#det blir nog bra

[whitewaterpaper]

SL04: “Slaget om Skandia”.

Originaltitel: Oakleaf Bearers / The Battle for Skandia[1]. Serie: Spejarens lärling #4 (Ranger's Apprentice #4). Författare: John Flanagan. Översättare: Ingmar Wennerberg. Publicerad: 2006 (på svenska 2008). Medium: eBok/B. Wahlströms.

¡Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!

Delmål 1 (Kapitel 01–04).

Ett första delmål som ger sig av med en rivstart, våren är på G i Skandia och saker och ting börjar röra på sig. Innan första kapitlet är slut har vi fått osss en uppdatering av Wills sinnesstämning och Evanlyn har hunnit gått att bli kidnappad. Det senare troligtvis av samme ryttare som Evanlyn såg/mötte i slutet av förra boken. Lite nyfiken blir man på vem det är och om denne hållit koll på Evanlyn/Will hela vintern?

Andra kapitlet som kickar av Halt och Horace del av intrigen är kul med relativt poänglöst. Men här lär det hända saker då man snart skall in i passet.

Erak kommer vi (lite väntat) få träffa mer av, och visst känns hans uppdrag som indrivare lite som en ursäkt att skicka i väg honom åt Wills och Evanlyns håll. Vågar vi gissa på här att Erak skall driva in skatter hos samma person som nyligen tagit Evanlyn till fånga? Dvs Erak och Will kommer träffas någonstans på vägen dit?

Delmål 2 (Kapitel 05–08).

Det verkar som Evanlyn tagits till fånga av ett folkslag likt våra Mongoler. Både Evanlyns och Halts beskrivningar av dem tyder på det. Det ger en vink om vad det är för typ av slag bokens titel avser, jag var inne på någon form av inbördeskrig först.

Lustigt att Halt och Horace närmar sig förövarna de med i Wills fotspår. Hade inte räknat med en återförening så här tidigt i boken. Undrar om det är Will som Tug reagerar på?

Men det känns som ett logiskt beslut samtidigt, Will lär inte klara en fritagning själv.

En formulering detta delmål som lämnade spår på näthinnan var följande i samband med Evanlyns färd:

Det var nog tur för Evanlyn att hästen inte ramlade. Hon hade nämligen varken sett bågen som ryttaren hade på ryggen eller det välfyllda kogret på hans högra sida.

En "Sandemo"-formulering jag inte räknat med från Flanagan. En överraskning och då inte på ett bra sätt.

Nu återstår det att se hur Erak:s uppdrag faller sig mot avslöjandena i det här delmålet.

Delmål 3 (Kapitel 09–12).

Will har efter vinterns motgångar inte de bästa förutsättningarna att frita Evanlyn, och han inser själv att det inte bara handlar om att han är fysiskt svag. Utan det gäller även hans förmågor att tänka och planera som är minst sagt nedsatta just nu. Jag tycker det är bra att Flanagan tillåter Will att vara nedgången här, och att han inte tog sig ur ett beroende på gränsen till svält och ändå var redig nog i huvudet att iscensätta ett fritagande. Det gör det lite lättare att svälja att Halt och Horace nu serveras honom på ett silverfat.

Och nu blir det också mer och mer tydligt att Temujaierna planerar en invasion av Skandia och efter det fortsätta västerut. Halt är övertygad om att Skandia kommer falla och resten av väst efter dem. Visst är det lite trist att storyn håller fast vid en Väst/Öst-perspektiv här.

Och mycket riktigt så innebär Eraks uppdrag att han springer in i Will, nu i sällskap med Halt, och som tur är har han huvud nog att iaf nu inledningsvis förstå att Halt kanske inte är en fiende. Jag gillar den här idén om att en framtida allians mellan Skandia och Araluen kanske grundas mellan en jarl och en liten spejare han kidnappade.

Vi får se vad som händer i skandiernas ledarskikt efter det här, det lär bli svårt för storjarlen att framhäva sin vendetta mot Araluens kungahus om landet behöver dem för att möta temujaierna.

Delmål 4 (Kapitel 13–16).

Halt och Erak tar de första stapplande stegen till att lita på varandra när Erak vägrar låta Halt undersöka temujaierna själv.  De konstaterar att det är en invasionsstyrka på minst 5000 man som är på ingång. Kanske tycker jag att Flanagan är lite hårdhänt med Erak – visst karln är en sjökapten och ingen spion, men som krigare och jägare bör han ha iaf basala kunskaper i att smyga. Det går (lite väntat) åt skogen och Halt jagas tillsammans med Erak tillbaka till de andra och bara Halts erfarenhet ger dem tid nog att varna de andra.

Lika väntat är det kanske också att Halt, Horace, Will och Evanlyn skall stanna och kämpa med Skandierna. Den sistnämnda får visserligen inte uttala sig om saken (här var det nog viktigare att hålla hennes riktiga identitet hemlig) och den stora uppgiften nu blir att varsko Ragnar om att invasionen har börjat.

Det skall bli intressant nu att se om man fortsätter hålla Evanlyns identitet hemlig, eller om hon kommer bli inblandad i en eventuell allians mellan Skandia och Araluen.

Delmål 5 (Kapitel 17–20).

Jag gillar här hur Halt, genom att kategoriskt inte överge Erak, vinner en plats som rådgivare åt skandierna. Att Will och Evanlyn är förrymda slavar är något som helt enkelt slätas över i ljuset från allt annat. Och parallellt med att Halt lägger strategier ihop med skandierna så har Will börjat kämpa sig tillbaka till sin toppform. Samtidigt så spenderar Evanlyn tid ihop med Horace, personligen hoppas jag att det här inte bygger mot ett kommande triangeldrama utan att Evanlyn just nu inte inser vad det är hon gör med de stackats pojkarna. Det kan också vara så att hon gör det – och att hon använder Horace för att få en reaktion ur Will.

Kommer temujaierna bli förvirrade över skandiernas plötsliga anammande av gerillatekniker? Halt hoppas på det. Återstår att se vilken inverkan det har på de kommande händelserna.

Delmål 6 (Kapitel 21–24).

Intressant delmål med ett nedslag i Temujaiernas läger, där vi får Halts gissning om vilket försvar Temujaierna förväntade sig att möta, och sedan ett lika intressant demoniserande av fienden:

”Förlusterna är inte så stora. Vi klarar dem.” Det märktes på förslaget att det var en temujai som talade. Nit’zak tyckte inte att det spelade så stor roll om några människor strök med så länge de slapp sänka tempot. Men Haz’kam skakade på huvudet. Inte för att han kände något större medlidande för soldaterna, förstås.

Samtidigt hos Skandierna börjar tålamodet tryta för överjarlen över Halts närvaro – jag skulle tippa på att det även handlar om att han framstår som lite svag som behöver en främling (och till och med fiende) som rådgivare i det här läget. Och givetvis att deras egna metoder inte är tillräckliga enligt Halt.

Lite börjar jag undra om storyn grundar lite här för att Erak skall ta över styret över Skandia och leda dem in på en annan mer allians inriktad väg? Erak verkar avgjort vara mindre traditionsbunden och välvillig till att testa nya idéer. Det här är ju den typen av händelser som brukar kunna bli stora vägskäl i ett lands historia.

Kul att Will också börjar ta mer aktiv roll i storyn – han har hittills i den här boken varit relativt anonym. Intressant också att Evanlyn upplever att hon och Will glider isär, och lite undrar man om hon använde Horace som ett försök att läsa av Wills känslor och/eller få hans uppmärksamhet? Jag ser fram emot att se vad Evanlyns lilla stickspår ombord på Slagors skepp skall leda till. Det skulle inte förvåna mig om karln tänker sälja ut Skandierna till Temujaierna, men heller inte att Evanlyn nu hamnar i Araluen och kan meddela pappa kungen om vad som pågår. Båda känns väldigt troliga i det här läget.

Delmål 7 (Kapitel 25–28).

Will börjar hitta tillbaka till formen, inte bara fysiskt utan även mentalt och lyckas övertyga Ragnak att rekrytera slavar till att bemanna pilbågar. Och redan här, som om debaclet med Vallernas ed inte redan antydde det, finns det en viss indikering på att Skandia står inför ett maktskifte. Erak är fortfarande en god kandidat att leda ”det nya Skandia” tycker jag.

Tyvärr får vi inte mer om Evanlyn ombord på Slagors skepp, nästa gång vi träffar henne har hon kommit i land helskinnad och osedd av skeppets bemanning och redan avlagt rapport till Halt. Parallellt med detta har alltså Slagor hittat en slav som identifierar Evanlyn som Prinsessan Cassandra. Halt lyckas snacka henne ur den knipan, om än tillfälligt och går sedan direkt på löken: Slagor. Något säger mig att Slagor kommer gå till Skandias historia som mycket – men inte krigshjälte.

Delmål 8 (Kapitel 29–32).

Slagor åker dit så det slamrar om det, Will visar sig igen på styva linan med att kläcka en idé så man nu kan göra sig av med en hel hög temujaiska krigare med relativt enkla medel.

Jag gillar hur Horace och Evanlyn blir inblandade i Wills träning med slavarna/bågskyttarna och hur de båda bättrar på Wills idé på varsitt sätt. Vad gäller Evanlyn är det ju inte helt omöjligt att hennes oförbehållna sätt att stödja Skandierna på något sätt kommer få Ragnak att släppa det här med Vallernas ed – även om det vi vet hittills att det inte går att backa ur det så är det som Halt säger: kan man skjuta upp det brukar det gå att lösa. Det är dessutom kul att se de tre jobba ihop igen, även om Will kanske har lite bättre minne än Horace.

Och givetvis får Temujaierna på pisken vid deras första försök, Haz’kam må vara förvirrad över skandiernas ovanliga beteende – men jag misstänker att Halt håller på att förändra våra ”vikingar” i grunden.

Delmål 9 (Kapitel 33–36).

Temujaierna inser att en spejare bistår skandierna, och avpolleterar chefen för den egna underrättelsetjänsten. Och då vet de inte om att de i princip blev överlistade av en pojke. Samma pojke som sedan slaktade hundratals temujaier på slagfältet med sin styrka pilskyttar. Undrar vad det innebär att Erak är stolt över Will? Det kan givetvis bara vara en observation från Erak – han har ju stöttat Halt från första början men det kan också vara något som antyder något djupare längre fram. Temujaierna börjar bli alltmer desperata och i kommande delmål får vi kanske se på mer närstrider. En sak är säker: temujaierna vet att en förlust här kan vara början på slutet – om det visar sig att de kan bli besegrade kommer givetvis fler att försöka.

Delmål 10 (Kapitel 37–41).

Temujaierna får som väntat på moppe, men det är på håret. Även hos skandierna är förlusterna stora och de var nära att falla själva. Som väntat överlever inte Ragnak striden heller – väntat eftersom fredsamtal eller en allians med Araluanerna skulle ha varit omöjliga med honom. Och det hade inte varit rätt att Cassandra skulle få betala med sitt liv efteråt. Överraskade blir vi inte heller när skandierna väljer ny överjarl, utom möjligen Erak själv då.

Under striden så reagerar jag på ordet ”detachera” och undrar om det ordet är något som målgruppen för böckerna skulle förstå. Å andra sidan så kryper det längre ned i åldrarna med att läsa böcker på engelska så kanske spelar det ingen roll?

En fin liten scen dessutom där Will reser tillbaka till stugan och hämtar hem den lilla ponnyn som han och Evanlyn flydde på. Det här är detaljer som kanske ofta faller mellan stolarna i de stora upplösningarna.

Och när Halt och Erak börjar tala om allians och gemensamt försvar mot temujaierna är det ju himskans smidigt att prinsessan Cassandra överlevde och har befogenheter att skriva på sådana avtal. Kung Duncan har all anledning att vara stolt som en tupp när gänget kommer hem till Araluen igen.

Och som väntat blir Halt förlåten på plats hemma i Araluen. På någon nivå lär de allra flesta vetat varför Halt försatte sig i den knipa som gjorde honom landsförvisad i ett år. Och det känns inte som något större övertramp att han benådas när han kommer hem med prinsessan välbehållen.

Horace blir riddare och Will erbjuds tjänst bland kungens spejare – men den senare tackar nej. Fin gest dessutom att Horace fick behålla den improviserade ”av Eklövet”-titeln.

I framtiden skall det bli intressant att se vart Will-Evanlyn/Cassandra-Horace tar vägen. Uppenbart är att Cassandra har känslor för Will men att hennes titeln nu ställer sig i vägen. Jag hoppas dock inte att det kommer utveckla sig till något segt triangeldrama nu när hon ”kommit närmare Horace”.

Sammanfattning.

Det här har helt klart varit en bra bok med mycket förvecklingar. Jag gillar att Flanagan tillåter Will påverkas av beroendet länge, och lite ser jag fram emot att se om det kommer få några eftergifter längre fram i form av återfall (kanske inte med varmlöv men andra saker som alkohol). Jag hoppas också det inte är sista gången vi får se Cassandra dra ut på äventyr med Will och Horace. Undrar om man skulle överraska läsecirkeln med att läsa nästa bok på engelska?

Länkar.

Boken @ Goodreads.

Boken @ Libris.

Biblio eBiblioteket @Google Play, @Appstore.

Fotnoter.

[1] Den australiensiska originaltiteln är ”Oakleaf Bearers” medan den i Usa gavs ut som ”The Battle for Skandia”.

[raskti]

The 2005 Swedish Jcs production

So, between Ola Salo's translation and the 1972 Swedish translation of Jesus Christ Superstar, came this translation by Oskar Bly (who played Jesus in this production, and also directed it). It was produced in the Maximteatern in Stockholm.

There aren't many clips online from it but I will link them and provide some pretty mid english translations for them. Most of the news segements I can find are also locked behind a pay wall, but the following and the last picture are from Anders Ekborgs website where two articles on the show exists.

More below (long post, lots of lyrics)

Judas in this production was played by Ander Ekborg, who is known for his role as Freddie in the Swedish version of Chess. and here's a snippet from an interview about the show that he took part in:

"Im thinking about the prerequisite for life, actually. But it's like a life force, one of our big ones that drives one to both evil and good. [...] The very word traitor, the greek word for traitor is mentioned only once in the bible - in the correct translation. Otherwise, he is called (the handover) or (the giver) all the time. So the word traitor is really like not speaking about Judas. It is God that has choosen him to be the one to hand him over, so to speak. [...] He is absolutely necessary for God's work, for it to be that way there has to be someone that has that role. Exactly like a theatre performance there has to be someone with the villain and it- otherwise it's not exciting, it won't be a good story that people can really relate to."

First of: Heaven on their minds / Ditt folk har du förlett

Det börjar klarna nu Jag äntligen ser Ja, det är klart Ja det är helt uppenbart Om man plockar bort Hans myt från hans namn Drabbas vi av vårt folks raseri Jesus! Du tror på människors prat Och ännu mer - genant Din stackare du tror Ditt snack om gud är sant Allt bra som du har gjort Blir glömt och gömt i jord men folket dyrkar din person mer än dina ord Hör på mig Jesus, Det är nog nu, säg nej allt jag vill är att du lyssnar till mig kom ihåg det, jag var din bästa vän i allt vi gjort Din stjärna kommer falla Du är ju messias för dem alla Om du sviker dem får du det svårt Du var ingen Gud från början, minsann Nej, för oss så var du bara en man Minns, jag säger det, Jag har beundrat allt vad du har gjort Men varje ord du säger nu Förvränger dem - betänkt det du Om du sviker dem får du det svårt Nasaret, din store son borde hålla sig ifrån frälsar jobb och stanna kvar hos snickar far göra bänkar och sånt där det är en hederlig affär ingen skada hade skett om du hade rätt Kan du strunta i vår situation? Kom ihåg vi har ju ockupation Rom är stort och starkt vi är ett litet folk som sitter trångt Jag är rädd, jag är beklämd Jag vet att snart tar folket hämnd Om vi går ett enda steg för långt Om vi går för långt! Lyssna Jesus, innan allting är slut Vi vill leva, men för varje minut Minskar chansen här Se folket tillbe dig i vild extas! Ja, ditt folk har du förlett Himmlasyner har dem sett Det var vackert men nu är det sent Snart är allt försent! Lyssna Jesus, Innan allting är slut Hatet minskar nu för varje minut Lyssna Jesus, Innan allt är försent Jag varnar dig Snart är allting försent Snart är allt försent

English translation:

It’s getting clearer now I finally see Yes, it is clear Yes, it’s quite obvious If you pick/strip away His myth from his name We'll suffer our people's rage Jesus! You believe people’s talk And even more - embarrassing You poor thing you believe Your talk of God is true All good that you have done Will be forgotten and hidden in dirt But the people worship your person more than your words Hear me out, Jesus It’s enough now, say no All I want is that you listen to me Remember that, I was your best friend in all we have done Your star will fall You are the Messiah for them all If you let them down then you will have it hard You were no God from the beginning, indeed/ No, for us you were only a man Remember, that I say it, I have admired all that you’ve done But every word you say now Distorts them - bear that in mind/think of that If you let them down then you’ll have it hard Nazareth your great son Should keep away from Saviour jobs and stay at his carpenter dad Make benches and stuff like that It’s an honourable affair No damage would have been done If you were right Can you ignore our situation? Remember, we have been occupied Rome is big and strong We’re a small people who sit tight I am afraid, I am distressed I know that soon the people will take revenge If we go a single step too far If we go too far! Listen, Jesus, before it all ends We want to live but for every minute the chance lessens here See the people worship you in wild ecstasy! Yes, you have led your people astray Heavenly visions have they seen It was beautiful but now it’s late Soon it will all be too late! Listen, Jesus, before everything ends The hate is now diminishing with every minute Listen, Jesus, Before it’s too late I’m warning you Soon everything will be too late Soon it will all be too late!

Gethsemane / I Gethsemane

Så ber jag dig i nöd Inför den väg jag sökt Lyft din bittra kalk ifrån mig För jag vill inte smaka giftet Som redan bränner Här i mig Jag har tappat bort, vem jag var förut Jag brann klar som ljus och nu är lågan slut Trots jag gjorde mer än rätt i tre års handling Blev allt som trettio Ska jag plågas Kan du önska mer Från någon annan man Men om jag dör Ska jag då se sagan slut Och tvingas ned på knä Ska jag såras och bespottas, spikas fast på trä Jag vill förstå, jag vill förstå min gud Vill förstå, jag vill förstå min gud Måste se, måste jag förstå, Måste se, jag måste se min gud Om jag dör är det då på ditt bud? Om jag dör är det då på ditt bud? Ber om svar, jag ber om svar, min gud, jag ber om svar Varför ska jag dö? Säg! Okej, jag dör, Se på, jag dör! Jag brann klar som ljus Och nu är lågan slut Min saga blev till tre års handling Men känns som nittio Så varför är jag rädd för slutet? Som jag valde, som du valde Jag valde aldrig Gud din viljas kraft Har jag aldrig hört, Jag ska tömma genom kalket Sätt mig på ditt kors Och knäck mig Bara slå mig Förblöd mig Döda mig! Men ta mig nu Om evigt liv är död!

English translation:

So I beg of you in need, Before the path I sought Lift your bitter chalice from me Because I don’t want to taste the poison That already burns here within me I have lost, who I was before I burned bright like a candle And now the flame is over Although I did more than right in three years of action Turned out like thirty Shall I be tormented, Could you wish for more from any other man? But if I die, Shall I see then see the end of the story? And be forced to my knees Shall I be hurt and reviled Nailed to a tree I want to understand, I want to understand my God Want to see, I want to understand my God Have to see, I have to understand, Have to see, I have to see my God If I die is it at your behest? /bid If I die is it at your behest? /bid Begging for an answer, I’m begging for an answer My God, I beg for answers Why should I die? Say! Okay, I’ll die Look on, I’ll die! I burned bright like a candle But now the flame is over My story turned into three years of action But feels like ninety So, why am I scared of the end That I chose, that you chose I never chose! God, the power of your will I have never heard I will empty through the chalice Put me on a cross, and break me, Just hit me Bleed me Kill me! But take me now, If eternal life is death!

Mary Magdalene was played by Jenny Silver, a Swedish singer who participated a few times in Mello and was the lead singer in the band Holder, and who is now a train driver.

I don't know how to love him / Vad vet jag om kärlek?

Vad vet jag nu om kärlek Vad kan jag ge som berör han? Denna man, som ändrat mig Jag känner inte igen mig själv, Sen han såg vem jag är Hur tar jag då emot det, Varför rör han vid mitt hjärta Han är man, bara en man Och män det har jag haft förut Men inte nån som han, Som stannar kvar Ska jag ge mig av, Dölja mina kval Ska jag släppa ut All min längtan djup Jag trodde aldrig kärlek var nått som gjorde ont Ändå är det nått ironiskt Med hela situationen Här har jag, som aldrig var Så kall, så trygg, för kärlek skygg Rört vid kärleken, Han skrämmer mig Jag trodde aldrig kärlek var nått som gjorde ont Så även om det blivit vad skulle jag då göra? Ska jag ge upp, min lilla dröm För vad ska flickan från gatan ge till mannen som har allt? Som skrämmer mig Min dröm är så, jag älskar dig

English translation:

What do I know about love now? What can I give that concerns him? This man, who changed me I don’t recognize myself, since he saw who I am How do I take it, Why does he touch my heart? He is a man, just a man And men, I’ve had that before But no one like him, that stays, Should I leave, Hide my anguish Should I let out All my deep yearning? I never thought love was something that hurts Still, it’s somewhat ironic with this whole situation Here I am, who never was so cold, so safe, shy of love, Touched by love He frightens me I never thought that love was something that hurts So even if it has become that what should I do then? Should I give up, my little dream, for what can the girl from the street give to the man who has it all? Who scares me My dream is such, I love you

The last supper / Den sista måltiden

[Apostlar] Se nu våra sorger och beskymmer Sjunker i en bägare med vin inget stör oss nu, vi förstår nu svaren och förbrödas här i kvällens harmoni Jag drömde alltid om att bli apostel Vet jag lyckas dit många vill nå Sen när vi gått bort ska vi skrivas gospels Så att människor minns oss alla och vårt mod [Jesus] Mitt slut är hårdare, då vänner bär på skulden till min död För vad ni vill Är vinet nu mitt blod för vad ni vill Är brödet nu min kropp Till slut Drick nu det blod jag ger Ta min lekamen* och ät Så ni ska minnas mig Sedan den dag jag dör Jag måste vart galen som tror ni ska minnas Jag måste vart helt ur slag Se nu på er själva, mitt namn är värt inget För er i vår imorgondag En mig ska förneka, och en av er förråder mig, yeah, yay Petrus du förnekar mig om några timmar Tre gånger du nekar! Och värre ska det bli En av er som äter, en av mina valda Vill mig nu förråda [Judas] Lägg av med ditt skitsnack Du vet mycket väl vem [Jesus] Spring då iväg, gör det! [Judas] Du vill att jag gör det? [Jesus] Skynda för dem väntar [Judas] Om du visste varför jag gör det- [Jesus] Jag vill inte ha det skälet [Judas] Tänkt att jag dig älskat, dig som jag nu avskyr! [Jesus] Du ljuger, du Judas [Judas] Du vill att jag gör det! Tänk om jag då stannar kvar och ändrar på förloppet Som du planerat! [Jesus] Dåre du spring, skynda dig gå Lämna mig ensam, jag hör icke på Gå, Gå! [Apostlar] Se hur våra sorger och beskymmer Vi sjunker i en bägare med vin Vad var det för bröd? Jag blir yr och hög I vår kväll som skulle vara lugn och fin Drömmer var att en gång bli apostel Vet att jag har vandrat dit många vill gå Sen när vi gått bort ska det skrivas gospels Så att människors minns oss alla och vårt mål [Judas] Du knäckte lille man Se var du tagit oss Nu idealen faller och du vill att vi slåss? Så är det värsta utav allt Nåns lott är att förråda dig som en vanlig enkel tjuv Eller sårat kreatur En sprucken Gudabild Som duger inget till Lik en fallen svagsint ömkad frälsare Är det vad du vill? [Jesus] Ge dig av, dem väntar Ge dig av! Dem väntar så går då Dem väntar på dig! [Judas] Varje gång jag ser på dig så frågar jag mig Varför blev det du gjort och sagt Nu plötsigt går fel? Varför fick jag aldrig kunna hjälpa dig? Woah oh oh oh- [Apostlar] Se hur våra sorger och beskymmer Sjunker i en bägare med vin Inget stör oss nu och vi söker svaren I vår kväll som skulle varit lugn och fin Drömmen var att en gång bli apostel Vet jag fått det många män vill få Sen när vi gått bort ska det skrivas gospels Så att människor minns oss alla och vårt mål

English translation:

[Apostles] See now our sorrows and troubles, Sink into a goblet of wine Nothing disturbs us now, we understand the answers now And are united here in the evenings' harmony I always dreamed of being an apostle Know that I have reached where many want to go Then when we are gone, we will write the Gospels So that people will remember all of us and our courage / [Jesus] My end is harder, As friends bear the blame of my death For what you want Is this wine now my blood For what you want Is this bread now my body At last, Now drink the blood I give Take my body and eat So you shall remember me From the day I die I must’ve been crazy to think you will remember I must have been completely out of sorts Now look at yourselves My name will be worth nothing for you tomorrow One of you shall deny me and one of you betray me (Yeah, Yay) Peter, you’ll deny me in a few hours Three times you’ll deny! And it will get worse One of you who is eating, One of my chosen Wants to now betray me [Judas] Cut it with your bullshit You know very well who [Jesus] Then run away, do it [Judas] You want me to do it? [Jesus] Hurry for they are waiting [Judas] If you knew why I do it- [Jesus] I don’t want that reason [Judas] To think that I loved you, You who I despise now! [Jesus] You’re lying, you Judas [Judas] You want me to do it? What if stay then, And changed the course you’ve planned! [Jesus] Run you fool. Hurry up, go! Leave me alone, I’m not listening Go, Go! [Apostles] See how our sorrows and troubles We sink into a goblet of wine What kind of bread was that? I get dizzy and high In our evening that should have been calm and nice The dream was to one day be an apostle Know that I have walked where many want to walk Then when we are gone, the gospels will be written So that people remember us and our goals [Judas] You broken little man Look where you got us Now the ideals fall and you want us to fight? And the worst of it all, Someone's fate is to betray you Like an ordinary simple thief Or wounded animal A cracked image of God Who is good for nothing Like a fallen feeble-minded pitied saviour Is that what you want? [Jesus] Go away, they’re waiting Go away! They’re waiting, so go They are waiting for you! [Judas] Every time I look at you, I ask myself Why did what you did and say now suddenly go wrong? Why was I never able/allowed to help you? Woah, oh oh oh- [Apostles] Look how our sorrows and troubles Sink into a goblet filled with wine Nothing bothers us now, and we seek the answers In our evening that should have been calm and nice The dream was to one day become an apostle I know I got what many men want to get Then when we are gone, the gospels will be written So that people remember all of us and our goals

Simon the Zealot - Poor Jerusalem / Simon Zeloten - Min stad Jerusalem

[Simon och folket] Kristus dig vi följer när och var som helst  Ja jag tror på dig och Gud så säg att jag är frälst.  [Folket] Jesus jag är med dig. Rör mig rör mig Jesus. [Simon] Jesus vad mer vill du se för att veta, Att du segrar och leder oss idag Mot det pack från Rom som invaderat  Terroriserar våra liv, vårt land, vår lag? [Folket] Kristus dig vi följer när och var som helst Ser du att jag vinkar nu, så säg att jag är frälst [Simon] Simon är med dig! [Folket] Jesus jag är med Dig, rör mig Jesus. Jesus du är min idol, rör mig Jesus. [Simon] Här är över femtiotusen Som sjunger av dyrkan till dig Var och en av femtiotusen Gör allt du ber om, bara säg. Så låt de sjunga ut i lovord Men ge de mod att gå mot Rom! Seger där och Du växer större  Så hela världen blir din tron [Simon och folket] För du ska ha makten och all äran. För evigt i all tid och alltid. För du ska ha makten och all äran. För evigt i all tid och alltid.

För du ska ha makten och all äran. För evigt i all tid och alltid. Amen! [Jesus] Varken du Simon eller femtiotusen Varken judar eller Rom Inte Judas, mina tolv eller någon farisé  Ej ens Jerusalem du land som dömts Kan förstå vad makten är Kan förstå vad ära är Ingen kan förstå, kan förstå något alls Om Du såg allt det jag ser min stad Jerusalem Då såg du att vi lever i en lögn I din tid blir plågorna svåra min stad Jerusalem  För att besegra döden måste du... bli villig nu att dö.

English translation:

[Simon and the people] Christ, we follow you anytime and anywhere Yes, I believe in you and God, so tell me that I’m saved [The people] Jesus, I am with you Touch me, touch me, Jesus [Simon] Jesus what more do you want to see, to know that you’re victorious and leading us today Against the pack from Rome that invaded Terrorizing our lives, our country, our law? [People] Christ, we follow you anytime and anywhere Do you see me wave now? Then say that I am saved [Simon] Simon is with you! [People] Jesus, I am with you, touch me, touch me, Jesus Jesus you are my idol, touch me, touch me, Jesus [Simon] Here there are over fifty thousand Who sing in worship of you Everyone of the fifty thousand Would do anything you ask, just say. So let them sing out in praise But give them the courage to go against Rome! Win there and you’ll grow bigger So the whole world becomes your throne [Simon and the people](not writing all of this out) For you shall have the power and all the glory Forever, for all time and ever For you shall have the power and all the glory Forever, for all time and ever For you shall have the power and all the glory Forever, for all time and ever Amen! [Jesus] Neither you, Simon nor fifty thousand Neither Jews nor Rome Not Judas, my twelve, or any Pharisee Not even Jerusalem, you land that’s been condemned Can understand what power is Can understand what glory is No one can understand, can understand anything at all If you saw all that I’ve seen, my city, Jerusalem Then you would see that we live a lie In your time, the sufferings get tough, my city, Jerusalem To defeat death you must… be willing now to die

Then there are some mixed clips:

Here and here

And lastly, some gifs:

[crawloutsidemyselftosing]

"Lilla grusvägen vid Río Genil" by Linus Hasselberg Swedish to English Translation

Officially my new favorite song to translate! Super fun and poetic :)

Follow me on lyricstranslate! (Följa mig på lyricstranslate)

Find 'The Little Dirt Road by Rio Genil' on lyricstranslate (Hitta 'Lilla grusvägen vid Río Genil' på lyricstranslate)

If you find an error in my translation please let me know! (Snälla hör av dig om hittar du ett misstag på min översättning.)

Texterna är nedan! (Lyrics below!)

På svenska:

En, två, tre, fyr

Jag vill berätta om en lila grusväg nere vid Río Genil Om älskaren du älskar, men som har annat för sig Jag vill berätta om den överkörda katten jag såg på gatan Hur ögonen låg utanför huvet, mamman jamade "hjälp honom, snälla" Om stora oväder, kokainstinna ögon Om våldet i oss alla, om att skynda utan att ha bråttom Jag vill berätta allt om ingenting och ännu mer om allt Jag vill berätta att det här är mitt hem nu

Jag vill berätta att jag är självsäker när jag ligger med andra Att jag alltid haft lätt att ge kärlek, att vi är sanningen i varandra Jag vill berätta att jag är stolt över dig, jag läste GP häromdagen "En stjärna har fötts", skrev de, jag ber för att det stiger dig åt huvet Jag vill berätta att du ska bli mamma och jag är pappa Även fast det är otroligt att pappan vet det före mamman Jag vill berätta att inte ens i mina vildaste av drömmar Trodde jag att jag det skulle bli som det blev men nu blev det så

Jag vill berätta om mig själv, men ändå inte, du vet hur jag är Om min nya polska bilderbok, om hur ofta jag gör fel Jag vill berätta att jag köpt mina två första krukväxter Carlos och Marco, jag glömde vattna dem, nu är de döda Jag vill berätta att jag har en älskarinna, gröna ögon, bor vid torget Vi behandlar varandra bra men jag känner mig ofta sorgsen Jag vet att jag måste sluta jämföra, det är så orättvist mot dem Men mot dig springer mina älskarinnor ett evighetsmaraton, kom igen

Jag vill berätta om en lila grusväg nere vid Río Genil Hur den kan ta mig till paradiset bara jag säger till Vill berätta om maffiakrogen på Calle Elvira som jag älskar Skulle kunna sitta här för evigt, om du var här, du skulle fatta Jag vill berätta att jag såg en norsk tv-serie som hette Skam Att livet är lättare nu, att jag är glad att jag inte är 17 Att jag är räddare för döden, men också mer uttråkad Att jag läste Räddaren i nöden, jag kommer inte läsa den igen Jag vill berätta att det är sexton dagar kvar till ett jubileum Jag vill berätta att om sexton dagar har vi vart tillsammans i sju år Jag vet inte om sista tiden räknas, kanske, kanske inte

Jag vill berätta…

Jag vill berätta att jag fått fler åsikter, men färre ideal Att jag jag tror på något gott men inte på moral Att jag vill bli författare, författare! Det smärtar i hela kroppen att jag visste det som liten Men nånstans tappade jag bort det Jag är jag när jag skriver, men någon annan varje natt Jag är flexibel in absurdum, sju personligheter utan att fatta det Vill berätta något större, hur jag har kärleken på tungan Vill höra dig berätta att en dag blir allt annorlunda Jag vill berätta om Interstellar, du måste se den, jag blev helt tagen Vill berätta att jag helt slutat bryta mot lagen Jag vill berätta, men det räcker inte, jag vill gestalta med hela famnen Vill berätta att pojken du blev kär i just fyllde 25 år i Spanien, kom igen

Jag vill berätta om en lila grusväg nere vid Río Genil Hur jag och Carmen fann svaren med vattnet upp till knäna Hur jag kämpar varannan dag för att hålla borta gråten När jag tänker på min pappa Det finns en sorg bland mina bröder, kanske bara jag som ser den De vill berätta för mig att de inte håller med mig, att jag är galen Att allt nog är bra, att jag överdriver Jag vill berätta för dem att det är vi som skjuter upp livet Jag ser dig överallt, i alla böcker jag orkar läsa Trots vintern har din näsa en sommarkoloni av fräknar Du finns i spriten, lyckan, ruset, varje gång jag drömmer Jag saknar dig så jag går sönder

In English:

One, two, three, four

I want to tell you about a little dirt road down by Rio Genil* About the love you love, but that has more pressing concerns I want to tell you about the run-over cat I saw on the street How the eyes were outside its head, its mom mewling “Help him, please” About great storms, cocaine-fueled eyes About the violence in us all, about speeding without the need to hurry I want to tell you all about nothing and even more about it all I want to tell you that this is my home now

I want to tell you that I am confident when I sleep with others That I’ve always found it easy to love, that we are the truth in each other I want to tell you that I am proud of you, I read GP the other day* “A star has been born,” they wrote, I pray that it gets to your head I want to tell you that you will be a mother and I a father Even though it’s incredible that the father knows before the mother I want to tell you that not once in my wildest dreams Did I think that it would happen like this but it did

I want to tell you about myself, but also I don’t, you know how I am Of my new Polish picture book, about how often I fuck up I want to tell you that I bought my first two house plants Carlos and Marco, I forgot to water them, now they’re dead I want to tell you that I have a lover, green eyes, lives by the square We treat each other well but I’m still sad so often I know that I need to stop comparing, it is so unfair to them But my lover runs against you in an eternal marathon, come on

I want to tell you about a little dirt road down by Rio Genil How it can take me to paradise if I just ask it to About the restaurant I love that’s a mafia front on Calle Elvira I could sit here forever, if you were here, you’d get it I want to tell you that I saw a Norwegian tv-show called SKAM* That life is easier now, that I’m glad that I’m not 17 That I’m scared of death, but more so I’m bored That I read Catcher in the Rye, I’m going to read it again I want to tell you that there are 16 days until my anniversary I want to tell you that in 16 days we'd've been together seven years I don’t know if last time counted, maybe, maybe not

I want to tell you (roaring)

I want to tell you that I got more opinions, but fewer ideals That I think I believe in something good but immoral That I want to be a writer, a writer! There is pain in my whole body that I knew when I was young But somewhere along the way, I lost it I am me when I write, But someone else every night I am flexible in absurdity, seven personalities without understanding it Want to tell you something big, how I have love on my tongue Want to hear you tell me that a day makes everything different I want to tell you about Interstellar, you need to see it, I was stunned Want to tell you that I’ve stopped breaking the law I want to tell you but It isn’t true, I want to gesture with my whole arms I want to tell you that the boy you fell in love with just turned 25 in Spain, come on

I want to tell you about a little dirt road down by Rio Genil How Carmen and I found the answers in the water up to our knees How I fight every other day to hold back the tears When I think about my dad There is a sorrow among my brothers, maybe only I see it They want to tell me that they don’t agree with me, that I’m crazy That everything is fine, that I’m exaggerating I want to tell them that it is us that pushed back life I see you everywhere, In all the books I bear to read Despite winter, your nose is speckled in summer camp freckles I see you in booze, luck, bliss, every time I dream I miss you so much that I’m falling apart

[maxwallin]

Skrev att jag gick baklänges upp för en trappa, här är den, syns i ljusstrimman som blev då jag lämnade dörren på glänt. Brukar gå ut i trädgården och fundera, även mitt i natten, den här bilden är från i höstas (2022). Det sitter några glesa löv kvar på lindhäcken och en gatlykta belyser bladen så att det mönstrar huset. Häcken är enormt hög nu, har blivit en trädhäck på 6-7 meter? Lika hög som gatlyktorna. Hade det varit en mer låt säga "skötsam" villaägare (hade ju kunnat skriva själlös, opoetisk eller fascistisk) som bott här då hade det ansetts att den har fått växa fritt 15 år för länge, speciellt då det är inne i ett samhälle så här! Men jag gillar det aparta/magiska i en vildvuxen trädgård.. åtminstone delvis,, det är inte så att jag är lat eller koko, jag tänker att det är bäst så, intressantast så, att få se hur naturen ter sig.. och så hade det ju inte blivit dom här myskusliga skuggorna på fasaden då heller, blir mer underhållande upplevelser om man låter det vara lite vilt,, så, så här ska det se ut om jag bor här, vilket jag ju gör. Att jag inte vill ha någon insyn är ju en viktig anledning också, huset ligger vid den mest trafikerade gatan på denna lilla ort. Skulle ha filmat, då skuggorna av bladen rörde på sig men jag tänkte mest på att fånga ljusstrimman som gick ut från huset.

Det där med att gå baklänges det skrev jag på twitter någonting om.. Vet inte var på nätet jag för min ”dagbok” ,lite här och där, och där man minst anar det.. . Det mesta stannar så klart i min fysiska dagbok och i laptopen. Jag har ett väldigt kluvet förhållande till att dela med mig av det jag gör egentligen, för jag tycker det är jobbigt med eventuella reaktioner, alla får såklart läsa men på ett sätt vill jag inte ha några likes, kommentarer eller ens följare, vill bara kravlöst, från båda håll, alltså att någon eller jag själv inte måste/behöver reagera på det som läggs ut , bara lufta mina tankar då och då.. . ˙ å själv följer jag många tätt som deras egen skugga utan att jag ger mig tillkänna, utan att "likea" hela tiden, vill på ett sätt ändå att cyberrymden skall vara just en rymd, rymlig och inte att det blir tätt, krävande, kvävande och påträngande en måste ha lite `cyberhygien´ faktiskt. Uttrycket cyber känns daterat, en benämner internet mest nätet & webben nu, att säga Cyberspace är att ta det lite från början.. . börja om. / // ///Det går ju på många indirekta subtila sätt att meddela sig på också, som att exempelvis: spela en låt (på en öppen musikstreamingtjänst som ens vänner kan se) vars låttitel "svarar" på någons inlägg någonstans, eller att någon gör en teckning som innehåller svaret på någon annans "tillrop" , eller att någon klär sig i samma färger som inlägget innehåller osv. osv. Typ som att kommunicera med speglar, reflektera solljus, alltså ibland hamnar svaret/reflektionen på den ursprungliga energin från källan(inlägget) någon helt annanstans.. etc. etc. Tycker om den där komplexiteten att kommunicera på nätet. Ganska romantiskt. Människan har utvecklats litegrann i sitt sätt att tala/mötas på.. eller pja, det har väl människor gjort i alla tider, talat i kodspråk på olika kamouflerade vis men det har blivit enklare och snabbare nu än på 40-talet & medeltiden och... Nu är det bara steget över till telepati/klärvoajans som kommer att tas framöver.. . . Då vi kommer vidare i evolutionen ≈ uppstigningen till 5:e dimensionen , 6, 7, 8 and Beyond!! ! ! >>>>

Menja, således, jag tycker om själva plattformarna och naturligtvis >> att alla människor delar med sig,, nu är vi på tumblr, här är det inte lika stelt & hysteriskt som på andra ställen, (det här med att jaga likes och vänner) utan det är ganska lugnt & meditativt här;-)

https://twitter.com/MaxWallin <<gå baklänges, är befriande att göra, from time to time. Innanför dörren i kapprummet hänger det faktiskt en klocka på väggen som går baklänges också, tyckte den var lite kul så jag köpte den.. Pappa tyckte också om den "Det är nog bra för hjärnan det där." sa han angående om att man liksom fick träna hjärnan/tänka till lite extra då man skall tyda klockan då visare och siffror går o är bak o fram (men den visar alltså tiden korrekt ändå, mmh).

. ..Men ja, huset, det är mycket med det nu, som tar tid. Även att bara hålla trädgården i ett lagom vildvuxet bohemiskt skick tar mycket tid och energi. Fasaden, fönsterkarmar, dörrar m.m. måste ju hela tiden hållas efter också,, och allt inomhus, ~ interiören ~, så många detaljer att fastna i, så tid det tar, tar ifrån musikskapandet och det sociala livet på nätet bl.a. Men det är väldigt passande med fristående hus då man håller på med musik, så klart, och dom närmsta grannarna är bara här på sommarhalvåret, så inte stör jag någon! Bra. Fick överta huset sommaren 2020 i och med fars bortgång.. men har ju varit här mycket, far & mor köpte det som sommarhus 1986, tror jag det var?

Jag har huset som bakgrundsbild på min mobil.. Gjorde en skärmdump då jag tyckte det blev som ett 1:a aprilskämt, mobilen hann med ett i sista sekunden skämt medans det fortfarande var 1:a april >> då den påminde mig om att det var dags att sova. -Ska jaG sova?! HAHAHA! (Eller det är ju jag själv som ställt in larmet iofs, jag skämtar med mig själv då?) Nämen måste verkligen börja gå och lägga mig i tid, på rätt sida av dygnet s.a.s. Det är allvarligt, man förstör faktiskt sin fysiska & psykiska hälsa tillslut, inget att skämta om! Pappa brukade försöka skrämma mig till sängs genom att säga "-Du åldras i förtid om du sitter uppe för sent." Vilket faktiskt lite fungerade på mig då jag också möjligen, eventuellt, kanhända är lite lite (lite) aningens fåfäng + att jag har ju så enormt mycket jag vill hinna med att göra så en livstid räcker faktiskt inte, så det är ju inte då så smart att förkorta den livslängden med nattvak! Möjligen 4 livstider på raken skulle räcka, då skulle man nog kanske tycka att det var "fullbordat".// / / Orsaken till att man behöver så mycket tid är väl bl.a. för att.. Ja, dom brukar säga att "tid är pengar" / pengar är tid.. A§å Pengar snabbar ju på processen, så har man ingen budget så går det ju långsammare att genomföra saker, om man måste köpa ett hjul vart femte år för att få ett fordon att fungera, då tar det ju 20 år innan det rullar igång,, du det måste vara väldigt dyra hjul det?! (du förstår vad jag menar) Och har man en introvert läggning där man inte gärna vill be om hjälp med saker och ting direkt, då tar det ju ytterligare längre tid. JA då är det nästan kört! Och sedan det absolut största "problemet" är ju sökande efter mening och innehåll, djup, nyskapande i det man företar sig då tar det ju en evighet om man måste läsa igenom hela Stockholms Stadsbibliotek, alla artiklar på Wikipedia och se alla filmer som producerats och lyssna på varenda symfoni som komponerats o försöka höra vad alla upplysta gurus och mystiker,filosofer,psykiatriker och patienter sitter och mumlar för klarsynta tankar i alla grottor världen över.. . Och √ilka & √arför √ann Nobelprisen?! osv. osv. sov! Då blir det jobbigt. Och sömnlöst. Och om igen! >> Vakna vaknA!! Det finns nya dagsaktuella Vloggar o Poddar o Bloggar "DU inte VILL missa"!!!!..... + ALLA tidsslukande `LIVEstreamare ⋆ ୭˙◞ Det är sorgligt att man inte hinner med, allt. • Har försökt att bara genom att lägga handen på en bokrygg i bokhyllan för att tillgodogöra mig innehållet i boken, det sägs att det kan gå.. . via klärvoajans, att "läsa med förbundna ögon". ˙ En får ta till Alla Medel för att få det här livet med sin ~eteriska~esoteriska~livsuppgift~ att fungera, säg! Save.

Summa Summarum: N får lita på sin intuitioN (istället)

Vad handlade det här inlägget om? Att gå baklänges upp för en trappa?

.

•

[stefanatlanten]

Berzelii Choklad, Göteborg, Sverige, 14/2

Hemma igen. Och tack och lov anlände både jag och bagage med samma flyg. Men det saknas ett par Celsiusgrader här i stan'! Och ett tämligen dimmigt välkomnande må jag säga. Uppehåll skall man vara glad över tydligen. Och myggfritt är det också.

Men det är skönt att ha kommit hem! Resa i allmänhet kan vara kul, intressant, spännande, skönt, lärorikt, avkopplande, omtumlande, och denna resa har innehållit alla dessa komponenter! En fantastisk resa! Och lång! Aldrig tidigare har jag varit ledig i över tre månader. En lagom längd för årlig semester. :-)

Men nu blir det till att planera de vanliga två-tre veckornas segling och ledighet. Kanske spara någon semestervecka så kan det bli ny långsegling om ett tag! Vi får se. Just nu är jag nöjd! Och glad! Och min längtan efter ruskväder har jag fått tillfredsställt. Och en riktigt bra capuccino.

Denna resa är över och på måndag blir det Norrland för jobb igen. Innan dess blir det till Ströms för att beställa ytterligare röda byxor. Ett tjugotal par tänker jag!

Det kan nog läggas upp ett par bilder och filmer till här på sidan, så fort jag börjat sålla och ordna bland materialet.

Tack alla medresenärer. Tack alla människor jag stött på under resans gång. Tack familj. Tack alla vänner.

Ett stort tack!

[leifholmstrand]

LITTERÄRT NYÅRSLÖFTE

Tror jag behöver förklara: Mitt skrivande förvånar mig och känns inte alltid som mitt. Detta skulle kunna vara en tillgång, men jag vill inte upphöja, inte låtsas att det främmande i sig är en uppbygglighetens kärna. Jag har visserligen ingen musa men det kan ju finnas störningar och åverkan i musans ställe.

Jag behöver orden och arbetet med dem, men finner situationen opålitlig och outhärdlig, som om saker på extremt långt avstånd vore slipprigt intima. Vem orkar så dubbelspända rumsligheter och relationer?

Varje dag skriver jag. Jag skriver där jag kommer åt. Många trådar, många nät av grammatisk komplexitet spridda i rummet, stigande, långsamt fallande. Garn med krokar?

Flera projekt tvinnas samtidigt, några helt färska, några som växt fram under sju åtta år eller längre.

Berättelserna och diktsjoken måste på några plan vara parallella och på andra bör de överlappa varandra tidsmässigt, de bör ofärdigt splitsas. Inget får sluta innan något annat har börjat.

Arbetet är otänkbart krävande men känns futtigt i jämförelse med min utåtriktade vardagsdevis att bara omöjliga böcker skulle vara värda att skriva. Vad betyder det ens att en bok är omöjlig? Allt är omöjligt men sker ändå.

Jag känner uppgivenhet stor nog att föreslå en ännu klatschigare devis: Inga böcker är värda att skriva, så sluta skriva böcker. Genast! Senare!

Tror att följande mest gäller mitt eget författarskap, men känner på mig att även när utsagorna där är starka nog att angå mig rätt in under kläderna så angår de ingen annan, och detta så starkt att det ger repellerande minusutslag.

Utsagorna kan uppskattas och avhandlas på avstånd men rubbar ingen, förändrar ingenting i den andres värld eller intryck av värld: det besvärar att samtiden är samtiden och att få delar eller förstår mitt förhållningssätt till den, och därför borde jag låta bli att skriva.

Men jag vill skriva och kan inte låta bli att skriva. Det är genant att vara restriktionen oförmögen. Däremot kan jag planera och realisera min särartsframväxt som längre och längre skrivprojekt vilka kommer att helt äta upp mitt författarliv och avsluta det i rimlig och trovärdig tid.

Det är därför jag har sjunkit ner i ett begränsat antal expansiva kommande titlar inför vardagens feta slut. Det är som det är och jag ber inte om ursäkt för det. Ni borde alla bli bättre.

Och kom ihåg: Lättsamhet och slarv förekommer inte. Jag jobbar inte snabbt. Jag jobbar hela tiden. Världen är ämnet. Jag är inte maximalist. Mina böcker handlar även om dig vilket är ett själviskt och ständigt återkommande marknadsföringsmisstag. Ingen förväntas fatta något specifikt. Slappna av.

Litteraturen lättar ankar i slow motion och vill lämna denna moderkropp. Sedan några år har jag därför övervägt att avsluta mitt författarskap. Det verkar inte kunna ske på ett sätt som tjänar det frigörande uppbrottets ytliga syften, så jag ger till hälften upp och ämnar skriva åtminstone färdigt.

Jag ser ett slut, ett naturligt slut, och fortsätter skriva mig fram mot en punkt där skrivandet tömt sig. Därefter kan jag mer storslaget syssla med annat.

Det blir en del att stå i. Det blir en del år att ta sig genom.

Det blir sex böcker utöver vårens roman. Det blir diktboken Community (ny version). Det blir romanen Community (ja, på diktbokens ruiner). Det blir verseposet Termiternas liv. Det blir den självbiografiska fantasyromanen Lilla sminkade gris. Det blir pjäsen Här i ditt privata rum, med porrbotar och gemenskapslängtan. Det blir något som är för svårt att förklara. Och vårens bok, Kartritartornet, som handlar om syskonen/kärleksparet Tyra och Jamal och deras hatande föräldrar, den blir det. Det blir den. Sedan är jag färdig. Det blir bra.

Snart kan jag alltså sluta hålla på med allt detta, alltså relativt snart, jag kanske hinner innan jag dör, om jag inte hinner innan jag dör blir du tvungen att ta över, så håll tummarna.

[f-rg-tmigej]

Sitter i sängen och äter färsk ananas 🍍 Slurp!

Spontana tankar jag sitter på

* Borde se om Narcos. Kan inte få nog utav Pedro Pascal (🇨🇱🥵) och nu när säsong 1 utav Last Of Us är slut (grinade som fn, för man saknar dom alla och säsong 2 kommer bli brutal, om dom följer spelet. Vilket dom måste för jag har redan grinat till det här för 9 år sedan 🥹) OAVSETT! Narcos vill jag se igen, vill också hinna ge ”Peaky Blinders” en chans! Men pilotavsnittet fångade mig inte riktigt, så har jag bara missat något som kommer sen? Om man håller ut längre? Och så vill jag även se ”Breaking Bad”…men seriöst, sett den så många gånger redan att det börjar bli patetiskt. Man ska ju våga lite nytt! Har du eller ni någon serie ni bara älskar så snälla, hit me up! Den vill jag också se! Skriv här eller i ASK. Har sett ganska många serier 🥴 i alla stilar. Men det finns ju massor man heller inte sett.

* Måtte man bli frisk snarast. Vill sätta igång med ”allt” typ! Mitt gymkort bara ligger och väntar, all god mat (ligger inte och väntar men ska inhandlas) så man på riktigt kan fixa det här med bra planerad frukost. Matlådor måste inhandlas!m och allt sådant där motiverande man bara mår gött utav.

* Ska göra en tandskena i april. Det känns stort! Om ett år (om allt ser bra ut) kommer vi äntligen kunna sätta igång med att rekonstruera nya tänder och sätta i tandställning 😬 Jag är så lycklig. En utav mina största drömmar i livet faktiskt så ni fattar att det är supermegastort för mig.

* Mått rätt bra idag ändå. Men inte kroppsligt haha. Påväg åt rätt håll i alla fall.

* Saker som blivit bättre måste vara min kropp (ironiskt med tanke på att jag är sjuk nu) mitt tålamod, min humor (som kan vara kattunge-tass-söt, knivskarp eller dum-i-hövvet), vågar mer, lyssnar bättre (var rätt ofokuserad tidigare och kunde springa iväg någon annanstans)

* Saker som inte blivit 100, är att jag måste ha mer självrespekt. Mer disciplin när motivationen inte finns. Som att till 100% sluta röka cigarretter, äta bättre, lyssna på kroppens signaler. Sluta bli manisk och bränna ut mig, behöver fördela energin bättre.

* Iduns blodresultat var alla bra! Vilken underbar lättnad ♥️ Hon har något milt högre levervärde (vilket vi redan köpt tillskott till henne för direkt när vi fick reda på det) Men verkligen inget allvarligt! Nu ska bara alla våra frågor skrivas ner ordentligt innan bestämt operationsdatum. Även fast det är en vanlig operation så får inget gå fel. Ju mer jag vet, ju lugnare blir jag.

<3

[fannynilsson]

Haft världsbäst dag med Lukas Tilly och Sofie idag!! Leos var ju hur mysigt somhelst 🥹

Dock blev det ju fort ändring på när man kom hem till att upptäcka massvis med utslag kring mun och näsa på fåren 😭 ser ut som värsta mun-aidsen alltså! Denna bilden är från i torsdags och på dessa bilder syns ingenting, så det måste ha tvär blossat upp några dagar medans jag gjort fåren på kvällstid i mörkret 🥲

Googlar mig till att det är supervanligt och att ”alla fårägare tids nog får bekanta sig med denna sjukdom här i Sverige” men. Fy.faaan för att behandla detta nu. Damerna var inte imponerade av behandlingen 😤

Haft kräkigt fullt upp i veckan, svettats av stress fanimig varje dag och en sambo som inte direkt skött hemmet när jag jobbat så jag har fått dubbelt arbete i veckan 🙃 så är man själv hela helgen för han är o jagar och när det blir söndag o allt ba ska få bli som vanligt igen upptäcker man dehär med fåren!

De e inte hela världen men de passade då fan inte med dagens tålamod 😅

Med dagens tålamod har jag fantiserat om planen till, slakta alla får, slakta bort emuerna, he bort Sigge på foder inte bara sommartid utan även vinter (lät som att det kan vara möjligt efter helgens tävling) och jag är inte helt främmande för det! Gränsen går vid att skaffa medryttare till Rolle för de finns nog inte en vandrande själ som e bra nog för honom 😂 han e perfekt ingen får komma o förstöra hans snälla lilla själ. Då får han hellre stå lite mycke 🤓

[wizzardofjustify]

Husvagn

Igår var jag till Åhus och lämnade min husvagn för reparation blir nog bra, kommer att ta tid innan den är OK, såg dock en läcker vagn, men priset…. inte min plånbok, men sen när är det förbjudet att drömma lite….. Source

[whitewaterpaper]

SR01: “Avgrund”. Originaltitel: Annihilation. Serie: “Södra domänen” #1 (Southern Reach #1). Författare: Jeff VanderMeer. Översättare: Jan Risheden. Publicerad: 2014 (på svenska 2018[1]). Medium: eBok/StorySide.

¡Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!

[1] Boken gavs ut 2018 av förlaget ”Fria Ligan”, E-boks- och Ljudboksversionen gavs ut av StorySide/Storytel) 2019.

Delmål/Kapitel 1.

Undrar om hypnosen här, är anledningen till minnesluckan expeditionen upplevde i filmen[2]? Jag gillar hur som helt konceptet här att vi inte får reda på så mycket om karaktärerna, utan att det fanns en ”inga band”-mentalitet bakom urvalsprocessen. I över huvud taget är det intressant med att det finns så många förhållningsregler när de väl kommit in i Område X, som om det inte skall finnas utrymme för att tänka på språng. Efter mötet med vildsvinet får jag också intrycket att det verkar spridas nästan selektiv apati i ”Biologen” (som är den karaktär vi följer). Eller är det ett utslag av instruktioner i hypnosen? Det skall bli intressant att följa det här hypnos-spåret som inte finns i filmen, och framför allt hur Psykologen använder den och om hon har en egen agenda som expeditionen inte får komma i vägen för. Framför allt nu när det verkar som om ”Biologen” blivit immun efter att ha kommit i kontakt med sporerna.

Tornet/Grottan/Tunneln de hittar är också en intressant sak – framför allt att det finns text på väg ned där. Den orationella teorin om att den hör ihop med fyren (som vi som sett filmen redan misstänker kommer bli central för upplösningen) är intressant och kanske förklarar de där sidorummen i fyren som dyker upp mot slutet.

Bra början, medryckande text/språk och jag känner att det här kommer bli en av de där böckerna i läsecirkeln vi kommer flyga fram igenom. Ströläste några rader i den engelska utgåvan och översättningen känns bra – bådar gott om man måste läsa de två resterande böckerna i serien på engelska.

[2] Jag vill minnas att Alex Garland (som regisserade filmen som baseras på boken) tog beslutet om att producera filmen som en ”dröm av boken”. Så det är fullt möjligt att hypnosen lyfts ur eller missats isf under adaptionen. Garland läste ju trots allt inte om boken.

Delmål/Kapitel 2.

Bra delmål där vi slits mellan bilderna av att Biologen både som den enda som ser klart och den överdrivet paranoida. Detta späds på efter att Antropologen passligt ”bestämde sig för att återvända hem”, helt utan sin utrustning. Det här är inget jag minns från boken (dock så tror jag ”tornet”, eller iaf en version av det, finns med i scenerna i fyren), just den här paranoida stämningen är inget jag minns förrän längre in i filmen. Vi får veta mer om Biologens bakgrund och hur hon haft en minst sagt lite speciell uppväxt. Det mesta i hennes äktenskap med maken finns också här – om än att i filmen dör inte maken i cancer[3]. Det skall bli intressant att se om vi bjuds på några överraskningar vad gällande makens öde.

Intressant att man inte inser att utrustningen är gammal förrän nu i slutet av kapitel två – i filmen var det vill jag minnas ett medvetet drag man var medveten om när man gick in. Ser nu fram emot att se vad psykologen har för sig.

[3] Intressant nog vill jag minnas att karaktären som motsvarar ”Psykologen” i filmen led av cancer.

Delmål/Kapitel 3.

Det hade man ju en känsla av redan i filmen, att Område X på något vis manipulerade besökarnas sinnen för att skydda sig självt. Och i det här kapitlet blir Biologen också medveten om att så var fallet, och att sporerna hon utsattes för kan fungera som ett skydd emot manipulationen i sig. Intressant, inte minst för att någon av de tidigare expeditionerna måste utsatts för samma sak. Och i så fall: varför – är det ett medvetet drag från någon närvaro i Område X?

Vid fyren får vi reda på en hel del intressant, bland annat att expeditionerna in i Område X är fler än de dussintalet ”vi vet om” och allt tyder på att man inledningsvis kämpade mot något som kom från havet. Psykologen lyser med sin frånvaro i större delen av kapitlet – även om vi hittar hennes packning inne i fyren. Och kapitlet avslutas snyggt med en cliffhanger där vi inser att psykologen ligger dold bakom sanddynerna utanför fyren.

Vad vi ser fram emot nu: att få veta vad Biologens make fått ned i sin loggbok, och undersöka huruvida psykologen är död eller bara medvetslös (eller något där mitt emellan, det här är Science Fiction inte Illustrerad Vetenskap). Och på sikt: om vi får en anledning till att loggböckerna gömts kvar inne i Område X, vad är det alla expeditioner blivit övertygade måste skyddas?

Delmål/Kapitel 4.

Vanligtvis när man når den här punkten i boken (med slutkapitlen kvar) så brukar man ha en känsla av att trådarna börjar knytas ihop. Jag vet inte om jag gör det just nu… Inte mer än att när det hör kapitlet är slut är Biologen den enda som finns kvar – och det stämmer med vad jag kommer ihåg av slutet på filmen.

Jag tror den är under det här kapitlet som vi för första gången stöter på uttrycket ”Södra domänen”? Det är iaf första gången jag reagerar på det och jag blir lite nyfiken på om detta är den svenska översättningen av ”Southern Reach” (seriens titel)? En snabbflukt i den engelska utgåvan visar att så mycket riktigt är fallet.

Biologen hittar inte bara psykologen liggandes nedanför fyren: hon är på något sätt, kanske pga de märkliga förhållandena inom Område X, fortfarande vid liv. Psykologen verkar ha svårt att hålla isär personer, antingen trodde hon det var biologen som var med henne ned i tunneln/tornet eller också att det är antropologen som kommit till fyren. Hon gör några försök att använda hypnos – vilket inte funkar givetvis – och nämner att Biologen var lysande när hon närmade sig fyren. Och biologen själv upplevde ju en ljushet just då. Undrar hur detta kommer följas upp för när vi närmar oss baslägret igen är hon ju direkt fluorescerande… det verkar förändra hennes sinnen också. Lite undrande blir jag om det är detta som har läckt in i filmen i form av det märkliga ljuset man ser inne i Område X där?

Uppgörelsen med lantmätaren – dels där biologen träffas av två kulor och sedan verkar tvingas överleva och dels när biologen oceremoniellt sätter en kula i huvudet på denne känns märklig. Men var nog snarare ett sätt för författaren att påvisa de förstärkta sinnena och att de inte var någon form av extacy-tripp hon är på. Vad som hände lantmätaren lär vi aldrig få veta – eftersom hon var smart nog att inte föra anteckningar. Anteckningar vi redan vet tidigare expeditioner lämnat kvar i fyren iaf.

Vad står i makens bok? Vad kommer biologen göra nu? Kommer hin möta den varelse som ömsar ansikten som ormar ömsar skinn? Är det sistnämnda det som i filmen är dubbelgångarna? Är det vad hon kommer möta? En varelse som är identisk med henne själv? Vilken av dem kommer lämna Område X i så fall?

Delmål/Kapitel 5.

Lite undrar man vilken diagnos biologen har? Aspbergers? Autism? För varje djupdykning vi får i hennes bakgrund blir man lite nyfiken på saken. Men visst får man en känsla av att hon av någon anledning valdes ut av Område X?

Det är också en intressant iakttagelse att om den föregående expeditionens medlemmar kunde återvända hem utan att detta märktes, är det ju också möjligt att andra saker tar sig ut från Område X. Det här med dubbelgångarna som nämns i boken, och används mer omfattande i filmen, öppnar ju för att det kanske inte var medlemmarna som återvände? Inblicken vi får i den elfte expeditionen genom Biologens make är intressant, är det så att det som går in i Område X för alltid förblir en del av det?

Den sista resan ned i tornet är på det hela taget intressant, Biologen genomgå något som bara kan kallas ett elddop av ”Krälaren” som sedan kastar henne åt sidan. Det faktum att Biologen senare på vägen tillbaka ser fyrvaktaren inne i ”Krälaren” väcker fler frågor.

Det känns passande på något vis att Biologen (som kämpat med att vara en social människa) stannar kvar och beger sig längre in i Område X, och att hon (liksom jag) har en känsla av att maken är kvar någonstans i Område X.

Sammanfattning.

Det här har varit en rakt igenom intressant bok, det har varit intressant att följa biologens resa genom Område X och genom hennes ögon se vad Område X gör med människor. Hela tiden med en liten brasklapp i bakhuvudet att Biologen kan vara den som är kontaminerad på riktigt.

Boken är annorlunda jämfört med filmen, men även där är det på ett bra sätt. Jag vet inte om Biologens tillbakatittar på händelser i sitt liv skulle ha funkat i en film för att ta ett exempel.

Det här är en bok som rundar av snarare än knyter ihop säcken, vi får väldigt få svar kring Område X utanför händelserna rörande själva expeditionen och snarare fler frågor. Men den lämnar mysteriet öppet på ett bra sätt, jag lämnas både suktandes efter mer (jag får då i så fall läsa de resterande två böckerna på engelska) och att jag är nöjd att stanna här.

Länkar.

Boken @ Goodreads.

Boken @ Libris.

[tryingtounderstandbrainheart]

Mötet med...oss.

Det verkar som att livet till viss del handlar om att möta...sig själv. Jag bara märkte det ikväll när jag såg på de som spelade rollspel med Tobbe här. Det vaju...varianter av honom..! Fyra stycken och alla ser liiiite ut som honom, oavsett kön.

Jag ser inte alls ut som dem. Men sen började jag tänka på de jag sökt mig till och mina bekanta och visstifan är de lite mer som jag...! Fan vad weird sånt är.

Idag lärde jag mig och fattade att jag är S/D på Disc testet. Grön vaju självklart men röd..? Efter två test som båda visat röd så var det sådär...woah. ..Inte gul som hon trodde. Jag Är ..delvis röd. det förklarar en hel del. .! Varför jag ofta vill vara med o tycka och styra i saker och hatar att bara lämna det till andra. Oftast för att det inte händer något då. But there it was. En missing puzzle piece i mig som kanske förklarar en sida som vill dyka fram mer och mer.

Jag är verkligen inte bara grön. och jag blir galen när det är för mycket grönt.

Jag tror...att det var jag som vågade titta mig i spegeln lite extra.

Sen mötet med Gisela som kom från ingenstanset. Det var nog ingen slump att hon var lite som jag. Som att jag kanske mötte sidor i mig som jag varit livrädd för. Framgång. Synas. och den värsta av alla - ta plats. Kanske var det mig jag såg där. En variant av mig. Men hon var så cool. Egen. Tuff. Men ändå väldigt skör och bräcklig. Men varför ville hon träffa mig? Va det för att jag varit så ärlig med mig själv på hemsidan att...? VARFÖR just hon?? Jaha så nu ska jag hålla kontakten med hon coola brodera ut texten jag sett på insta. Så jävla strange. Jag tyckte ju faktiskt om henne. Som i att jag gärna träffas igen och snackar vidare. Hon var en bra en. Och det kändes som vi gillade varandra lite. Även om det blev lite varning för konkurrens ibland :).

Konstigt hur saker o ting bara "händer" ibland. Saker som man deemar som omöjliga och overkliga är suddenly verkliga. Poff* real. Happened. Is happening.

När jag känner mig missnöjd, tom, lost etc. är det nog för att jag inte vågar se mig. Kanske har jag fokuserat på andra mer än mig igen och jag blir suddig.

Mr scary har börjat dyka upp där oftare och en ny tjej som känns...rätt elak. Som att hennes skratt gör lite ont i mig. Jag tror de är mitt egna hat, förakt och missnöje med mig och situationen. Att jag är där fortfarande och liksom bara "trampar" även om det egentligen inte är helt sant. Det händer en hel del. Men jag anklagar mig och tycker jag är så pissig nobody. Tada...! There they are.

Men samtidigt mötet med Gisela är en slags motpol som existerar samtidigt. Några Har ju faktiskt visat intresse och samtidigt som jag är en nobody loser så har jag inte tid med det för jag har fullt upp med att bygga föreningen egentligen.

Jag behöver ta steg mot mig mest. Hej, Jag. Jag är ju en concoction av osäker o modig, liten o stor, grön och röd. Det är mest att den där jävla röda är så Grymt jävla ovan för mig att jag gärna tar på mig den slitna feliga fula igen.

S.t.e.g.

Ett i taget typ. Så blev ju faktiskt lägenheten städad igen. Den gick från hur FAN ska man få ordning på det här, till mysigt och städat. En sak i taget. Lite högar och organisering här och där. Lite så tänker jag med det här också. Ett litet här och där. Ett litet steg till ut i vattnet och man kommer djupare och djupare.

Steg.

Mot....

Mig.

[korpcat]

FEMTE SEPTEMBER

Jag vet inte hur uppenbart det är, men jag har verkligen inte följt det där schemat jag gjorde åt mig själv. Dels för att det var för svårt och dels för att jag överskattat hur mycket jag behöver öva på saker för att det ska gå bra på lektionen. Hur mycket jag ska öva för att verkligen utvecklas och lära mig däremot, det är en annan sak!

Jag åt något annat än yoghurt till frukost idag. Jag tog rostat bröd med ost och marmelad, chiapudding med blåbärssylt, en kopp earl grey, och ett halvt glas banan-och-blåbärssmoothie. Jag tror faktiskt det förändrade hela min dag! Min orgellärare sa i början av terminen ”Man brukar inte använda basunen i en morgonpsalm, men fantasin sätter inga gränser! Du kanske äter något speciellt till frukost som får dig på det särskilda humöret att du ändå väljer basunen i registreringen!”

Det har nog hänt mig idag. Hela dagen är en basun. Först och främst var dirigeringen inställd och det var min sånglärare som kom in i klassrummet och påminde mig om det, där jag satt vid flygeln och spelade.

Kanske var det inbillning, men det kändes som att hon vävde in ett ”det gör inget att du inte visste det, du har adhd och det är okej”. Då skämdes jag på något sätt tror jag. Jag kände mig lite skamsen. Men det gick snabbt över när jag började öva. Finns det något bättre än att sitta vid en flygel i en rymlig sal där solen lyser in i de stora fönstrens och utanför finns det bara träd? Jag blev så uppslukad av stunden att jag höll på ända till klockan elva.

Sånglektionen idag var väääldigt rolig! Jag blir så glad av att höra att jag har en bra energi, för det sa sångläraren. Och hon säger att jag har en fin teknik! Så jag har fått några läxor tills när jag kommer tillbaka, lite Alice Babs och lite musikal.

Jag har även försökt samla lite information om psalm nr 6. Jag ska berätta lite om den imorgon på gudstjänstforum. Om det inte vore för att hela mitt inlägg där jag berättade om försvann så hade ni som läser detta förstått vad jag snackar om, men hursomhelst.

Jag är vrålhungrig!!! Jag ska nog äta nu, sen ska jag läsa The Lepers of Saint Giles.

[stefanatlanten]

Le Marin, Martinique, 13/1

Tillfälligheter och lyckliga omständigheter.

Min första vaktchef på Twister, schweiziska Nitya, har tre veckors semester här på Martinique och har hittat ett makalöst vackert, privat boende, en bungalow längst ut på en udde med fruktträdgård mellan terassen och havet! Inte bara det, värdparets granne och gamle vän ville ta en tur till St Barth med sin segelbåt. Så nu blir det en tur till St Barth med Pierre på 80 somrar för mig! Pierre pratar knappt ett ord engelska, men desto mer franska. Nityas värdinna beskrev honom som "messy", vilket stämmer bra för både honom och båten. Detta kan bli en utmaning på mer än ett sätt. Men det är en glad gamäng och trevlig prick, så det blir nog bra. Båten är en drygt 11 meter lång aluminiumbåt som gärna kunde fått städas, tvättas och organiseras men det är ett rejält stabilt bygge!

På tisdag eller onsdag bär det av och åter i Martinique någon vecka senare.

Skall bli kul!

[trekadventureportugal]

2 aug Muscha-Muscha

Checkade ut från härberget vid tio över åtta kände mig inte bra i ryggen tog min ryggsäck och gick ner till strandkanten och satte mig vid en lekpark och stretchade. Såg när jag gick ut att det fanns tecken på att fler hade slutat här. Alla slutar tydligen inte i Finisterre...

Tänkte att det är lika bra att byta härbärge och bo kvar en natt till för att vara rädd om ryggen än att gå 2 dagar till. Hinner inte till Santiago på 2 dagar ändå.. 

Nästa härbärge öppnar klockan 12 så det är bara att vänta. Med fin havsutsikt så är det inga problem.

Det beräknas bli cirka 30 grader här idag men solen har inte brutit igenom ännu. Hade sällskap av en stor måsfågel, det var ett evigt kacklande, då de hade flygfärdiga ungar i närheten.

Tittade mig omkring och det fanns ute-träning i parken också. Jag testade en lutande bänk och lyckades knäcka ryggen.Större delen av smärtan lättade direkt. Det var så skönt.

Strax efter 11 var jag uppe på första härbärget men där var det redan fullt. Jag fick tips om att gå till @, det tyckte jag var lite roligt då jag använder @ som signatur... Det blev @ en natt.

Jag checkade in och gick o la mig att sova ett par tim. 

När jag vaknade och reste mig så var det en enorm skillnad från i morse.

Jag ringde roots and Boots o bokade säng till i morgon. Gått upp till 18€ nu. Kostade 10 sist, samma säng. Bra ökning

Jag gick sen till affären, köpte ett bröd och tomat ost och lite att dricka.

Sen gick jag mot fyren. Måste ju gå dit kände jag, även om jag redan fått pappret. Ville ju se sista stenen också.

Solen hade rensat alla moln och det var varmt och skönt igen.

Jag gick längst ut på klipporna och satte mig, jag var den ende som satt där, men inte så länge. Plötsligt kom fler på att det gick att gå ut dit. Men jag hade lärt mig, idag satt jag högst 😎

Jag lagade smörgås och åt och även då fick jag sällskap av en hungrig mås.

Delade med mig lite av mackan.undra om det var samma mås?

Folk kom o gick. Ljudet från havet och vyn rensade bort störande italienare, som t om hade gudstjänst bland stenarna??.

Jag satt där ett par tim innan jag gick till km Zero och avslutade resan.

Stannade till i kyrkan o tog en stämpel.

Reagerade lite över att kyrkruinen var nord syd men nya kyrkan var öst väst. Undra varför.

Kollade med turistinformationen vilka tider som gällde i morgon då det är lördag. 11:45 låter bra, men för säkerhets skull så blir det nog 11:30 Utcheckning är 09 så lite tid att fundera på tills bussen går.

T ex varför alla slutat hälsa nu?

Jag passerade affären o köpte lite pasta o grädde. Satte mig i matsalen och väntade på att spisen skulle bli ledig. Lagade mat o åt, sen när kl var solnedgångsdags drog jag ner till platsen jag satt på i morse och såg solen gå ner i havet..

Musik hördes från fyrplatsen, de hade satt upp en scen där, så mesta folket var nog där. Orkade inte gå dit. 😉 Jag skrev lite sen gick jag o la mig.

Känns lite konstigt att inte gå mer...

[f-rg-tmigej]

1. Månljuset under en kvällspromenad med Idun. Det är alltid något magiskt, overkligt över det hela. 2. Rensande tankarna. Åkte in till city och satte mig längst en kaj och bara existerade. 3. Vi tar tillvara på tiden och dom fina dagarna tillsammans. Sis och jag åkte till den stora ängen som bjöd på en gigantisk gräs-buffe! 4. Grand Central NYC, 1920, foto Louis Faurer. 5. Kvällen innan tand-operationen åkte jag scooter i elljusspåret med Idun. Hon älskade det och ville nog köra hela varvet, men när jag kom upp för krönet kom jag att tänka på att lamporna kommer snart att släckas och då blir det i princip kolsvart. Ljuset på den lilla scootern är inte speciellt starka så vi valde att styra hemåt igen. 6. En vacker himmel utanför köksfönstret. Det är sådant som får en att brista lite inuti. 7. En parfym jag bara måste ha. Haft ett litet test utav den men den är slut. Kul att flaskan ser ut som Zurg ifrån Toy Story! 8. Åter en fin dag ute tillsammans. Sis, min lilla älskling sitter och spanar in omgivningen och betar gräs 🥰 9. Sicka män. Kan sägas på flera sätt. 10. Japp, jag blir med ny telefon. Min 11pro är rätt slö nu. Kameran är inte bra i den så det ska bli kul med en ny!

[xoxodixry]

7/7

Jag känner mig stressad, och ängslig majoriteten av tiden. Mitt arbete ger mig stress då teamet inte fått ett flyt än vilket gör att jag inte kan slappna av. Att känna den där negativa stressen ger mig ångest inför att få ångest, och gör mig nervös över att konstant behöva få symptom och hjärtklappningar som triggar igång min ångest. Det är som att jag inte kan slappna av. Min enda lediga helg och jag har behövt hoppa in, och kommer nu köra en arbetsvecka på 11 dagar om inte mer. Jag vet att dessa symptom inte alls är ett bra tecken i längden, men tanken på att få minst 6 månader arbete i lugn och ro snart är ganska skönt.

Bara 1 månad kvar, sen är det lugnt igen. Men vill jag verkligen utsätta mig för sånt här stress konstant? Vill jag verkligen hålla på såhär? Är det det bästa för min hälsa? Det är nästan pinsamt att säga nej då det är det enda jag är van vid, att ha ett intensivt jobb periodvis och lägga mer eller mindre all min vakna tid på att jobba, eller tänka på jobbet. Och då har jag knappt nått 25 års åldern. Jag har jobbat sedan jag var 14 år, och jobbat hårt för att bli bra och komma dit jag kommit... Men har jag nått den punkten då jag fått nog av det?

Om några veckor har jag 6 lediga dagar och jag längtar till att kunna få åka bort. Att jobba just nu känns varken jätteroligt eller givande för det är bara kaos. Vi har knappt roligt med varandra, även fast det kanske börjar komma nu, och jag hinner knappt med mina egna arbetsuppgifter heller. Och när jag är hemma eller ledig så blir jag bara uppringd eller inringd istället. Jag tror faktiskt inte att det har gått en enda dag sedan sommaren började där jag haft en dag utan ett sms eller samtal som inte varit arbetsrelaterat....

Men jag kämpar på och längtar hem.