#homosexualitet

[forislynx]

In my search for the perfect male companion, I find myself. In my need for a man in my bed, I detach myself from my body and my body becomes his; I stroke his hair, I see his wrist. I feel the warm winds blowing my open shirt from my smooth, hard, flat chest. I catch the hungry eyes of another beautiful youngman.

[do-you-ship-it-polls]

Do you ship it?

Reason: Crime husbands, but one of them turned good so there’s drama

[shiroselia]

Känner att Mello 2023 behöver sluta med dessa “gay vibes” jag behöver UPPENBAR QUEERNESS I MIN SKATTEFINANSIERADE SÅNGTÄVLING

[thefeatheredsnake]

Med Kärlek i Hjärtat

En bild på temat kärlek som drivande kraft, som länge låg och väntades på att födas och tack vare vänners hjälp nu kunde få en mer färdig form. En scen som jag länge önskat avbilda äger rum inför ett stort och ödesdigert slag, en avgörande punkt i Alla Drabbningars Moder, en av mina berättelser i fantasyvärlen Aratauma, närmare bestämt i Kiralatet, ett rike baserat på det historiska…

[freddesbokhylla]

Ok så jag har äntligen sett Pelle Svanslös-filmen från 1981. Innan har jag läst hela bokserien typ fem gånger om, men jag var nog bara 8 eller 9 sista gången. Här är några mina tankar några dagar efter att ha sett filmen:

Sjukt nostalgisk! Hur lyckas den vara nostalgisk när jag inte sett den innan?

De första två minuterna med bondgården är så fina.

Grrrr Pelle ska ha en röd rosett, inte grön. Men han ser sjukt gullig ut i grönt också, så jag förlåter filmskaparna.

Måns låter som en standard SD:are i slutet. Lite läskigt att retoriken som under 80-talet var så ond att de kunde låta Katten Måns säga det nu kallas för legitim debatt.

På tal om Måns, varför är filmen så freudiansk? Kanske var böckerna det också och jag var bara för liten för att märka det. Men i filmen är svansarna uppenbart en metafor för penisar. Och Måns låter så himla kåt hela tiden att hans tal om svansar och hans mobbning av Pelle låter som undantryckt homosexualitet. Skitkul!

Jag ÄLSKAR Gammelmaja i domkyrkotornet.

Var är Trisse? :( Jag fattar att de har med Maja Gräddnos tidigare för handlingens skull, men då kan de ha med Trisse också. Pelle skulle behöva en kompis. Samma med Taxen Max.

Jag gillar att katterna så uppenbart är i Uppsala. Man kan se slottet i bakgrunden (eller förgrunden) i många scener. Så mycket svensk media utspelar sig i Stockholm eller i en hittepåstad, så det är alltid så charmigt när man kan känna igen sig.

Jag undrar varför Fritz och Frida bara har en unge i filmen. I böckerna var det ett skämt att varje gång de dök upp hade de ännu en unge med sig. Det hade också funkat bättre i slutet där de inte kan hålla koll på Fridolf om de var upptagna med de andra femtioelva barnen och det var därför Pelle behövde rycka in. Kanske var det dyrt att animera.

Överlag, riktigt bra film. Lite ledsen att jag inte sett den innan.

[alexbkrieger13]

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/LlMbdJ/ambassadorens-utspel-om-homosexualitet-infor-vm-i-qatar-2022

this world cup is gonna be a disaster

[perabl]

S&A Lindskog - Författarparet

S&A Lindskog – Författarparet

3076 följare på våra gemensamma konton på Instagram!✨Många är nya och det kräver lite nya rader om oss.VI – Snezana och Andie Lindskog –gemensamt författarnamnS&A Lindskog Vi är 127 år tillsammans, massor med erfarenhet samlad i en ryggsäck – Förhoppningsvis!VAD VI GÖR OM DAGARNA –skriver ihop sedan 10 år tillbakaredigerar våra och andra författares texterGillar att fotografera och leka i…

[rorqvistgroup]

”Hur fan kan TV4 sända något så dumt i svensk TV” Det går ett program nu på TV4 och Play som heter Gay Conversion therapy där programledaren Joseph Nocolosi på fullt allvar alltså försöker att omvända homo och bisexuella personer via så kallad reparativ terapi och på så sätt enligt han själv hjälpa dem att lämna sin livsstil.

[rorqvist]

”Hur fan kan TV4 sända något så dumt i svensk TV” Det går ett program nu på TV4 och Play som heter Gay Conversion therapy där programledaren Joseph Nocolosi på fullt allvar alltså försöker att omvända homo och bisexuella personer via så kallad reparativ terapi och på så sätt enligt han själv hjälpa dem att lämna sin livsstil.

[forislynx]

Krafft-Ebing set out four ‘degrees’ of inversion, each of which caused people to experience their gender in a different way. In the first degree, the invert had a "predominating homo-sexual instinct" but with traces of "heterosexual": people of this degree had "sexual feeling" for "persons of the same sex", but their gendered behavior didn’t change […], meaning their inversion was "curable" […]. In the second degree, the invert had "inclination only toward the same sex", leading them to undergo "a deep change of character": for the AMAB invert, "his feelings and inclination . . . become those of a female" […]. In the third degree, "The entire mental existence is altered to correspond with the abnormal sexual instinct", and experience Krafft-Ebing called "effemination" for AMAB people and "viraginity" for AFAB people […]. In the fourth degree, aspects of the physical body (though not the genitals) appeared at odds with the gender the invert was assigned at birth, and they experienced what we would now call body dysmorphia, "the delusion of a transformation of sex": one case study "felt . . . that [their] genitals were changed into those of a female", and "felt the growth of [their] breasts".

Kit Heyam, Before We Were Trans : A New History of Gender

[vintage-sweden]

Mugshot of Nils Santesson, 1907, Sweden. He was a well-known tinsmith. He was arrested and later convicted to 10 months of penal labour for a public morality crime (homosexuality.) The law against homosexuality was rarely enforced at this time but this case had unusual circumstances; an 18-year-old tinsmith apprentice attempted suicide and in the suicide note, he accused Nils of seducing him and ruining his “body and soul.”  The sentence was viewed as unusually harsh by some and inspired debate in the media about the law; however, homosexuality was not decriminalized until 1944.

[svenskjavel]

gå in på barda fandom wiki och kolla artikeln ”homosexualitet i barda”

Vet inte om det är rätt men känner att detta är illa nog ????

[whitewaterpaper]

SoIF05: ”Dödssynden” [Kapitel 03–05].

En läsecirkel tillsammans med @kulturdasset​, delmål 2:6.

Författare: Margit Sandemo. Serie: Sagan om Isfolket, Bok 5.

Publicerad: 1982. Medium: eBok/eLib (2019).

¡Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!

Alexander öppnar upp sig för Cecilie och berättar om sitt liv, och vi får reda på att Alexander inte direkt svirat runt och haft mängder med älskare. Hans var tvärt om hans första. Och visst kan man fundera lite kring om Margit medvetet försöker ”snygga till honom” litegrann. Men 1982 var homosexualitet fortfarande en liten känslig fråga, och kanske ville hon bara få honom att verka vanlig.

Frågan är varför Hans började bli vårdslös? Nästan som att han njöt av att se Alexanders oro. Det kan ju inte handla om att få Alexander att åka dit (det skulle ju kompromettera honom också). Ung och dum kanske?

Bröllopsnattens schackspel och samtal verkar i alla fallväcka en genuin kamratskap mellan Alexander och Cecilie, och kanske kommer de två vara varandras bästa allierade? För Alexanders del kanske det även handlar om att kunna vara öppen med Cecilie, något som lär stärka dem båda i deras äktenskap.

— Hjälpte det dig att få berätta? Lättade det litegrann menar jag? — Om det gjorde! Allt känns renare, på något sätt.

Något som stör mig däremot är att Sandemo om och om igen drar upp Sol så fort Cecilie gör något rebelliskt eller trotsigt. Att vara lojal mot de sina är ju något som går igen hos alla på Gråstensholm och Lindallén, och den här punktmarkeringen börjar bli tröttsam.

Cecilie kliver dock in i Alexanders rättegång och utan att ljuga allt för mycket lyckas hon få sin make frikänd. Mycket för att hon lyckas få deras 4 år långa vänskap att framstå som uppvaktande. Och schackspelet under natten gav henne också en anledning till att markera varför Hans stundom dröjt hos Alexander. Hon hinner knäppa Alexanders syster på näsan med.

Hur var det då med Kung Christian och Kristine Munck. I boken avslöjas att det inte skett någon formell vigsel, men på Wikipedia läser jag att verklighetens Kung Christian och Kristine Munck ingick i ett s.k. Morganatiskt äktenskap.

»I motsats till konkubinatet räknas i kyrkligt hänseende det morganatiska äktenskapet som ett fullgiltigt äktenskap i avseende på att samlivet inte gav upphov till horsbrott. Bruket att mannen vid sådan vigsel räcker vänstra handen åt bruden har givit anledning till benämningen äktenskap till vänster (tyska Ehe zur linken Hand). Även ordet "vänsterprassel" härrör från denna sedvänja.« — Morganatiskt äktenskap – Wikipedia

Så ”horunge” är kanske fel ord eftersom de är födda inom äktenskapet, men barnen Cecilie är guvernant åt räknas heller inte in i den kungliga familjen om jag förstår det rätt. Kanske är detta något som bidrar till Kirsten Muncks bittra uppförande? Vi får reda på lite om ena dottern, något som kanske kan vara värt att lägga på minnet för framtida böcker:

Värst av barnen var den sexåriga Sofie Elisabeth. Hon var oregerlig och avundsjuk, och visade ofta en rent farlig våldsamhet. Hon var en provkarta över dåliga egenskaper och förbittrade alla barnjungfrurnas liv, så som hon senare skulle komma att förbittra sin mans, Christian von Pentz liv också.

Så får vi äntligen en uppdatering om vad Tarjei sysslat med. Väntat på döden skall det visa sig – och han klarar sig nätt och jämnt. Hela kapitlet med fröken Cornelia fick mig att tänka på avsnittet ”Pupeteer” i Legend of the Seeker, med sin lilla prinsessa som fyllts av innebörden av sin egen titel.

Via Cornelias farbror får Tarjei vädring som en plats som fältskär i Kung Christians armé. Är det att vänta en återförening med kusinerna framöver? Men innan han drar åstad som fältskär räddar han livet på ett spädbarn. Och jag förundras av inställningen att mamman själv inte skulle kunna nedvärdera sig till att amma sitt barn själv. Denna detalj finns det med all säkerhet fog för historiskt.

På det hela taget ett intressant delmål. Och jag ser fram emot att få kasta mig in i det trettioåriga kriget tillsammans med pojkarna.

Källor:

Boken @ Goodreads.

Boken @ libris.kb.se.

eBibliotek @ Axiell Media.

Biblio @ Axiell Media.

Morganatiskt Äktenskap @ sv.wikipedia.org.

Kirsten_Munk @ sv.wikipedia.org.

Puppeteer @ White Water Paper.

Puppeteer (Avsnitt) @ legendoftheseeker.fandom.com.

[rottingcompost]

Kan fortfarande inte komma över att min homosexualitet är en suicidriskfaktor enligt en läkare jag snackade med.

Jag nämnde ingenting om att jag mådde dåligt på grund av det men okej.

[ejendommelig]

Hvornår blev politisk korrekthed så strengt, at man ikke kan starte en dialog med nogen om noget kritisk indenfor “sensitive” emner såsom homosexualitet, diskrimination, etc. Uden med det samme at kunne se røde alarmer i panderne på folk og nærmest høre deres rødt-farvede hjerner skrige RACIST HOMOFOB TRUMP SUPPORTER and what not. Hvorfor skal man ties til døde når man gerne vil have en åben og konstruktiv dialog? Hvornår begyndte samfundet at blive så hjernevasket af venstrefløjen, at ytringsfriheden nærmest dør når man nævner noget, der minder om kritik af disse, meget vigtige og gyldige, men også somewhat nye (efter det er blevet mere acceptabelt i samfundet) emner? Vi skal bare acceptere al ting og “fucking tie stille, hvis vi ikke har noget positivt at sige”. What happened

[foxandcatlibrary]

70th book I read in 2019

Title: Gud är Större

Notes: Lustigt att jag fick tag i den här boken just som våran bokning av missionskyrkans lokal blev tillbakadragen av anledningen att homosexualitet var ett delande ämne inom deras församling. Inte världens mest intressanta bok, men jag hoppas kunna ge den vidare till någon som kommer uppskatta den mer än jag gjorde.

Boken finns även som pdf här: https://svenskakyrkansunga.se/wp-content/uploads/2012/01/gud-ar-storre.pdf