig själv på ett så totalt sätt att jag knappt kan stå efteråt. Fullkomligt FUBAR. 

Nya lappar har satts upp och jag hoppas de funkar även när stormen kommer. Nu är det lugnt och jag kan hantera detta med en slags nyvunnen klarhet men den är inte för evigt. Så snart det börjar funka och slentrian kommer tillbaka så lurar stormen bakom hörnet. Jag hoppas mest att jag...lärt mig den här gången. Att det fastnade i ryggraden. 

För jag har minnen av hur det var när jag bodde här själv. Hur jag gick 5 km varje dag utan problem, hur jag tog tåget till Malmö, hur jag klarade av att sova själv ibland, hur jag...va mer jag igen. Idag känns det som nånstans där framme i horisonten när jag knappt kan gå några meter inomhus utan att få jobbigt med andningen när det är som värst. 

Jag har sagt åt honom att verkligen bromsa mig den här gången. Att han får sätt upp gulsvart tejp och bara OFF LIMITS. Inget mer “gör som du vill” jag behöver bromsklossar och nån som kastar sten på mig så jag vaknar. 

Inte sova igenom hela livet. Nog med det nu. Wakie wakie time. 

Det här...kan vara nyckeln till min frihet.

[starzeropound]

This album from Kebnekajse is excellent! Great guitar work and quite an original rock sound. Especially for the time. #kebnekajse #70srock #guitar

[jt1674]

[hard-rock-music]

Kebnekajse - Collection 1971 - 2012 (11 CD), MP3

Kebnekajse – Collection 1971 – 2012 (11 CD), MP3

Genre: Prog/Prog Folk Disc manufacturer: Sweden Year: 1971 – 2012 (more…)

[thatsnakeman]

Flying over the Highest mountain in Sweden on Midsummer midnight (Kebnekajse) [OC][4933 × 3095] via /r/EarthPorn https://ift.tt/2U9scGj

[ingenservett]

En lego ninjagotårta med, väldigt viktigt, den bruna ninjan. Tänk va hårt man anstränger sig och hur långt man är beredd att gå för att göra barnen nöjda, med deras i ärlighetens namn nonsensgrejer. Vem är ens bruna ninjan liksom? Men kan man låta bli? Nä. Ändå är det ju ofta vi föräldrar som intalar oss själva, och i samma veva säljer in till barnen, att de borde ha en brun ninjagotårta, ännu mer tågbana eller ett såsställ till leksaksköket. Men den insikten hindrar ju inte den gränslösa kärlek man känner, som gör att man vill ge sina barn alla nonsensgrejer de vill ha. Hade ett av barnen till exempel önskat en speciell mossa som bara växer på Kebnekajse i julklapp. Ja då är det ju rätt god chans att man skulle finna sig själv svärandes på vandringslederna upp mot toppen en vecka innan jul. Det är ju bara kärlek, ren och rå kärlek ändå. Och man hade ju varit en svinnöjd förälder när barnet, sen öppnar paketet med mossa och glödjetjuter. Och mindre nöjd när man månad senare finner samma mossa bortglömd i ett hörn i garderoben. Men då är man ju redan på jakt efter nästa nonsensgrej ändå.

[carmenaidaibarramoran-blog]

Las aventuras de Nils, Martín y los patos salvajes

Nils Holgersson, un adolescente rebelde, vivía con sus padres en una granja de la lejana y un día, sin quererlo ni planificarlo, se fue de viaje y sin permiso de sus padres. Se subió sobre Martín, un pato doméstico, que había huido de la granja para sumarse a una bandada de patos salvajes que iban camino a Laponia. Ese viaje fue de grandes lecciones para el joven rebelde y para Martín, al punto de hacerlos cambiar su forma de ser y de actuar.

Nils y Martín no eran amigos, para nada. El pato y el muchacho se odiaban, el pato creía que Nils era malo; y el joven creía que Martín era despreciable. El caso es que iban juntos en el viaje y debían ayudarse el uno al otro. Cuando Martín caía de cansancio, Nils lo ayudaba a recuperarse; cuando Nils tenía hambre, Martín lo ayudaba a conseguir comida. Los dos debían ayudarse, sobre todo porque los patos salvajes no los querían.

Martín se cree un pato valiente e intrépido, superior a los patos salvajes y quiere demostrarlo. Pero era difícil, pues Martín era de granja, de patio. Los patos salvajes, en cambio, estaban solos en los bosques, sin casa ni ayuda de las personas, y eran muy experimentados porque debían hacer grandes esfuerzos para sobrevivir, alimentarse y cuidarse de los animales que querían comerlos.

Nils y Martín se hicieron amigos, y los patos salvajes los aceptaron, sobre todo después de que Nils ayudó al jefe de la bandada, la Okka de Kebnekajse, cuando la zorra Esmirra trató de comerlo. Todos aprendieron que la vida es dura y hay que ayudarse unos a otros. Cuando se vive en familia o en comunidad, como los patos que viajan de un lugar a otro en grupo, unos dependen de los otros, cada uno tiene tareas que cumplir para el bien de todos.

Nils y Martín aprendieron que no hay que ser irrespetuosos, groseros o abusivos, porque en algún momento uno puede necesitar la ayuda de alguien a quien ha tratado mal o ha despreciado. Nils y Martín tuvieron un viaje maravilloso, conocieron todos los lugares de Suecia, y aprendieron cosas como el respeto, la solidaridad y lo bueno que es colaborar.

[goldandlights]

Ayyyy, I got tagged by the fabulous @happyminyards to do a listy thing and ~here it goes~ divided into Current Hot Stuff and Longterm Dopamine Overdose

Rules: list 10 songs you’re currently vibing on and tag 10 people

LOST IN THE ECHO - Linkin Park (I am Tony Stark trash and also on fire)

Sail (Unlimited Gravity Remix) - AWOLNATION

Fireball - Pitbull feat. John Ryan (hands down best song for ESO dungeons)

Where I Find You - Dustin Tebbutt

Ich bin bereit - Helene Fischer (the german Moana theme)

La Boîte À Musique - Rhian Sheehan

The Light We Cast - Jessica Curry 

Kebnekajse - Karin Borg

Improv #10 - One Last Thought - The Daydream Club

Nocturne in A Minor - Chad Lawson 

If you enjoy the latter category, check out Spotifys Peaceful Piano playlist! It’s a dream~

Gonna go ahead and tag some of the ppl that pop up in my activity the most often :’D @ledacek @owezara @redpandapaw @eskiworks @library-of-miscellaneous-subtext

[tryingtounderstandbrainheart]

Dag 5

Eller fyraish. Svängningar. Igår natt/kväll satt jag mest i pöl av tårar och märkte hur färgen började rinna av väggarna. Är det såhär det ska vara? Men ja stannade. Och somnade där. 

Imorse började det med ångest light/tycka att vi minsann kommer klara av det här till oh fuck...jag måste. Det spelar inte ens nån roll. För om jag går tillbaka och sätter mig hos honom, blir det harmoniknark och sen...börjar förgörelsen. Jag förgör oss då. Jag blir klängig, jag klarar mig inte själv, för jag gav typ bort mina ben i present till honom. Men han vill inte ha mig i rullstol. Han drar sig undan då och jag blir hon den miserabla i rullstol utan ben. Så...jag måste in här, sy fast mina ben igen och möta mig - MED ben. 

Klarheter bara börjar ramla över mig den här morgonen, också ett typiskt tecken av mig - jag har en förmåga att se rakt in  i kärnan. Säga saker som människor behöver men inte vill höra. Helning. 

För tänk om vi inte håller...! finns i mig. För tänk om...! Jag måste gå tillbaka och såga av...men vi håller inte då heller. Det är en illusion av harmoni för då börjar han återigen med att dra sig ifrån mig. 

Jag ska ju inte vara den som gör dig svag, vad blir det för liv? Menar han. Ord som ekar återigen. 

...

Badonk...badonkadonkdonkadonk. Mitt hjärta finns därinne. Svältfött på diverse lekar av nödvändig intensitet. Jag tror det lutar allt mer åt det. Allt är värre än döden. Allt är värre än stiltje och ingentinget. Hellre knark. För skulle vi stanna här for the rest of... så sa jag det till honom att då kan man ju lika gärna börja knarka. Lustigt att det var dit jag valde att gå. 

Vi åkte förbi små söta pittoreska ställen bortåt Glanshammar igår; röda söta hus omgivet av tallar och staket. För några ögonblick fantiserade jag in mig hur det skulle vara och köpa ett sånt och liksom...bo där. Det kändes lite som nån försökte släcka lågan. Hur mina tankar desperat återigen började dras till att jag fan skulle börja sälja knark om jag inte fick en outlet. 

Jag har HAFT outlets. Måleri/kreativitet och sex har nog varit mina main sources. Men sen började intresset för måleri bli FÖR mycket, för dark, för mycket känslor och jag bara orkade inte. Sex likaså. Det började göra ont och det blev mer och mer förknippat med nej tack. Krångel på krånglet. Som att allt skulle stängs av? In i företagsekonomivärlden. Kavaj och attachéväska nästan. Hjärnan fick en outlet. Ett sätt att inte också bara stå och stampa utan ta oss nånstans tror jag. Men också för the thrill att bygga nåt stort. Det lockade.

Sen sa pappa hejdå och min värld vändes upp och ner. Jag började ifrågasätta typ allt. Varför ska man slita om man mest dör? Man aldrig får kakan? Jag skulle ju bli rik och köpa honom dedär han aldrig fick. Men jag hann inte. Han dog. Pengar, slit, yta och allt vändes upp och ner på. Varför ska jag ens LYFTA ETT FINGER åt nån annan om jag mest kommer dö sen? Fuck pengar. Fuck göra saker för andra. Fuck allt som inte leder till lycka.

...

Tydlighet. Lite trådar man kunde sätta ihop i...intressanta mönster. För mamma är ju egentligen någon som också är intense. Hon hade alla möjliga konstiga sjukdomar som inte läkarna fattade vad det var och hon hade väl det som outlet för att vara hemma med fyra barn inte räckte som thrill. För jag kommer aldrig glömma när hon satt där i trädgården och var fullkomligt och totalt i upplösningstillstånd. Hur vi skulle bila ner till Italien första gången och hon var totalt S.K.R.Ä.C.K.S.L.A.G.E.N. Det var på den tiden så jag var stabil och inte var rädd för nånting typ. Men jag såg hennes rädsla. Som att liemannen själv satt bredvid henne och hon skulle försöka hantera. Men det gick. Vi åkte. och när vi kom hem så var det sådär...det bästa i hennes liv. Trots att hon blundade i kasselbackarna. Det blev en skräckblandad förtjusning. Och hon ÄR ju sån. Hon blir FULLKOMLIGT OINTRESSERAD och gäspar om man inte pratar om nåt med intensitet. Då skrattar hon glatt och trivs. Weird but true. Min bror är ju OCKSÅ där. Han har alltid varit en lite vagabond/wild one och någon jag såg upp till som liten. Han som surfade i stormvindar så brädan gick av, han som bodde i sin orangea folkabuss och byggde om den. Jävlar vad jag älskade den bussen. Fullkomligt livsfarlig som fordon egentligen. En krock och man är ju mos. Men....fiiiiiiin :) Den luktade så gott. En blandning av trä, bil och vaniljwonderbaum. Sen flyttade han till Göteborg och fick jobb att “rita streck” som han kallade det. DÅ började hans andningsproblem. Min lillasyster har ju också ett intensitetsbehov men hon har inte uttryckt det genom sport utan mer mörkt och gått in i det som hänt på mörka gator. Hon va the darkness. Jagad, slagen, styptag, skumt folk och fängelsevibbar. 

Det som min bror, min mamma och jag har gemensamt är att vi...börjat förneka vår intensitet. Min lillasyster fortsatte ju att hitta den i cykling och utmana sig i sporter. Men vi...gjorde inte det. Instängd intensitet. Instängd eld. INSTÄNGD. Vi alla tre har problem med magen och andningsgrejer. Något jag aldrig haft när jag var ung. Louise Hay säger ju att astma handlar om känslor som inte kommer ut. Saker som inte blir sagda och sånt. Funny. Min lillasyrra fick aldrig några såna problem; men sen cyklar hon vätternrundor och vandrar upp på Kebnekajse också. Funny hur det liksom stämmer. Min storasyster gör inte massa intensiva grejer MEN hon har aldrig varit den. Hon har snarare varit the caretaker. Den som sett till att det funkat och att vi inte slagit ihjäl varandra. Typ.

2014-2015 började jag få nog. Jag började känna hur ohållbart det var med andningstrassel och hur det seriöst luktade garage i sovrummet för att vår lägenhet låg PRECIS bredvid ventilen till källargaraget. Bensin i sovrummet. FRÄSCHT. SÄKERT HÄLSOSAMT. TRASSEL. ORKAH!

På ytan var det en lägenhet till och lite uppdelning men det var mer än så. Det var nåt i mig som vaknade. Det var sätta ner foten och börja gå nåt eget. Jag kände mig mer alive igen. 

HEJ, tyckte pojkar. NEJ tyckte Karin.

Maten byttes ut mot det jag var sugen på, det jag ville ha. Min kropp blev starkare och jag märkte hur jag vaknade. Sex gjorde allt mindre ont och jag bara omg...I remember this. This feeling alive. Lite så att man tagit det där andra pillret i the Matrix. Men det var också som att vakna i ett rum som stått orört i decennier. Blommorna var bara jordhögar nu och ALLT var täckt i damm och spindelnät. Home sweet (hellish) home. Jag stannade där ett tag; satte upp gardiner och sopade. Men jag pallade inte och tog återigen det andra pillret igen. FAaaaalalalalaaaa all is well. Jag trodde det skulle hålla. Att jag mest kunde ha ett litet sött 9-5, träna, åka och hälsa på familjer, lite kramar och typ det var it. Nope. Did NOT feel alive anymore. Kanske fick jag mina dark highs av att inte kunna andas. Att jag proppade i mig allt jag hittade för att känna igen? Oh lordi...we’re deep now. Sex blev no-no återigen. 77 saker i vägen. Jag vägrade nödlösningar. 

PENT UP. 

Jag märkte att jag fick utlopp ibland. När det blev lite farligt och läskigt. Lite sånt jag inte kunde kontrollera. BzZzzt. Bursts of energy. Bursts of life. Men det var för few and far between. It wasn’t...enough. 

Även i Norge andra gången drog jag med behovet av att proppa i mig saker. Must...FEEL. Men där fanns det också saker som man kunde leka med. Skojiga saker. Saker man fick luft av. Ååååh NICE. Lite luft i lungor. Men det blandades med gamla skadebeteenden och flera aktiviteter fick ställas in för jag... jag vet inte. Nåt hände. 

Det är lite strange att bo/leva så jävla länge med nån att man nästan tror att man ÄR dem. Att jag minsann har samma behov som honom och jag ska leva som honom nu. Att jag tycker som honom och hans åsikter är de som är bäst. Så jävla twisted. Ännu mer FUBAR är det när man vaknar upp och märker...att det inte är så och ens EGNA behov. Hur ville JAG (FFS!) leva nu igen? För det är lite varning för att han är nöjd igen för vi sitter i hans ankdamm. Men jag är ingen anka. Jag har aldrig varit en anka, jag mest gillar och bada och chilla ibland. Men nu har det blivit så lugnt att till och med ANKAN är missnöjd. Again with the twisted.            

Här ska jag stanna. Här ska jag bygga bo. Här ska jag acceptera mina behov och mig. Här ska jag inse min styrka OCH min svaghet. 

En till “rolig” grej. Jag sa att det var så jobbigt att jag inte kunde ha mina kläder längre, för kläder är så viktigt för mig, de liksom säger ju nåt om en, det är ju liksom ett uttryck för ens identitet. och pga av fotöljen/röken var ALLT nu i klädkammaren och off limits. Då slänger han ur sig en nåt som kändes som en slägga i magen; varför har du låst in hela din identitet? AJ. Sa jag aj? för jag menade fucking MJAAAAAAOOOOOO den kändes. Som om nån slagit mig med dumstekpannan. DERP. 

Så nu försöker vi gemensamt och varsamt tvätta rent allt igen, fast på mitt sätt. Han går med på det. Han hjälper till.

Det är underbart att vakna. Det känns som att få återfödas. Men...det har definitivt sina sidor. Sidor jag nu måste hantera och sortera. Kanske satte jag gallret där den här gången. Kanske för att döden INTE är i det här rummet utan i det rummet jag var. Kanske är det LIVET jag känner härinne. Whoooooaaaah. Mindfucked. 

För när jag inte har svårt att andas eller är så trött att jag knappt kan stå så är det där igen; ja det här räcker ju INGENSTANS. Leva på skorpsmulor. OMG. Är det DÄRFÖR jag gått ner i sånt slow tempo?! Att jag mest försökt att överleva här?? Förnekat mig själv och mina behov och trott att detta skulle räcka? Att jag skulle nöja mig och plaska i ankdammen...? Heeeeh. HILFE. Osso SER vi oss själva i SPEGELN utan att springa ivääääääg. 

[postmanultrachic]

Kebnekajse

svezia prog

https://www.youtube.com/watch?v=qtthMqAYz_4