#övergivet

[perabl]

Intressant samarbete

Igår hade vi i Sjöbo Fotoklubb besök av våra vänner i Lunds och Tyringes fotoklubbar. Det var dags att få reda på resultatet av vår gemensamma tävling kallad Bildkampen. En tävling som vi tog initiativ till under hösten förra året. Upplägget var två tema – Spegling och Övergivet – och alla tre klubbarna deltog med vardera sex bilder per tema. Totalt skulle sen sex bilder rangordnas i respektive…

[petterbrorson]

Uppe på åsen, akvarell, 29x19 cm

Jag åkte till ett annat naturreservat för att ta fler referensfoton till mitt projekt. Inga problem att lokalisera det på kartan, men det visade sig vara knepigare att faktiskt ta sig dit. Mycket åkermark som omgärdade det, men till slut parkerade jag bilen vid ett ödehus och fann en liten stig till skogen genom fälten. Jag är inte helt säker på att huset var övergivet, även om det visade uppenbara tecken på att vara det. Taket hade börjat rasa in, precis som trappen upp till ytterdörren. Men när jag klev ur bilen så smög en svart katt in i huset och när jag gick fram till det så kunde jag se att ytterdörren inte var helt stängd och jag kunde höra ett svagt surrande ljud från någon sorts fläkt. När jag knackade på dörren svarade ingen... Det var som en början på en mysterieroman.

Det här är mitt andra försök att måla den här bilden. Det första försöket slutade med att tända i spisen med.

...

Up on the ridge, watercolour, 29x19 cm I went to another nature reserve to gather more reference photos for my project. No problems locating it on the map, but it turned out a bit trickier to actually get there. Lots of farmland surrounding it, but eventually I parked the car next to an abandoned house and found a small path through the fields to the forest. I'm not absolutely sure that the house was abandoned, although it showed obvious signs of being just that. The roof had begun to collapse, just as the stairs up to the front door. But when I got out of the car, a black cat snuck inside the house and when I walked up to the house I could see that the door wasn't fully closed and I could hear a faint buzzing sound of a fan of some sort. When I knocked on the door, noone answered... It was like a beginning of a mystery novel. This is my second attempt at painting this image. The first attempt ended up being used to light up the stove.  

[supergoopneckplaid-blog]

En skrämmande varelse i övergivet hus. A scary creature in a abandonade...

[lamellski]

Urbex Teoretisk

Inte min bild

Fotograf Jason Lanier

Motiven är allt ifrån ett gammalt tivoli till en kyrka.

Ofta fotat i ögon höjd så att bilderna visar vad du ser om du är där. Men på ett sätt så du får en känsla för storleken för rummet.

Mycket kalla och mörka färger i bilderna som ökar på känslan av att det är gammalt och övergivet. Med en hint av ljus som visar på ett hopp och positivare känsla.

Han har en Canonkamera. I bilderna ser det ut som att han fotar med långt skärpedjup.

[bottm-blog]

Vi gick på visning i ett övergivet hus

[fiddeliolsson]

Convulvolaceae Volvo, Portugal

Jag har valt fotografen Janine Pendelton och specifikt hennes samling kallad "convulvolaceac volvo". Dessa foton är av en övergiven Volvo ifrån en urbex resa i Portugal som sticker ut med dess överväxta purpurvinda. Känslan av en filmisk nästan magisk värld väcks i mig. Som om bilen är den hemliga vägen in till sagovärlden. Trots ett otroligt övergivet motiv är känslan väldigt levande. Vissa bilder fångar solljuset i bakgrunden och bidrar till den varma, levande känslan. Tre av bilderna i denna samling är tagna ur ett grodperspektiv vilket får bilen att framstå som väldigt majestätisk, något som följer med i resterande bilder trots andra vinklar som vanligtvis kan ge känslan av ensamhet och dysterhet. Även om bakgrunden är enkel och inte innehåller mycket färg ger det ändå spår av liv och värme.

[sagalineafotograf]

OBSIDIAN URBEX PHOTOGRAPHY

• Fotografen använder sig av gamla motiv på övergivna platser.

• Bilderna är tagna på ett sätt så att man kan se hur övergivet och ensamt det är. Man kan se skogen i bakgrunden och andra gamla bilar som ligger och blir en del av skogen.

• Jag får känslan av ensamhet men ändå på ett fint sätt. Obsidian vill visa det fina i övergivna och bortglömda platser.

• Tyvärr vet jag inte tekniken. :')

[fridaabergjewellery]

I love this little abandoned cabin that I pass on my walk. ⁣ .⁣ .⁣ .⁣ .⁣ .⁣ #cabinstory #enchantedforest #forestphotography #cabin #abandoned #abandonedcabin #abandonedplace #forestwalks #forest🌲 #övergivet #house #forest #forestlover #övergivettorp #abandonedhouse #abandonedplaces #intheforest #abandonedspot #forestfairy #torp (at Ömmern) https://www.instagram.com/p/CL9wFicpiwB/?igshid=tjwcriqrxvlu

[sittplatser]

GOD JUL foto: Hans Tjäder

[thenordicwind]

Home sweet home by Elias Hermansson Via Flickr: Abandoned home in middle of nowhere, rural sweden Pentax k-30 + Pentax 70-210

[writing-history]

Abondoned house

[supergoopneckplaid-blog]

A black wolf in abandoned castle. En svart arg i ett övergivet slott i...

[annsan72]

Njuter på landet, Salle har lärt sig övervinna rädslan i vattnet, går ut frivilligt och simmar, det är ”bara” 29 grader i sjön. 🏊‍♂️🐬 #pinscher #pinscherlove #germanpinscher #deutscherpinscher #mellanpinscher #conspirolpinschers #landet #semester #sommaren2021 #semesterfirare #bad #bada #simma #hundsim #övergivet #övergivnaplatser #sommarkväll #solnedgång (på/i Bredsjön (Roslags-Bro socken, Uppland)) https://www.instagram.com/p/CRYRkuanEO9/?utm_medium=tumblr

[estethia]

#övergivet #urbex #urban_decay #jj_delightfully_deteriorating #jj_urbex #ic_urbex #rsa_preciousjunk #ig_abandoned #all_is_abandoned #grime_nation #decay_nation #decay #abandoned #abandonedplaces #abandonedhouse #forgottenplaces #wallpaper #vintagewallpaper

[whitewaterpaper]

SL02: “Det Övergivna Landet”. Originaltitel: The Burning Bridge. Serie: Spejarens Lärling#2 (Ranger's Apprentice #2). Författare: John Flanagan. Översättare: Ingmar Wennerberg. Publicerad: 2005 (på svenska 2007). Medium: eBok/B. Wahlströms/eLib.

Läses tillsammans med @kulturdasset i vår läsecirkel.

¡Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!

Delmål 1 (Kapitel 0P–04).

Andra boken tar vid, mer eller mindre, hack i häl på första boken. Och det finns en lätt känsla av att det drar ihop sig mot krig i luften. För mig personligen förstärks säkert den känslan av de ryska härjningarna i Ukraina just nu. Jag vet inte om jag nämnde det under första boken (tror inte det) men det finns en stark närvaro av de brittiska öarna i ländernas namn. Liksom ”Skanderna” lätt för tankarna till Skandinavien/Vikingarna. Här skall Gilan, tillsammans med Will och Horace, söka stöd hos grannlandet Celtica och landets folk översätts till och med till ”Kelter”. Det är intressant med den här insynen i de geopolitiska delarna av världen – om än knapphändiga.

Men innan Gilan dyker upp så möter Halt och Will några Wargaler som dödat en man vid namn ”Dirk Reacher” en desertör som anslöt sig till Morgarath. Och enda anledningen till att jag nämner det är att jag misstänker att det är något med händelsen som kommer få större vikt längre fram. Något i att Halt känner honom, och att vi får veta hans bakgrund säger mig att det är mer som hänger ihop med den här händelsen. Och ögonen som spejar mot slutet av prologen antyder att det hela är en fälla av något slag.

Trist nog är det Horace som Gilan och Will tar med sig på resan, jag hade hoppats lite på Allys som jag har för mig är Lärling inom de diplomatiska kretsarna. Men Flanagan verkar vilja bygga en kärleksintrig mellan henne och Will och kanske tycker det är lite för tidigt att de börjar umgås. Men vänskapen som växer fram mellan Gilan, Will och Horace är ändå trevlig på något vis. Och även om jag inte tycker om Wills överlägsna sätt (som om han själv vetat hela tiden att han var klippt och skuren för jobbet som spejare) så är det bra att Flanagan redan här sätter ned foten över idéer som att spejarna skulle vara någon form av farmarliga till spejarna.

Just nu är det främst ”Dirk Reacher”-spåret som intresserar mig, men vad det handlar om lär vi inte få reda på än…

Delmål 2 (Kapitel 05–09).

Gilan ger Will och Horace chans att träna tillsammans och därmed ge varandra erfarenhet av personer med en annan skolning och stridsteknik. Det finns något sammanbindande i det här, och det verkar som om Gilan kommer dröja sig kvar i böckerna.

Will, Gilan och Hoarce anländer till ett Celtica som verkar helt övergivet och där människorna verkar ha lämnat sina hem i all hast. Både gårdar och hela städer står tomma. Den här delen är riktigt intressant och man blir lite nyfiken på vad som kan ha hänt (trots att svaret egentligen är rätt uppenbart).

Det öppnar upp sig mot slutet då det visar sig att Morgarath möjligen börjar förslava Kelterna till sina egna gruvor eftersom det kostar på att hyra in folk. (T.ex. Skandierna).

Det skall bli intressant att se om Evanlyn kommer bidraga mer till boken/serien och i vilken utsträckning.

Delmål 3 (Kapitel 10–14).

Det var väl väntat att Gilan skulle bege sig tillbaka hemåt för att meddela Kungen om nyheterna. Han lämnar över ansvaret för den lilla gruppen till Will och lyfter även Evanlyn kanske inte är helt ärlig med vem hon är. Och visst var vi alla lite misstänkta över hennes historia? Och hon begår både ett och två övertramp (t.ex. att inte tänka två gånger om man borde ge ett handtag i att sätta upp lägret) som antyder att Evanlyn nog är den ”hennes nåd” som hon påstår sig rest med.

Will och Horace har många bra scener ihop där de långsamt lär sig se till varandras styrkor och svagheter, och tillsammans kommer de fram till att de måste ta reda på vart Wargalerna är på väg nu när de har chansen. Och tur är väl kanske det? För de inser snart att planen som Will och Halt fick tag på i första delmålet givetvis är en fälla avsedd att få möjlighet att anfalla kungens trupper i ryggen. Den här fällan var relativt öppet gillrad för läsaren och utvecklingen lär inte komma som en överraskning för någon.

Kan också gratulera mig själv för delmålsindelningen. Cliffhanger igen. :lol: Ser fram i nästa delmål att se om team Will kommer försöka rädda gestalten på bron och i så fall vem det är.

Få se nu om de kommer rida i samlad tropp för att varsko kungen eller om de kommer dela upp sig (igen). En del av mig misstänker det senare.

Delmål 4 (Kapitel 15–19).

Så fick vi reda på vem Evanlyn troligtvis är, ser det som väldigt troligt att hon är kungens dotter – här maskerad med sin jungfrus namn. Annars gillar jag hur den här avstickaren avlöper, med Will, Horace och Evanlyn som slår sina kloka huvuden ihop och tar beslut på plats. Man får inte bara reda på exakt vad Morgarath skall ha alla arbetare till, utan precis hur förrädisk dennes plan är. Beslutet att försöka bränna ned bron för att rädda lite tid så man kan förvarna kungens trupper och ge dem en chans att omgruppera.

Jag gratulerade mig själv för ytterligare en trevlig cliffhanger, har fått till ett gäng sådana med schemat denna bok, med glöden som sakta falnar på den ena sidan bron. Troligtvis kommer Will ”lösa” problemet med en välriktad pil med eld – men någon av dem kan få för sig att göra något dumdristigt också. Den här händelsen är väl vad som åsyftas i den engelska originaltiteln: The Burning Bridge, medan den svenska titeln Det Övergivna Landet mer åsyftar det generella läget i Celtica.

Delmål 5 (Kapitel 20–24).

Till skillnad mot vad jag trodde så smyger sig Will och Evanlyn tillbaka till bros för att återtända elden. Will får hålla wargalena stången medan den sistnämnda får fyr på elden igen. Vi får under det här delmålet det mer eller mindre bekräftat att Evanlyn egentligen är prinsessan. Jag gillar att ”Evanlyn” i det här delmålet uppvisar lite mer handlingsförmåga och inte bara räknar med att killarna skall ordna allt. Kanske beror det på att det självpåtagna uppdraget att bränna bron har med rikets säkerhet att göra? Till skillnad från att sätta upp ett läger som hon troligtvis aldrig behövt befatta sig med,

Men säg den lycka som varar. Visserligen får de fyr på elden igen, och bron rasar samman. Men wargalerna får förstärkning av skandierna, och de sistnämnda tar Will och Evanlyn till fånga.

Horace gör iaf inget dumt och rider åstad med nyheterna och ser till att kungen och hans styrkor får de nya uppgifterna så man kan lägga om planerna så man inte blir anfallna i ryggen. Vi får se hur det utvecklar sig – både Gilan och Halt vill ju som Horace springa till Wills undsättning men tvingas sätta plikten före de personliga behoven. Dock så tror jag att Will och Evanlyn antingen kommer lyckas fly eller att de blir fritagna längre fram. Jag tror att mycket kommer hänga på huruvida Team Morgarath inser vem de egentligen fångat in tillsammans med den pricksäkra lilla spejaren.

Delmål 6 (Kapitel 25–29).

Parallellt med att det drar ihop sig för strid får vi följa Will och Evanlyns upplevelser i Morgarths läger. Och skandiernas beteende får mig att undra vad det är som pågår när de aktivt försöker dölja för Morgarath att de tagit fångar. Återstår att se vad som händer nu. Morgarath fick ju storpisk (som väntat) i slaget och nu ställde sig Horace mellan Halt och Morgarath. Den senare antyder att Will och Evanlyn är döda, men eftersom serien är längre än två böcker så står det klart att Morgarath bluffar. Så vad händer nu? Duell mellan Horace och Morgarath? Utväxling av fångar? Will och Evanlyn lyckas kanske fly? Fritagning av skandierna. Jag hoppas verkligen slut kapitlen ger oss svaret på om det ligger något mer bakom skandiernas beteende än bara maktdemonstration.

Delmål 7 (Kapitel 30–32).

Jag skall erkänna att slutet både överraskar och anlöper som förväntat. Skandierna plockar som väntat med sig Will och Evanlyn och Halt misslyckas med att rädda dem. Det här spåret var jag inne på efter förra delmålet – men en del av mig var öppen för en sista minuten räddning också. Väntat var också att Horace skulle överleva duellen på något sätt, men det överraskar att Morgarath dog redan här. Vem skall bli den stora skurken nu då? Efter att vi sluppit iväg från skandierna dvs?

Sammanfattning.

På det hela taget en bra bok, men som kanske inte har så mycket med ”lärlingsdelen” att göra. Mycket av boken spenderar Will och Halt på varsitt håll och väldigt mycket går ut på att Will leder sina vänner i ett gerillaattentat mot Morgarath bro. Här och där upplever jag boken som nästan lite för enkelt skriven, men jag är ju å andra sidan en bit över målgruppsåldern. Storyn är dock riktigt bra, även om jag personligen saknade de övriga av Wills vänner. Slutet bjuder både på det väntade (som att Horace överlever och att Will och Evanlyn tillslut tas med till Skandia) och det oväntade (som att Morgarath tydligen lämnar oss redan här). Vänskapen som utvecklas mellan Will och Horace (och även med Gilan och ”Evanlyn”) är trevlig men jag hoppas att de övriga inte bara försvinner och det enda vi får framöver från första kapitlet är Will och Horace BFFs.

Länkar.

eBibliotek @ Axiell Media.

Biblio @ Axiell Media.

Boken @ Förlaget.

Boken @ Goodreads.

[fannynilsson]

Jaa. Wtf på denhär veckan. Megaångestvecka.

Men denna vägg på garaget fick jag färdigmålat idag. Har även krigat bort en bikupa ovan ena garageporten UTIFALL jag skulle få för mig att tvär måla den väggen innan augusti är slut också. Sen ba rensat ogräs… städat bort lite grejer på gården. Börjat avgränsa ridbanan med ogrässtopparbrädor osv. Lite händer det jämt men inget blir färdigt 😅 ungen har iaf varit snäll idag, annars hade hans pappa fått ensamvårdnad i två år framöver😤

Nästa år borde jag fundera lite över hur man i framtiden vill göra framför denhär garageväggen för att få det mer mysigt. Nu ser de ba ut som en företagsparkering på gården hehee. Eller mer övergivet hus trots att husen är nybyggt men övergiven gård-parkering 🙄 typ. Skulle typ vilja ha ett litet skärmtak för cyklar och krattor å skit? Typ till höger om dörren? Sen ba klätterväxt å nåt lummigt till vänster så de inte ser ut som ba en industrivägg?

Ah tåls att tänkas på. Denhär veckan har knäckt min själ så nu ska ja inte fundera nå mer på flera månader helst 🥸