filibaba-se - Tumblr blog

[filibaba-se]

Kommer snart till App Store!

[filibaba-se]

Del I: Det omdebatterade köttet


Svenskar har aldrig tidigare ätit lika mycket kött som vi gör idag och på krogar serveras entrecote, pulled pork, biff och högrev på löpande band till hungriga matgäster. Också förr i tiden utgjorde livsmedlet ett naturligt inslag på våra tallrikar. I Del I av Filibabas artikelserie ”Det omdebatterade köttet” tittar vi närmare på köttets historia och varför köttätande har ökat markant de senaste årtiondena.

Att äta kött har länge ansetts vara ett tecken på status och har betraktats som ansenligt, till skillnad från vegetabiliska livsmedel och kolhydrater. En tydlig förändring av förhållandet mellan växt- och köttätande i Europa skedde omkring 400-800 e Kr. Finsmakare satte sin prägel på vad som skulle anses ädelt att smörja kråset med. Brödet fick ge vika för fläsk, biff och hjort.

Under medeltiden åt befolkningen allt mer kött, hur mycket berodde dock på vilken samhällsklass du tillhörde. Under denna period ökade levnadsstandarden och var du rik var också tillgången på kött bra. Redan då visste människan att köttet utgjorde en viktig proteinkälla.

Förr var det vanligt att köttet röktes, torkades och saltades, i synnerhet bland de svenska bönderna. De rika hade däremot större ekonomiska resurser och var i högre utsträckning mottagliga för utländska influenser. Om köttet kokades serverades det ofta tillsammans med spadet. – Just färskt kött är ett relativt modernt fenomen. För bara 200 år sedan åt man konserverat kött. Färskt kött var ovanligt och inte heller tyckte man att det var särskilt gott, säger Anna Burstedt, doktorand i etnologi vid Lunds Universitet.

Sjunkande köttpriser och hög status leder till ökad konsumtion

1972 var köttkonsumtionen per person som lägst (22,7 kilo) sedan Jordbruksverket startade mätningar av direktkonsumtion 1960. 2012 var siffran 49,1 kg per person och år. Enligt Jordbruksverket har köttkonsumtionen ökat med 40 procent sedan 90-talet och många människor äter så mycket kött att det är direkt hälsoskadligt. – Att den har ökat beror främst på två faktorer. Dels anses kött ha hög status, dels har priserna sjunkit i kombination med att invånarnas realinkomster har stigit, säger Richard Tellström, mathistoriker och universitetslektor vid hotell- och restauranghögskolan i Örebro. Kött är ett populärt livsmedel som uppskattas på tallriken. Många anser att det är trendigt och att det utgör en del av ens livsstil. – Vi har fortfarande en stark bild av kött som riktig mat. En uppfattning som än idag råder är att har du ätit en vegetarisk måltid så har du inte ätit ordentligt, säger Anna. Och inom vegetarisk matlagning har vi mycket att lära i Sverige. – Vi har inte varit så kreativa med grönsaker och det finns inte många vetenskapliga studier kring kost jämfört med resten av världen, säger Lina Lanestrand, beteendevetare och näringsrådgivare.

Kolhydratsfattig kost

Under de senaste åren har kött framhållits som en viktig proteinkälla och boven på tallriken har snarare varit kolhydratrik mat. Att beställa en biff och ett berg med grönsallad anses nog av många som ett hälsomedvetet val. Men även om senaste årens kolhydratsuteslutande dieter kan ha ett finger med i spelet förklarar Richard att vi inte ska stirra oss blinda på den faktorn. – Dieter omfattar oftast endast fem till tio procent av befolkningen. Köttkonsumtionen påverkas mer av den enskilde individens och samhällets ekonomi. Så länge vi anser oss ha råd att köpa kött gör vi det.

Vanans makt

Förra året presenterades en studie från Lunds Tekniska Högskola. Den visar att vi äter 25 procent mer kött än vad Livsmedelsverket rekommenderar och att koldioxidutsläppen från Sveriges matsektor skulle minska med hela 10-20 procent om vi drog ner köttkonsumtionen till Livsmedelsverkets rekommenderade nivå. Det här är en i raden av larm om köttets påverkan på människa och miljö. Men sällan drar vi en koppling till oss själva. Snarare tänker vi att ”äta mindre kött kan någon annan göra men inte jag.” – Vi äter vissa livsmedel av vana och tradition. Idag har vi inte samma behov av att äta kött som förr i tiden. Men vi gör det ändå, eftersom det ingår i matkulturen. Att förändra bilden av kött tar tid och det kommer troligtvis krävas något radikalt för att det ska ske en stor förändring, säger Anna. En annan aspekt kan vara den att vi helt enkelt prioriterar pris och smak före miljömedvetenhet då vi gör våra inköp i matbutiken. Något som talar för att denna attityd är på väg att vända är det kraftiga uppsvinget för ekologisk mat. Försäljningen av ekologisk mat ökade med 12-13% förra året (2013) trots betydligt högre priser. Lina Lanestrand förklarar att köttet också speglar samhällets rådande struktur. – Personer som är ekonomiskt starka har råd att köpa det fina närodlade köttet medan de med svag ekonomi köper det billiga köttet som har transporterats långväga och oftast innehåller mer tillsatser. Men trots att köttkonsumtionen har ökat stadigt under de senaste åren kan vi ändå ana vissa förändringar. – Att införa en köttfri måndag i skolan tror jag gör skillnad. Samtidigt gör det att de yngre generationerna tänker annorlunda kring kött. Då kommer förändringarna med det, säger Anna. 17% i åldrarna 15-34 uppger att de är vegetarianer eller veganer. Motsvarande siffra för befolkningen i stort är 10%, en fyraprocentig ökning under de senaste fem åren. En betydande del av den svenska befolkningen har alltså helt valt bort köttet av olika skäl. I del III av Filibabas artikelserie ”Det omdebatterade köttet” återkommer vi till varför människor väljer att avstå från kött. I del II kommer vi först titta närmare på vad efterfrågan på billigt kött betyder för djuren.

Emelie Kalén och Jenny Sundén

[filibaba-se]

Saftiga proteinbars med rabarber och gojibär

Rabarber igen! Jag älskar den syrliga smaken av rabarber. Det är kul, och känns bra att baka och laga mat med råvaror i säsong. När man har tränat hårt behöver man få i sig protein, kolhydrater och antioxidanter. Ett snyggt sätt att få med sig allt detta i en praktisk förpackning är att göra egna proteinbars. Rabarber är rik på C-vitamin och mineralerna kalcium och kalium. Tillagad rabarber innehåller dessutom en mycket hög halt av antioxidanterna polyfenoler.

Proteinet i mina bars kommer från risprotein, som innehåller 65 g protein, 21 g kolhydrater och 4 g fett per 100 g. De är sötade med agavesirap och smaksatta med vanilj, nypon och gojibär.

Recept på proteinbars med rabarber, risprotein, gojibär och nypon

12 bars

600 g rabarber, skivad 5 msk agavesirap 4 msk kokosolja 120 g (2 välpackade dl) risprotein 4 dl havregryn 2 msk nyponpulver 1 tsk äkta vaniljpulver 3 msk gojibär

Sjud rabarber och agave i ca 10 minuter tills du har en kräm med lite bitar kvar. Smält i kokosoljan i slutet.

Blanda risprotein, havregryn, nyponpulver, vaniljpulver och gojibär i en skål.

Tillsätt rabarbern till skålen. Blanda väl.

Smörj en stor rektangulär form med kokosolja. Häll i smeten och bred ut den jämnt.

Låt svalna och ställ sedan kallt i kylen.

Skär i ungefär 12 bars. Ta upp dem med en stekspade och slå in dem i smörpapper. Förvara i kylen i upp till en vecka. Vi fryste in ungefär hälften.

[filibaba-se]

Recept på rabarber med granola på havregryn & quinoa

I lördags morse vaknade jag tidigt och gick upp med Milo, vår ettåring. Vi gick in i köket och satte oss vid köksbordet och blåste såpbubblor. Han älskar det och han var så klart nyfiken och ville testa själv. Det gick inte riktigt än, men han lyckades blåsa i alla fall, vilket resulterade i pyttepyttesmå bubblor.

Max kom upp och gjorde oss sällskap till grötfrukosten och sedan gick han ut med Milo på en promenad så att jag kunde vila lite, och göra den här rabarberefterrätten.

Jag älskar rabarberpaj, men jag ville testa något nytt, och var sugen på något som kunde se snyggt ut lager på lager i ett glas. Det första lagret är färdigköpt växtbaserad vaniljsås. Ibland är det trevligt med en liten genväg i köket. Det andra lagret är en rabarberkompott smaksatt med vanilj och citron, och naturligt sötad med dadelsirap. Topplagret är naturligt sötad granola på havregryn och quinoa.

Recept på rabarber med granola på havregryn & quinoa räcker till: 4 personer

Rabarberkompott 500 g rabarberstjälkar, skivade 4 msk dadelsirap, honung eller mörk sirap saften från en citron 1 tsk äkta vaniljpulver

Granola 4 dl havregryn 1 dl quinoafrön 2 msk dadelsirap, honung eller mörk sirap 2 msk olivolja 2 msk vatten en nypa havssalt en nypa kanel

1 paket växtbaserad vaniljsås

Sätt ugnen på 175°C. Blanda havregryn, med quinoafrön och en nypa salt och lite kanel.

Blanda olivolja, dadelsirap och vatten i ett glas.

Häll blandningen över havregrynen och rör om väl.

Häll över i en långpanna eller ugnsfast form och rosta i ungefär 12 minuter.

Under tiden, skölj rabarbern och skär bort roten samt eventuell blast. Skiva rabarbern.

Blanda rabarbern med citronjuice, vanilj och dadelsirap i en gryta. Sjud i ungefär 5 minuter. Låt rabarberkompotten svalna en stund.

Häll ett lager vaniljsås i botten av glasen.

Lägg på ett generöst lager med rabarberkompott när den har svalnat. Toppa med havgryn- och quinoagranola. Dekorera med färsk mynta och servera med en lång sked!

[filibaba-se]

Grönt på grillen - inspiration och de bästa tillbehören

Det är den tiden på året då parkerna svämmar över av grillsugna människor med engångsgrillar. I år är det dags att strunta i Flintasteken och den uttjatade färdiggjorda potatissalladen, och testa att lägga grönsaker, vegokorv och chi-chi på grillen istället! Och att blanda till en egen smakrik dipp till.

Jag är som de flesta andra och älskar solen och att packa kylväskan och picnicfilten och ta med mig familjen ut till en park eller gräsmatta i närheten av där vi bor. I helgen var det helt fantastiskt sommarväder i Stockholm, så jag köpte en smidig liten popupgrill, som man enkelt kan ta med sig.

Ett tips är att helt enkelt köpa olika ekologiska grönsaker, dela och trä upp dem på spett och grilla som de är. Som proteinkälla har jag en ny favorit, nämligen Astrid & Apornas chi-chi (istället för kyckling). Jag skrev lite om dem i min 10-i-topp-lista från förra veckan. Chi-chi är redan kryddat, men jag tycker att det blev ännu godare att marinera dem i soja, vinäger och mynta, trä upp på spett och grilla!

Till det gjorde jag en potatisssallad på det jag hade hemma, vilket råkade vara rödbeta (råriven) och gurka. Såsen gjorde jag på olivolja, senap, agavesirap, salt och peppar. Den blir krämig, fast ändå lätt och fräsch. Sen öste jag ner resten av den färska myntan i potatissalladen. Är du vegetarian kan du göra en fräsch sås på yoghurt eller gräddfil, pressad lime och mynta. För veganer borde det funka lika bra med Oatleys iMat Fraiche som bas. Andra goda grejer att ha till grillat är röd pesto med soltorkad tomat, oliver och solrosfrön eller avokado- och fetaröra.

Bästa grönsakerna att grilla

Aubergine (i skivor marinerade i olivolja, rosmarin och salt)

Zucchini (i tärningar på spett)

Lök (i klyftor på spett eller hel)

Grön sparris (skär bort foten, pensla med olivolja och lägg direkt på grillen)

Paprika (i bitar på spett)

Tomat (hel eller halv direkt på grillen)

Portabello (pensla med olivolja, timjan och salt och grilla hel - perfekt i en burgare istället för kött)

Persika (skär i halvor, pensla med olivolja och lägg direkt på grillen)

Såser och dipp

Klicka på respektive sås/dipp för att komma direkt till receptet!

Grillad paprika och valnötskräm Röd pesto Rökigt bönspread Tofu och oliv Avokado- och fetaoströra - recept nedanför Guacamole Ärt- och cashewpesto Yoghurtsås med mynta och lime Jordnötssås - recept nedanför

Grönsaksspett med nypotatissallad och avokado- och fetaröra

Koka färskpotatisen i 10-15 minuter och låt svalna.

Klipp gräslöken i små bitar. Blanda rumsvarm dijonsenap, honung, salt och vitpeppar i en skål.

Tillsätt rumsvarm olivolja lite i taget medan du rör kraftigt. Dressingen ska gå ihop och bli krämig.

Dela den svala färskpotatisen i halvor eller fjärdedelar beroende på storlek.

Skär cocktailtomaterna i halvor och dela rädisorna i bitar. Blanda försiktigt med dressingen.

Avokado- och fetaröra 6. Mosa avokado i en skål. 7. Smula ner fetaost och krydda med salt och peppar. Blanda till en röra. Så här långt kan du förbereda i förväg. Förvara potatissalladen och avokadoröran i en kylväska eller kylbag.

Guacamole 8. Pressa eller hacka vitlöken i en medelstor skål. Dela avokadon på mitten, ta bort kärnan och gröp ur innehållet med en sked. 9. Tillsätt olja och citronsaft. Mosa ihop det med en gaffel och krydda med salt och svartpeppar.

BBQ 10. Tänd grillen eller sätt ugnen på grilläge. 11. Dela champinjonerna i halvor och skär paprika och zucchini i stora bitar. 12. Skär av blasten om du använder salladslök. Skala om du använder pärllök eller gul lök. Använder du gul lök, dela den i lagom stora bitar. 13. Dela chilin på längden och kärna ur. Dela i bitar. 14. Trä upp grönsakerna på spett, var sort för sig eftersom de har olika lång grilltid. 15. Lägg spetten på galler över grillen och grilla tills grönsakerna är mjuka. Lök tar ganska lång tid, zucchini och paprika medellång och champinjonerna går fortast. 16. Servera grillspetten med nypotatissallad och avokadoröra.

Kall jordnötssås Särskilt gott till grillad chi-chi, tzay, eller seitanspett. Räcker till: 4 personer. Klar på: 10 minuter.

5 msk jordnötssmör 1 msk sesamolja 1 msk risvinsvinäger 2 tsk sambal oelek 2 tsk agavesirap 1 tsk soja 2-3 msk vatten

Blanda alla ingredienser väl. Späd eventuellt med mer vatten om den blir för tjock. Alla kommer att älska den!

[filibaba-se]

10 heta vegoprodukter i vår och sommar

Det krävs inte så mycket för att locka in mig i köket, men på sistone har det varit en lite större utmaning än vanligt eftersom vår lilla ettåring Milo bokstavligt talat hänger mig i kjolarna så fort jag sätter foten innanför dörren. Små barn genomgår ett antal mentala utvecklingsfaser och när de är mitt inne i en sådan fas brukar de kräva mer av sina föräldrar. Det roligaste han vet just nu är att gräva i sanden och springa ut i vattenbrynet på stranden. Vi hade en skön stund vid Liljeholmsbadet på lördag förmiddag. På kvällen hade vi picnic med vänner och åt somriga rispapperrullar med jordnötssås och grillade grönsaksspett, bananer med choklad och marshmallows. Vi har skaffat en behändig liten popupgrill som funkar bra att ta med till parker. Mer vegogrillsinspiration kommer i en senare bloggpost. När barnen kräver all uppmärksamhet eller du vill vara ute i solen så mycket som möjligt, är det tacksamt att det numer finns så många bra färdiga vegoprodukter. Jag har gjort en 10-i-topp-lista.

1. Oatley iMat fraiche Jag säger bara: äntligen! Älskar att ha en klick creme fraîche i soppor, till biffar, Chili con Frijoles m.m. Med Oatleys iMat Fraiche finns det alltså nu ett mjölkfritt och veganskt alternativ.

2. Astrid & Apornas Chi-Chi Den lilla vakuumförpackningen med beige bitar ser inte mycket ut för världen, men rymmer en fantastisk smak och konsistens. Jag marinerade bitarna i kinesisk soja, vinäger och mynta och grillade dem på spett. Jättegott och bättre tuggmotstånd än originalet!

3. Astrid & Apornas Jeezly original Du behöver inte avstå ostmacka bara för att du vill dra ner på mjölkprodukter. Astrid & Apornas Jeezly original, hel eller skivad tillfredsställer garanterat dina cravings.

4. Anammas vegofiléer Här har vi en annan produkt som verkligen lyckats med konsistensen. De frysta filéerna är redan kryddade, så stek på dem några minuter i stekpannan med lite kokosolja och servera med ditt älsklingstillbehör. Bra som ersättare till både kyckling och fläskkotlett.

5. Astrid & Apornas Mayo Chipotle God och spicy äggfri majonnäs, som passar finfint på t ex en macka med avokado och tomat.

6. Seitanspett En gammal favorit gjord på vetegluten istället för sojaprotein, som aktualiseras i och med den pågående grillsäsongen. Det går också utmärkt att steka seitanbitar i stekpanna. Gillar du asiatiska smaker samt krämig och mättsam mat kommer du att älska vårt recept på seitanspett med kokosmjölkspotatispuré, jordnötssås, vinbärsgelé och ruccola. En söndagsmiddag värd namnet.

7. Astrid & Apornas Hot Chörizo Utmärkt till en snabb dirty dinner. Stek korvarna runtom och servera med bröd, ketchup och senap, samt gärna syrad kål eller någon annan syrad grönsak. Har jag inte det, brukar jag steka på finstrimlad vitkål några minuter och krydda med vinäger och havssalt.

8. Alpro osötad mandelmjölk En stapelvara i mitt skafferi. Jag äter den med müsli, har den på gröten, gör drickchoklad med den, har den i smoothies m.m.

Recept på naturligt sötad drickchoklad: 2 tsk raw kakaopulver 2 tsk dadelsirap 2 dl mandelmjölk

Blanda först ut 2 tsk raw kakaopulver, 2 tsk dadelsirap och en pytteliten skvätt mandelmjölk till en smet i en mugg. Tar man för liten eller för stor skvätt är det omöjligt att blanda ut kakaon utan att få klumpar. Träning krävs. Finns jobbigare grejer att träna dock. Häll på mandelmjölk och rör om. Drick och njut. Kombineras med fördel med ostmackan i punkt 3.

9. Oatley iMat grädde En gammal favorit i matlagning. Neutral smak, passar till allt.

10. Oatley havredryck En del föredrar havredryck framför mandelmjölk, själv gillar jag att variera mig. Ett glas iskall havredryck är inte fel en varm dag. Prova också vårt recept på iskaffesmoothie med havredryck, banan och kardemumma.

/Jenny

[filibaba-se]

Ingefäran – roten till god hälsa

Ingefära har använts under tusentals år och är än idag en av våra mest uppskattade kryddor. Filibaba har sammanställt forskningsstudier om den knöliga kryddväxtens många hälsosamma effekter samt samlat ihop våra bästa recept med färsk ingefära.

Ingefära (Zingiber officinale) är en uråldrig planta som från början troligtvis växte vilt i södra Kina och har sedan länge använts inom den traditionella kinesiska läkekonsten för att bota olika sorters krämpor, som magåkommor och förkylningar. För cirka 2000 år sedan exporterades ingefäran från Asien till romarriket. Romarna kryddade viner med den populära växten, i syfte att kurera magbesvär. Ingefäran var en av de första orientaliska kryddor som nådde Europa – näst efter kanel och peppar.

Odlas i tropiska regioner

Ingefära tillhör familjen liljeväxter och blir drygt en meter hög med långa svärdformade blad och blommor på skilda skott. Nuförtiden är det sällsynt att den växer vilt. Istället odlas den i tropiska regioner, som exempelvis i Indien, Kina, Jamaica och Indonesien. För att frodas vill den underjordiska kryddväxten få rikligt med fukt, regn och värme. Örtens aktiva substans kallas för gingerol och är känd för att vara verksam mot bland annat matsmältningsbesvär. Ingefära är dessutom rik på antioxidanter.

Motverkar illamående och diarré

Kryddväxten används också runt om i världen för att lindra illamående. En studie från University of Rochester Medical Center i USA (2009) visar att för cellgiftsbehandlade cancerpatienter som fick ingefära minskade symtomen för illamående. Forskarteamet konstaterade att ingefäran reducerade symtomen med upp till 40 procent jämfört med placebo. Bäst resultat fanns bland vårdtagare som mottog ingefära i dosen 0,5 eller 1,0 gram två gånger varje dag. Forskare vid China Medical University i Taiwan (2007) upptäckte att ingefära även förebygger diarré. Resultatet visar att antioxidanter i roten hindrar det gift, som finns i bakterien, från att bindas i tarmen.

Lindrar träningsvärk

Ingefära har en slemlösande effekt och rensar ut infektioner ur kroppen, därför är kryddväxten bra att äta vid förkylning. Den har även visat sig ha en positiv inverkan hos astmatiker då ingefäran underlättar andningen (Columbia University 2013). Ingefära är också antiinflammatorisk och bidrar därför till att lindra svullnad och värk. Forskning vid University of Georgia (2009) visar att daglig förtäring av ingefära lindrar muskelsmärta. I en studie gavs deltagare antingen rå ingefära, uppvärmd ingefära eller placebo under elva dagar. Tidigare studier indikerade att uppvärmd ingefära eventuellt fungerade bättre för att lindra smärta. Men forskarteamet kom fram till att rå ingefära fungerade minst lika bra. Ett dagligt tillskott av ingefära reducerade muskelsmärta med 25 procent.

Skarp och säregen smak

Tillsammans med peppar och chili är ingefära en av världens populäraste kryddor. Den används både färsk, inlagd och torkad. Roten innehåller eteriska oljor med karaktäristisk smak – den är fruktig och stickande het på samma gång. Ingefära utgör en viktig ingrediens i framförallt det asiatiska och orientaliska köket. I Japan marineras ingefära tillsammans med sashimi och sushi. I västvärlden fungerar mald och torkad ingefära som smaksättare i pajer och desserter, men passar även bra i inläggningar, som ättiksgurkor. Hälsoroten är självklart en huvudsaklig smaksättare i ginger ale och ginger beer. Färsk ingefära kan, om den förvaras i en papperspåse i kylskåpet, hålla i flera veckor. Du kan också bevara den i frysen.

Ingefäran är bra för att den:

Stimulerar ämnesomsättningen och matsmältningen.

Är rik på antioxidanter.

Lindrar illamående och åksjuka.

Förebygger diarré.

Är slemlösande och stimulerar andningen.

Är antiinflammatorisk och lindrar svullnad.

8 recept med ingefära

Här är våra bästa recept med ingefära. Sushi och dumplings är kul att göra med vänner eller familj då det finns många händer som kan hjälpa till. Du måste prova kiwisoppan med dimmig äppeljuice och superenkla mandelbiskvier, den är jättegod. Vi serverar alltid ingefära- och kanelcocktail på fester, den är gudomlig! PS. Gör stora kannor, alla kommer att fråga efter mer.

Morot- och ingefärsbiffar med matvetesallad  

Sushi med rökt tofu, mango och sötpotatis  

Ingefära- och kanelcocktail  

Dumplings med shiitake och tofu  

Rostade äpplen och sötpotatis med agave och ingefära  

Kiwisoppa med supersnabba mandelbiskvier  

Smoothie: Grön vitamininjektion  

Smoothie: Ingefära, honung och citron  

Artikel: Emelie Kalén Recept och bilder: Jenny Sundén

[filibaba-se]

Hitta dina bästa kostvänner

Shidrokh Ghawami driver sedan flera år den omtyckta salongen Orkidés i Vasastan. Hon är också utbildad inom näringslära och för tre år sedan la hon om sin kost utifrån vad hon upplevde att kroppen mådde bra av att äta. Maten är ekologisk utan onödiga tillsatser och kött äter hon endast en gång i månaden. Idag känner hon sig piggare och starkare än någonsin.

Shidrokh har alltid haft ett brinnande intresse för kemi och ingredienser i produkter. Under en period studerade hon biokemi men efter tre terminers studier kom hon fram till att hon inte ville bli kemist. Hon valde en annan yrkesbana och 1996 utbildade sig till hudterapeut. Efter avslutade studier arbetade hon på salong samtidigt som hon undervisade i kemi på olika hudterapeutsutbildningar. Men inom henne växte också en annan ambition - att öppna en egen salong. – Jag ville erbjuda kvalitativ hudvård som alla har råd med. För mig var det också viktigt att jag fick ordentligt med tid till varje kund. När kunden får en behandling ska personen även få information och förståelse för och lära känna sin hud på rätt sätt, säger hon.

Förverkligade sin dröm

År 2000 slog Shidrokh upp portarna till sin salong. Då hyrde hon ett rum i Solna för att hålla nere kostnaderna. Idag har hon varit verksam i branschen i 20 år, har många trogna stamkunder och driver företaget i innerstan i Stockholm. – Nu börjar även mina kunders barn komma hit, det är riktigt roligt, säger hon. Att öppna salongen och att arbeta med hud är hennes kall, det fanns aldrig något annat alternativ förklarar hon. – Det absolut roligaste med mitt yrke är när kunderna ser resultat som de verkligen inte hade förväntat sig. Man ser att ögonen riktigt lyser av förvåning.

Rätt kost för din kropp

Huden är kroppens största organ – och även en av de mest utsatta. Shidrokh förklarar att välmående hud är så mycket mer än en kräm som kan utföra mirakel. Det handlar om att skapa en hållbar livsstil och hitta kompletta ingredienser som är lämpliga för huden i det tillstånd som den befinner sig i. Men maten vi stoppar i oss har också i allra högsta grad inverkan på huden. Vid sidan om sitt arbete som hudterapeut håller Shidrokh kurser i näringslära. Och för tre år sedan kände hon att det var dags för en förändring. Därför ändrade hon sina matvanor. – Jag hade inte dåliga kostvanor men jag kände ändå att jag behövde titta, lyssna och känna efter vad min kropp behövde få i sig, säger hon. Under ett års tid provade Shidrokh att äta olika livsmedel för att därefter notera hur kroppen reagerade efter måltiden. Fick hon mer energi eller hamnade hon i matkoma? – Vi är alla olika, därför är det viktigt att du själv känner efter vad just din kropp behöver. Broccoli, som är nyttigt och sägs vara bra för alla, mår exempelvis jag dåligt av att äta eftersom jag inte klarar av att smälta det livsmedlet. Jag mår inte heller bra av att äta pasta eller laktosprodukter, säger hon. I rollen som näringsterapeut talar hon ofta om vikten av att ta tag i sina matvanor en gång för alla och anpassa kosten efter sin kropp. Mår du dåligt av att äta vissa livsmedel då är det inte heller rätt mat för dig. – Du behöver inte krångla till det i onödan. Köp så naturlig och färsk mat som möjligt, utan tillsatser. Tomat på knäckemacka eller en omelett, svårare än så behöver det inte vara, säger Shidrokh.

Mår bättre utan kött

Idag äter Shidrokh nästan uteslutande ekologisk kost. Och kött äter hon endast en gång i månaden, en vecka innan menstruation. Då köper hon kravmärkt köttfärs från en gård på Gotland som hon känner till. – Det äter jag för att få i mig animaliska aminosyror som är bra att få i sig när jag har mens. Annars mår jag bättre av att inte äta kött eftersom mina tarmar har svårt att bryta ner proteinet, säger hon. Med de nya kostvanorna kom många positiva förändringar, som bättre sömn, viktnedgång och värken i knäna försvann. – Jag har gått ner hela 20 kilo och är mycket piggare. Tröttheten som vanligtvis gör sig påmind under eftermiddagarna känner jag inte längre av. Och jag kan springa igen, det är en härlig känsla. Min kropp är så lätt, det känns som att jag kan flyga, säger hon.

Shidrokh Ghawamis 6 bästa tips för bättre mat i vardagen:

Eftersträva återhållsamhet. Hoppa inte på den senaste mattrenden utan känn efter vad just din kropp behöver.

Krångla inte till det i onödan. En lunch eller middag behöver inte bestå av tre rätter, det går alldeles utmärkt att laga en enkel och god omelett.

Ta dig tid att läsa innehållsförteckningen ordentligt när du köper mat.

Ät gärna mer tunna bladväxter, som spenat, romansallad och rucola.

Banan och nötter, som mandlar och pumpakärnor, är bra mellanmål.

Undvik tillsatser, köp naturliga råvaror.

Emelie Kalén

[filibaba-se]

7 nyttiga mellanmål med mycket protein

En fråga som jag ofta får är tips på bra mellanmål. Det är särskilt viktigt för de som tränar regelbundet att ladda med energi innan träning och kolhydrater och protein efter träningspasset. Men även om träning inte står på dagens agenda, kan ett mellanmål fylla på med energi och hålla blodsockret på en jämn nivå mellan måltiderna.

1. En skiva rågbröd med jordnötssmör och skivad banan Vem kunde tro att den här kombon innehåller 7 g protein? Jordnötssmöret brukade förknippas med ljust toastbröd och sockerstinn sylt. Nu har jordnötssmöret gjort comeback, och det med all rätt. Det finns gott om ekologiska produkter med i princip bara jordnötter i (över 99 %). Den sträva konsistensen vägs upp av de söta bananerna.

2. Rödbets- och hallonsmoothie med ingefära Koka rödbetor mjuka i förväg och förvara i kylen. Till ett glas använder jag en ganska liten kokt rödbeta och mixar med 2 dl frysta hallon, 1 banan, 1 msk riven ingefära, 1 dl mandelmjölk, 1 dl vatten, 1/2 msk citronsaft och eventuellt 1/2 msk granatäpplekärnor/gojibär och du har ett supernyttigt och lagom mättande mellanmål färdigt på några minuter. Jag höll på att falla av stolen när jag testade näringsinnehållet på Edamam, och såg att denna smoothie innehåller hela 8 g protein!

3. Hembakade proteinbars med nötter, frön och torkad frukt Tiden det tar att baka egna proteinbars vägs upp av att du vet exakt vad du har haft i dem och att du sedan har mellanmål som är lätta att ta med. Du hittar receptet här.

4. Keso med nötter, torkad frukt och gojibär Keso är fettsnålt och proteinrikt (1 dl keso innehåller ca 10 g protein), och därför en gammal favorit för många. Nötter tillför bra fetter, och torkad frukt ger energi och vitaminer. Skeda upp keso i ett lågt glas och toppa med torkad frukt och bär. Toppa eventuellt med lite agave.

5. Två avokadohalvor med örtsalt, citron och chiafrön Superenkelt och jättegott om du frågar mig. Passar bättre innan än efter träning eftersom proteininnehållet inte är så högt (ca 4 g). Dela avokado på mitten och ta bort kärnan. Salta med örtsalt, pressa över lite citron och strö över chiafrön. Ät med tesked direkt ur skalet.

6. Surdegsbröd med grön ärtpesto, tomat och alfaalfagroddar (13-14 g protein) Grön ärtpesto görs, som namnet antyder, på 2 dl gröna ärtor, 1 dl cashewnötter, 1 dl rapsolja, 10 färska oreganoblad, 1/2 tsk grönpepparkorn och 1/2 tsk salt som mixas i en matberedare. Recept här. Resultatet blir ett fluffigt och milt spread, som passar till det mesta. Bred på ett generöst lager ärtpesto och toppa med några tomatskivor och alfaalfagroddar. Mums!

7. Mandelmjölk eller turkisk yoghurt med müsli, hallon och nyponpulver Häll upp mandelmjölk i en skål och toppa med müsli, hallon (jag brukar tina frysta hallon i micron) och nyponpulver. Nyponpulver har ett mycket högt C-vitamininnehåll och sägs ha ett gäng andra fördelar som förebygger sjukdomar. Detta mellanmål passar också bäst innan träning.

Ambitionen var också att posta ett recept på mellanmålsmuffins här, men jag är fortfarande inte helt nöjd med receptet. Ta en titt in i "provköket" hemma hos mig på Instagram och följ oss på Facebook eller Twitter, så får du veta så fort receptet är klart!

Text och bilder: Jenny Sundén

[filibaba-se]

De svenska superbären som smakar smaskens

Exotisk superfood, som maca, goji, acai och lucuma köps av hälsomedvetna konsumenter i västvärlden. De har transporterats över halva jordklotet och är dyra att handla. Men det finns betydligt billigare och miljövänligare sätt att njuta av alla nyttigheter. Varför inte ta del av det som vår svenska natur har att erbjuda?

Bär är inte bara vackra och goda utan innehåller även en mängd ämnen som ingår på olika sätt i kroppens mekanismer för att ta hand om överskottet av fria radikaler som kan orsaka skada i kroppen. Dessa ämnen kallas antioxidanter. Begreppet superbär används för att beskriva bär med väldigt högt näringsinnehåll. Filibaba har tittat närmare på några av dem.

Blåbär

Enligt Livsmedelsverket är blåbär det näst vanligaste bäret som konsumeras i Sverige. De växer vilt i de norra och södra delarna av landet. Antocyaniner skänker inte enbart bäret en blålila nyans, utan är även en kraftfull antioxidant som stärker immunförsvaret och i förlängningen sänker kolesterolet samt risken för cancer. Bäret innehåller även kostfibrer, C-, K- och B6-vitamin. Äter du blåbär får du också i dig betakaroten, vilket är förstadiet till A-vitamin och har antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Under juli och augusti är de blå bären redo att skördas.

Nypon

Den snåriga hälsobomben är inte bara ett superbär mot värk i lederna. Genom sina höga halter av vitaminer (270 milligram C-vitamin per 100 gram) stärker bäret även ditt immunförsvar. En studie från Lunds Universitet (2012) visar att nypon påverkar både blodsocker och kolesterol i rätt riktning. Nypon tillhör familjen rosväxter och finns bland annat längst kustremsorna i den södra delen av landet. När nyponen lyser likt små röda julgranskulor harde mest intensiv smak. Under september brukar det vara dags att skörda dem. Nypon innehåller även mineralerna järn, kalcium och kalium.

Havtorn

Havtorn växer vilt, framförallt längs Östersjökusten men också på västkusten. Utbudet av havtornsprodukter på den svenska marknaden har ökat under de senaste åren till följd av havtornens höga halter av antioxidanter. Enligt en undersökning från Livsmedelverket (2011) innehåller havtorn mer än det rekommenderade dagliga intaget av vitamin C (131 milligram per 100 gram) för vuxna i en enda portion (125 gram). Studien visar också att havtorn innehåller relativt höga halter av vitamin K och de organiska närings- och färgämnenakarotenoider.

Svarta vinbär

Norrbotten står för omkring 40 procent av svarta vinbärsskörden i landet. En analys från Livsmedelsverket (2011) visar att svarta vinbär innehåller betydligt högre C-vitaminvärde än flera andra av våra svenska bär. 100 gram svarta vinbär ger 150 milligram C-vitamin. Det saftiga köttet innehåller också antocyaniner. Av bären tillverkas bland annat saft, gelé och sylt. Av bladen kan du koka örtte. Bäret har också en blodsockersänkande effekt och sägs hålla magen i trim. Förr i tiden användes svartvinbärssaft som medicin för att lindra och förebygga förkylningar.

Text: Emelie Kalén Bilder: Jenny Sundén