#Transkvinna

[andielindskog]

Inspelning klar!

Parkerade mig i studion igen på eftermiddagen, och fick nu läst in ytterligare tretton kapitel av Idag kan det kvitta. Därmed är allt inläst! Nu återstår ljudmixningen av desssa kapitel, och förutsatt att allt är ok efter det, kan ljudboken äntligen publiceras förhoppningsvis någon gång under den kommande veckan!

[supernova1995]

Start-up meeting at SÖS

I’m gonna start with the good part and later say the bad stuff, okay?☆

Good stuff: The skin therapist at SÖS seems to know her shit very well. She explained how the laser treatment works and how it actually ignores the outer skin layer completely unless it is too dark (like birthmarks) and that’s why pain relief cream is not really something that will help. She seems to think that what’s left of my dark hairs should be easily removed!☆ I can get a cream after the treatments that apparently kills hair follicles that might still be left, or grow out after some time. I hope it doesn’t hurt, and does the job! One more thing: She hung up a diploma showing that she completed her LGBT training (whatever that is, like, I don’t know, but it must be good)

The bad stuff: New rules for hair removal for transfeminine people in Stockholm - only 75% of beard hair is covered by the county. Big boo right here, they basically won’t help me with the hundreds of blonde hairs I have on my shin and cheeks and lip and everywhere, ugh! Also, what is 25% of my beard growth anyway? They might just stop whenever they want to and I’ll still be dysphoric when I look at myself in the mirror. Clearly, I have some anxiety around this number. Will they even remove the hair from my chest? (not that there is that much to remove, but still) Will they remove the hair from the chests of my trans sisters in Stockholm who have way more chest hair than me? This whole change has been very shady from the start and I still feel it’s shady as hell. Smells very right-wing to me...

-SuperNova☆

[joemarmalade]

Nej, du måste inte genomgå en könskorrigering, Helena.

“Varför kan jag inte få felköna transpersoner?” frågar sig Helena Granström i en text på Expressens kultursidor. Hennes text erbjuder ett smörgåsbord av gamla transfoba käpphästar och bidrar med väldigt lite nytt till debatten som fått ny fart i kölvattnet efter Kajsa Ekis Ekmans nya bok ”Om könets existens”.

Det brukar sägas att fakta inte bryr sig om dina känslor, men Helena Granström går ett steg längre och bryr sig varken om fakta eller känslor. Diskussioner om sakfel eller bristande empati är enligt henne oviktiga, istället bör vi diskutera runt det och fokusera på bokens kärnfråga, som hon beskriver som “hur vi som samhälle kommit att gå från en syn på genus som social konstruktion, till en syn på genus som som absolut och okränkbar essens”.

Det är lätt att missa den lilla retoriska fint hon gör här, men genom att slå fast att den syn hon och Ekis argumenterar mot är vida accepterad av “samhället” placerar hon sig själv som en underdog, en tråd som löper genom texten. Helena är allt bra modig som vågar stå upp mot det elaka trans-etablissemanget. För vi vet ju alla att transpersoner är en otroligt privilegierad klass år 2021.

Helena tycker att det är jobbigt att personer som bara vill diskutera huruvida transpersoner faktiskt är könet de är anklagas för att gå till angrepp på ”extremt utsatta människor”, en term hon valt att sätta inom citationstecken. Det faktum att transpersoner alldeles uppenbart är en extremt utsatt grupp, det har ingen plats i den här diskussionen.

Ett exempel på hur det egentligen är debattörer som Helena som är de mest utsatta i den här debatten, är att Kajsa Ekis Ekman en gång inte fick föreläsa för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige efter att hennes bok kommit ut. Helena beskriver Roks som “ett nätverk som alltså organiserar kvinnojourer”, och det är visserligen korrekt, men sättet hon skriver det har också som syfte att påpeka det, enligt henne, bisarra att en kvinnojour inte accepterar transexkluderande retorik. 

Själv tycker jag att det känns ganska självklart att någon som inte anser att en hel underkategori av kvinnor faktiskt är kvinnor, inte ska föreläsa för en kvinnojour. Men det är kanske bara jag.

Att transpersoner, bara genom att existera, argumenterar för kön som en “okränkbar essens” är en myt som fortsätter återkomma. Den okränkbara essensen tycks sällan tas upp av transpersoner själva, utan det är istället kritikerna som gång på gång ålägger dem den åsikten, uppenbarligen omedvetna om att transpersoner inte är någon monolit som alla delar samma åsikter om vad kön är.

Men låt oss för tillfället acceptera Helenas premiss. Synen på genus har av “samhället” kommit att skifta från att vara en social konstruktion till en okränkbar essens. Okej. Det logiska resultatet av det borde väl i så fall vara att könskorrigerande behandlingar helt övergavs, eller? Och eftersom transvården fortfarande tillhandahåller könskorrigerande vård, tyder inte det snarare på att deras syn på kön faktiskt är ganska materialistisk?

Helena verkar tro att erkännandet av transpersoners blotta existens på något vis negerar idén om att vår syn på kön är formad av kulturella könsstereotyper. Vilket det alltså inte gör. Vi är alla, oavsett var vi befinner oss på könsspektrat, påverkade av samhällets syn på kön, och det är det ingen som förnekar. Men det förändrar inte heller det faktum att transpersoner fortfarande existerar. 

Det verkar som att vad Helena försöker säga att om vi levde i ett samhälle utan könsstereotyper så hade det inte funnits något behov för någon att transitionera. Och kanske har hon rätt om det, vad vet jag. Men vi lever inte i det samhället, och så länge hon inte har en plan för att få oss dit inom de kommande sex månaderna eller så, så kommer könsbekräftande medicin fortfarande vara nödvändigt för att rädda liv.

Helena frågar sig om hon också ska behöva genomgå en könskorrigerande behandling eftersom hon inte tycker om hur samhället behandlar kvinnor. Och om det är en farhåga hon har kan jag förstå att trans-debatten känns väldigt akut för henne. Men vilken tur att jag då kan stilla den oron. Nej, Helena, du behöver inte genomgå en könsbekräftande behandling om du inte vill. Om du vill fortsätta leva som kvinna är det helt och hållet upp till dig. Att du som cis-kvinna skulle tvingas att genomgå en transition är snarare att jämföra med att som transkvinna förnekas en transition. Istället för att som cis-kvinna försöka projicera dig själv på transmän kanske det vore mer givande att försöka sätta dig i en transkvinnas skor. Hur skulle det kännas för dig om du tvingades att leva i en mans kropp?

Både Helena och Kajsa Ekis Ekman verkar ha en stark oro över att transition ska tvingas på människor. Citatet ”då man förr tog bort klänningen från barn med penis, vill man nu ta bort penisen från barn med klänning.” är onekligen slående, men vem är dessa “man” som springer runt med skalpellen i högsta hugg och inte vill något hellre än att hugga penisen av pojkar i klänning? Sist jag kollade krävdes månader av utredningar innan ens de första stegen av en hormonbehandling hamnade på bordet.

Det känns som att Helena vet väldigt lite om den faktiska verkligheten som transpersoner lever i. Vad som faktiskt krävs för att tillåtas genomgå könsbekräftande behandling. Effekterna av att nekas tillgång till den behandlingen. Hon kallar det empati att oroa sig över biverkningarna av behandlingen, men har av allt att döma inget intresse av att lyssna på de hon säger sig sympatisera med. 

Särskilt mycket empati tycker jag mig inte finna i texten när hon går vidare och slår fast att det faktiskt inte är kränkande alls att kalla alla personer med penis för man, och alla personer med livmoder för kvinna. Det är enligt henne helt i linje med vad den feministiska rörelsen alltid velat. Att kalla transkvinnor för män och transmän för kvinnor är enligt en logik jag själv har svårt att följa tydligen en del av “feminismens kamp för att skilja könsroller från könsorgan”.

I slutändan argumenterar Helena här om en slags köns-metafysik. Transpersoners hela existens reduceras till en tanke-övning, en abstraktion. Hon slår ut med armarna och frågar sig hur det kan vara hotfullt att insistera att den som har livmoder ska kallas kvinna och den som har penis är en man. I hennes teoretiska ramverk är det inte det minsta hotfullt! Men kanske skulle Helena kunna lägga några minuter på att googla “trans panic” och läsa om det våld transpersoner utsätts för och hur det är direkt kopplat till att människor förnekar deras könsidentitet. Läsa om hur transkvinnor gång på gång mördas av män som inte anser att de är riktiga kvinnor och ser sin attraktion till dem som ett bedrägeri.

Hon frågar sig vad vi har att vinna på att tillåta transpersoner att leva som det kön de identifierar sig med. Att det räddar liv är tydligen inte tillräckligt. Åtminstone inte tillräckligt för att överväga hennes framfantiserade rädsla över att inte få “uttrycka sin mänsklighet”. Som om någon annans rätt att leva som sitt sanna jag på något vis skulle begränsa hennes.

Helena har en nedlåtande ton när hon tar upp diskussionen kring “den privilegierade ställningen för de så kallade ‘cis-personer’”, men det är svårt att förneka att hennes text är ett enda långt exempel på just det.

[vi-hbtqia-plussare]

Populära japanska spel med HBTQ+ karaktärer

Ab3. Det är inte svårt att börja spela olika kända och mindre kända spel, för att plötsligt höra att det inte finns nog med HBTQ+ karaktärer. Att hitta bra spel med HBTQ+ karaktärer är inte enkelt, men dem finns. Här har jag skapat en lista av populära japanska spel, där antingen huvudkaraktären eller en bikaraktär tydligt är HBTQ+. Spelen visas i ingen specifik ordning, eftersom alla förtjänas att nämnas. Eftersom karaktärer kommer diskuteras här:

SPOILER WARNING! 

1. Shin Megami Tensei: Persona

Att Persona serien har många karaktärer vore att underskatta dem, och ingen är den andre likt. Och tittar man riktigt noga, kan man hitta HBTQ+ karaktärer i minst två av dem.

I Persona 2 finns alternativet att dejta en av huvudkaraktärens tre kompisar, Jun Kurosu. Skulle spelaren välja att yttra sig om sina känslor för Jun efter striden mot Shadow Lisa, kommer andra att behandla dem som ett par. Oavsett om spelaren inte väljer Jun, ses han fortfarande som gay.

Medan detta alternativ inte finns i Persona 4, finns det fortfarande HBTQ+ karaktärer att lära känna. Den mest kända är Kanji, som efter ha börja känna Naoto börjar fundera över sin sexuella läggning. Även fast ingen specifik är nämnd i spelet, så finns bevis för att han kan vara antingen gay eller bisexuell. Naoto klär sig som kille i början av spelet, och håller sitt biologiska kön en hemlighet genom en stor del av spelet. Även fast hon aldrig säger att hon identifierar sig som kille eller något annat, så visar hon att hon är bekväm med att kallas både för “han” och “hon”, eftersom hon aldrig rättar någon om de använder “fel” pronomen. Slutligen finns huvudkaraktärens partner, Yosuke. Yosuke är en svår nöt att knäcka, eftersom det är svårt att tolka hans känslor för vissa personer. Fans av spelet diskuterar fram och tillbaka om han möjligen kan vara bisexuell, gay eller hetero, eftersom det finns hyfsat med ledtrådar för alla tre.

2. Danganronpa

Danganronpa är en känd mysterium visual novel spelserie, som alla följer mer eller mindre samma grundhistoria: en grupp av gymnasieelever vaknar upp i en tom skola (en ö i andra spelet) med inga minnen om hur de hamnat där. Under spelets gång tvingas de att mörda varandra och komma undan med det. Medan mängden av karaktären är ENORM, finns det några minnesbara.

I andra spelet får vi veta att Ibuki dras till tjejer, och även nämner den typ av tjej hon gillar. I samma spel har vi även Nagito, där vi har samma situation som med Yosuke från Persona 4, men istället så är det frågan om han bara är gay för huvudkaraktären.

I det nya spelet Danganronpa V3 har vi två karaktärer där vi vet att de är HBTQ+. Tenko visar sig vara lesbisk och är förtjust i Himiko (vi är osäkra hur Himiko känner för Tenko), och Kokichi är gay för Shuichi (Shuichi verkar inte känna samma sak tillbaka).

I uppföljaren till Danganronpa 1 och 2, animen Danganronpa 3, kommer ytterligare en gay karaktär fram: Juzo, som är förtjust i sin gamla skolkamrat Kyosuke.

3. Mario

Kanske svårt att tänka sig att gamla Mario kan tänka sig ha HBTQ+ karaktärer. Men idag har vi två stycken: Birdo (först sedd i Super Mario Bros. 2) och Vivian (från Paper Mario). Båda är trans kvinnor, men har haft problem när de kom över till väst. För att inte “förvirra” spelarna, censurerades vissa ord i spelen/manualerna bort, för att få oss att tro att de föddes som kvinnor. Birdo visste vi att hon var en trans kvinna genom den japanska manualen till Super Mario Bros. 2, medan i japanska Paper Mario kallade en av Vivians systrar henne för en “man”.

4. Street Fighter

Street Fighter har ett flertal karaktärer som kan möjligen vara HBTQ+. Den mest kända är troligen Eagle, men sedan har vi även Zangief, Abel och Juri Han. Medan den är klart att Eagle är gay, vet vi inte helt med de andra (Juri Han kan även möjligen vara bisexuell).

5. Final Fight

I Final Fight har vi kanske en av de mest kända karaktärerna på denna lista: Poison. Denna rosahåriga hårding är en trans kvinna, som i början blev censurerad från den amerikanska versionen. Men sedan fick hon komma tillbaka, och det är så bra att hon gjorde det. 

[cookiesandlanguages]

Swedish IDAHOBITA Vocabulary

Today (17 May) is International Day Against Homomisia, Bimisia, Intermisia, Transmisia and Amisia (IDAHOBITA), so I made a Swedish vocabulary list 🏳️‍🌈

Please correct me if any of those words are wrong or even offensive!

International Day Against Homomisia, Bimisia, Intermisia, Transmisia and Amisia - Internationella dagen mot homofientlighet, bifientlighet, interfientlighet, transfientlighet and afientlighet

homomisia - homofientlighet

bimisia - bifientlighet

intermisia - interfientlighet

transmisia - transfientlighet

amisia - afientlighet

LGBTQIA - HBTQIA

sexual orientation - sexuell läggning

romantic orientation - romantisk läggning

gay - gay/homo

lesbian - lesbisk

homosexual - homosexuell

homoromantic - homoromantisk

heterosexual - heterosexuell

heteroromantic - heteroromantisk

bisexual - bisexuell

biromantic - biromantisk

pansexual - pansexuell

panromantic - panromantisk

asexual - asexuell

aromantic - aromantisk

polyamorous - polyamorös

gender - kön

gender identity - könsidentitet

transgender - trans

cisgender - cis

trans woman - transkvinna

trans man - transman

nonbinary - ickebinär

agender - könlos

intersex - intersex

gender neutral - könsneutral

pronouns - pronomen

an identity - en identitet

identify as - identifiera sig som

to come out - att komma ut

heteronormativity - heteronormativitet

cisnormativity - cisnormativitet

amatonormativity - amatonormativitet

a stereotype - en stereotyp

a norm - en norm

love - kärlek

to love - att älska

boyfriend - pojkvän

girlfriend - flickvän

a rainbow - en regnbåge

[recuperationdisliker]

herregud ska vi ha en hemkokt film där en man spelar transkvinna. jag är så TRÖTT. hoppas rolf lassgård får skit för det här och de lägger ner produktionen.

[officialswedishgovernment]

Alltså titta mig i ögonen och säg att Matti är cishet

I mina ögon är hon ickebinär eller transkvinna och kanske lesbisk, och Måns och Mari är hennes fosterbarn.

[babehog]

Några av mina svenska mutuals som känner till vart en transkvinna från Stockholm som lever på Försäkringskassan och går komvux kan skaffa plats att bo? :] Blir hemlös i april och ärligt talat bara det finns kommunaltrafik/okej utbud på mataffärer så kan jag tänka mig flytta vart som

[useless-scandinaviafacts]

HAPPY PRIDE MONTH EVERYONE!! ❤️💛💚💙💜

I thought I’d take this opportunity to teach you some Scandinavian LGBT vocabulary!

english // danish // norwegian // swedish lgbt // lgbt // lhbt // hbtq lesbian // lesbisk // lesbisk // lesbisk  gay // bøsse // homofil // bög bisexual // biseksuel // bifil // bisexuell pansexual // panseksuel // panseksuell // pansexuell asexual // aseksuel // aseksuell // asexuell transgender // transkønnet // transkjønnet // trans trans woman // transkvinde // transkvinne // transkvinna trans man // transmand // transmann // transman non-binary // ikke-binær // ikke-binær // ickebinär cisgender // ciskønnet // ciskjønnet // cis genderfluid //  flydende kønsidentiet // flytende kjønnsidentitet // flytande kønsidenitet agender // kønsløs // kjønnsløs // könlös  love // kærlighed // kjærlighet // kärlek pronouns // pronominer // pronomen // pronomen gender identity // kønsidentitet // kjønnsidentitet // könsidentitet  gender neutral // kønsneutral // kjønnsnøytral // könsneutral homophobia // homofobi // homofobi // homofobi lesbophobia // lesbofobi // lesbofobi // lesbofobi biphobia // bifobi // bifobi // bifobi transphobia // transfobi // transfobi // transfobi polyamorous // polyamourøs // polyamorøs // polyamorös heteronormativity // heteronormativitet // heteronormativitet // heteronormativitet cisnormativity //  cisnormativitet // cisnormativitet // cisnormativitet

[andielindskog]

Ljudböcker, boende och ett avgörande läkarbesök!

Veckan inleddes med den där lite trista dagen då vi obönhörligen tvingas lämna sommaren bakom oss, när klockan ska skruvas tillbaka en timme! Med ens blir kvällarna så där dystert mörka igen!Annars har den här veckan i vanlig ordning mest handlat om vår förlagsverksamhet med allt vad det innebär. Vi har också konstaterat, eller kanske fått bekräftat, att vi bor bra som vi bor, inom överskådlig…

[kvinnosakens-blog]

GÄSTPOST

Många frågar - hur fann du din väg till feminismen? Oftast har kvinnor varit med om olika händelser i deras liv som gjort att de har fått sitt feministiska uppvaknande. Mitt började redan i väldigt unga år, men inte genom egna erfarenheter utan att jag fick en inblick i hur världen faktiskt såg ut som sedan inte lämnade mitt medvetande. Jag läste deckare om mord och jag läste verklighetsbaserade böcker om misshandel och misär, och allt handlade om kvinnor. Eftersom jag var en ganska nyfiken 11-åring så började jag nysta i lite olika saker på nätet och det jag fann lämnade mig i princip gapandes. Jag hade hittat hur verkligheten såg ut för kvinnor. Aldrig tidigare hade jag förstått detta så tydligt som när jag hittade statistik om vilka brott män utsatte oss för och att allt det där jag läst i böckerna var många, miljontals kvinnors vardag. Det var ingen fiktion, tvärtom. Så många kvinnor lever rädda, gömda och förtryckta under mäns våld.

Mitt uppvaknande rörde alltså det våld kvinnor är utsatta för, det direkta fysiska och psykiska, men sedan kom de andra delarna. När jag började se hur killar och tjejer behandlades olika i skolan, på sina arbetsplatser och fick reda på att kvinnor tjänar sämre, har sämre möjlighet till jobb och blir i större utsträckning sjukskrivna - på grund utav vår biologi, eller snarare hur patriarkatet behandlar oss på grund av vår biologi. För att vi föder barn, för att vi har mens, för att vi är kvinnor.

Med internets frammarsch och Facebooks nya gruppfunktioner så öppnades en helt ny feministisk värld. Jag var 17 år nu och hade själv känt mig ganska ensam. Hade ganska radikala tankar om vad kvinnokamp innebar och jag kände inte att någon annan var lika engagerad som jag att diskutera ämnena, hur vi skulle nå total kvinnlig frihet. Döm om min förvåning när jag i de nya sociala medierna såg en urvattning av feminismen utan dess like. Jag blev livrädd för hur man förde feminism och insåg att även feminister var snabba på att undvika de biologiska orsakerna till vårt förtryck. Det diskuterades mer rosa moln och enhörningar än blodiga kamper och hur vi stöttar kvinnor runt om i världen. Det blev mer och mer verklighet med åren dessutom, hur 'kvinna' började bli en essens eller känsla snarare än verklighet. Vem var kvinna? Vad innebar det att vara kvinna? Är kvinna en gemensam definition eller är det som en kaka - det finns miljontals olika sätt att baka den på?

Min feminism var aldrig ämnad åt att bli vad en del kallar 'transexkluderande'. Min mening var aldrig att transkvinnor skulle känna sig oäkta, och det har aldrig varit syftet med min förståelse av vad en kvinna är och kvinnoförtrycket. Min mening med min feminism är och förblir att diskutera den biologiska och materiella verklighet som vi lever och utsätts för. Min feminism är mer förenad med transmän än vad den är med transkvinnor, för jag vet och jag har förstått att det är inte vårt ytliga yttre som gör oss förtryckta. En kvinna kan vara hur ofeminin och bryta mot patriarkatets idéer om hur en kvinna ska de ut som helst, hon förtrycks ändå som kvinna. En kvinna kan vara världens bondbrud och ha alla andra slags privilegier som finns, men hon förtrycks ändå som kvinna. Förtrycket bottnar sig inte i hur vi ser ut utan vad vi är födda till, vad vi uppfostrats som och vad vi besitter för biologiska egenskaper.

Mitt peak moment var när jag insåg att hur mycket jag än försökte inkludera, hur mycket jag än försökte att inte vara den 'elaka bittra feministen', så dög det aldrig. I en tråd där en transkvinna ifrågasatte att kvinnokroppen skulle avsexualiseras så dog hela mitt tålamod. Att avsexualisera kvinnokroppen har länge varit ett feministiskt mål, att kvinnor inte ska vara mäns knulldockor, inte ska vara mäns pleasure att titta på och döma. Och så tvingas vi se hur biologiska män drar vår kamp ner i dyngan. De kallar sig feminister, de kallar sig kvinnorättskämpar och de upprätthåller allt det jag vill utrota. Utseendehetsen, sexualiseringen, upprätthållandet av den 'manliga blicken' och att kvinnor måste behaga den gör mig illamående. Jag kan inte kämpa sida vid sida med folk som har ett helt annat mål än mig. Jag är fast besluten om att transpersoner är i behov av stöd, vård och rättigheter, men det är inte min uppgift att inkludera dem i min feminism - en kamp av kvinnor för kvinnor. För de som ingår i kvinnorättskampen, som kämpar för kvinnosaken måste till varje punkt skriva under på att vi vill utrota det som förtrycker oss. Även om vi tror att vissa saker får oss att må bra. Lösningen sitter inte på ytan, och den sitter inte i ord. Den sitter i rå, blodig kamp.

[divinesadness]

Det är något med hur han luktar. Det skrämmer mig. Om jag lär känna alla ställen på hans kropp, och går vidare in, så kommer jag aldrig hitta ut. Om jag hittar ett hem i honom, så blir jag fullständigt vilse.

Nånting måste gå sönder (something must break) | Filmen.

[matriarkatet-blog1]

T-ordet/transa

Jag är verkligen inte förtjust i censuren av ordet "transa", jag tycker det skapar en kraft i ordet som inte finns där. Likaså så skapas det en jämlik status med n-ordet, ett ord vars historia faktiskt lägger en grund till varför ordet anses ska censureras. Begreppet "n-ordet" är dock något som är vedertaget och om vi utgår efter att språkets innebörd är att kunna förstå varandra så är det inte skillnad på "n-ordet" och det "egentliga" ordet för det, då tack vare att "n-ordet" är vedertaget så finns det en förståelse av vad som menas. Begreppet "t-ordet" är dock något som inte är vedertaget, delvis för att det är ett nytt begrepp men även för att "transa" inte har den historia och den kraft som n-ordet har, därav är chansen för att "t-ordet" ska bli något vedertaget en låg chans. Något annat jag irriterar mig över är att transpersoner generellt verkar vara överens om att "transa" ska censureras, men väldig få har kommit överens om vilka som faktiskt ska få använda ordet. Ibland är det transkvinnor, ibland är det alla transpersoner. Ska vi utgå efter den negativa historia "transa" har så är det ett ord som har riktats åt transkvinnor och därav bör det enbart vara transkvinnor som får skriva och reclaima det. Det är inte mer rätt, om vi faktiskt ska ha en censur, att en transman säger än att en cisperson säger det, för ingen utav dessa två grupper människor är transkvinnor och är således inte den gruppen som ordet har använts som flitigast mot. Att "transa" används (i en mycket mindre utsträckning) mot transmän och ickebinära betyder inte nödvändigtvis en rätt till att få reclaima ordet, för att ännu en gång ta in n-ordet i detta så är det ett ord som inte enbart används mot svarta, utan förekommer även mot andra grupper, däremot har inte dessa andra grupper en historia av att ordet används i samband med ex. slaveri, lychning och därav har de inte den rätten att få reclaima ordet. Även om "transa" inte har den starka historia och grund till censur som n-ordet har så har däremot enbart transkvinnor en historia av att ordet primärt används (i negativt syfte) mot oss. En annan sak som gör mig tveksam till att jag vill se censur av ordet är att nästan alla (förtryckta) grupper har ord som historiskt har använts negativt mot dem, detta betyder inte dock att vi har ett alfabet av censurerade ord för att ett negativt ord inte betyder censur. Vi skriver inte b-ordet för "bög", vi skriver inte f-ordet för "flata" för att det inte finns någon anledning för dessa ord att censureras, av anledningen att den historiskt negativa användningen av orden inte kan jämföras med en sådan censur som n-ordet innebär och detta gäller även ordet "transa".

[andielindskog]

Inspelning pågår!

Sedan några dagar tillbaka har jag krupit in i vår lilla ljudstudio och börjat läsa in min självbiografiska berättelse “Idag kan det kvitta”. Känns som att det här går riktigt bra!

[andielindskog]

Upplaga Två snart klar för tryck!

I midsommarhelgen började jag förbereda arbetet med att skapa ny inlaga för min självbiografi, då det snart skulle bli aktuellt att trycka nya, och vi hade bestämt att formatet nu skulle ändras till samma format som Kalla mig Anna. Vi tog hem merparten av de böcker som fanns hos Förlagssystem, för att ha tillräckligt med böcker till Malmö Pride. Men medan vi var på plats där visade det sig att…

[andielindskog]

Stilla lunka vi i värmen ... eller nåt!

Senaste dagarna har det varit fullt ös … ungefär som vanligt. Det är stressigt att vara pensionär. En klyscha kanske, men det är så det ser ut. Och jag klagar inte. Det känns onekligen som att vi kommit igång riktigt bra med vårt förlag. Så pass att våra ”frukostmöten” rentav nästan blivit nödvändiga för planeringen av vår verksamhet. Mycket publicerat, och mer på gång. Och nästa vecka, en av…